Vinter i Midsommarkransen

Det är fredag, snart helg, snön yr utanför fönstret och jag har jobbat upp ett enormt julpysselpepp. Tror att det beror på det senaste dygnet pepperkaks- och adventsstjärnefyllda Instagram-flöde.  I somras skulle man ut i Vitabergsparken, plocka fläderblommor och göra egen saft. Nu är det tydligt att man ska baka pepparkakor, sätta upp adventsstjärnor, titta på snön och sätta nejlikor i apelsiner. Jag viker mig för trenden och har gjort en gedigen helgplan (jag älskar att planer (läs: dagdrömma). Först och främst ska adventsstjärnan upp, sedan ska jag baka pepparkakor, tillverka egna julkulor, ta en långpromenad i snön och så ska jag ska leta rätt på en adventsljusstake. Har inte hittat en vettig ännu, så eventuellt ska jag tillverka en i sann MacGyver-stil. Förutom det ska jag äta pannkakor och njuta av det här:

midsommarkransen emmas vintage

Min vy från köksfönstret. En snötäckt innergård.

midsommarkransen emmas vintage

Snötak.

midsommarkransen

Innergården.

emmas vintage

Övervintrad lantis.

emmas vintage

midsommarkransen emmas vintage

Finaste Midsommarkransen.

skor emmas vintage

Luddkängor i snöknarr.

aprilgatan midsommarkransen

Nja.

 

3 x tv-serier du måste

Jakten på det perfekta livet, onsdagar 21.00 SVT1
Älskar, ÄLSKAR Hanna Hellquist Värmlands stolhet. Nej, vänta, Sveriges stolthet, Världens stolhet. Så. Jävla. Befriande. Hon pratar som jag. Ungefär. Och i programmet undersöker Hanna Hellquist det perfekta livet, och vad som ingår i det. Hon intervjuar en rad kända som okända personer och är sitt härliga, underbar jag. Med ett minspel lika rikt som Farbror Joakims pengavalv, en finess att ställa raka frågor och ändå få folk att fullkomligt hänföras och – kort och gott – vara extremt mänsklig och så där som man är när man umgås med sina bästa vänner, ni vet, när man kan råka fjärta och det ses som något positivt. Ungefär så.

Portkod 1321, SVTplay
Jag blir ungefär 14 år och stormande i varenda känsloven när jag ser denna SVTplay-serie. Jag har suttit klistrad framför denna serie sedan min vän Lojs introducerade mig för den för ett tag sedan. Sommar-Stockholm, tonårsförälskelse, nattliga kyssar, svek och upprättelse. Kuriosa: Lägenheten som tv-serien är inspelad i är Lojs brorsas. Så, nu vet ni det.

Historieätarna, torsdagar 21.00 SVT1
Erik Haag och Lotta Lundgren äter sig igenom historien, och passar i samma veva på att testa att leva på exempelvis 1920-talet och 1970-talet.  Förutom att programmet ger perspektiv på vår samtid – genom mat, ekonomi, jämställdhet och kvinnosyn – så är det oerhört roligt. Som när Lotta Lundgren mimar italiensk smörsång och Erik Haag duellerar mot Alex Schulman (efter att den sistnämnda sagt att  Erik låter som en grävling tecknad film). Se detta, njut, begrunda och uppskatta att vi lever på 2010-talet …

Snö, julgranar och Mes Dames

Genom vinande snö och virvlande vindar for jag till Rådmansgatan i morse.  Där mötte jag mötte upp härliga Emily Dahl och tillsammans gjorde vi purfärska fotspår i snön hela vägen till Hotel Birger Jarl. Innanför dörrarna på hotellet dolde sig deras årliga julgrans-utställning …

emily dahl emmas vintage

Emily Dahl.

emily dahl emmas vintage

emily dahl emmas vintage

emma sundh

Jag försöker hålla ögonen öppna samtidigt som 20 000 snöflingor attackerar mig.

emma sundh emmas vintage snö

Äta snö har man ju hört är bra.

Mes Dames

Årets julgranspimpare var i vanlig ordning en rad modepersonligheter, närmare bestämt Maria Nilsdotter, Rasmus Wingårdh, Lisa Wikander för Mes Dames, Matilda Wendelboe, Fadi el Khoury, Altewai.Saome, Petra Tungården, Denim Demon, Saman Amel och Malinda Damgaard.
På bilden ser du en av mina absoluta favoriter inom svenskt mode just nu, Lisa Wikander som står bakom fantastiska Mes Dames. Hon hade skapat en julgran med gamla, vita handskar och rosetter i. Väldigt fint.

julgran

emily dahl

Emily fotograferar julgranarna.

altewai saome

Altewai.Saome hade skapat en julgran som var full med post it-lappar och kvitton. Den hette stress, en inte helt ovanlig känsla i juletid om man säger så.

Hur ser din drömjulgran ut?

BLOPPIS: Väggklocka – SÅLD

väggklocka emmas vintage inredning

Nu säljer jag en underbar, ljusgrön väggklocka i retromodell. Klockan är nyproducerad och sprillans ny. Jag och John köpte den i Brighton när vi var där i somras och förälskade oss i den bums. Tyvärr passar inte riktigt denna gröna nyans i vårt kök. Det är verkligen på håret, så nu ger vi den en ny chans – hos någon av er!

Färg: Mintgrön/äppelgrön
Skick: Sprillans ny.
Pris: 200 kr plus frakt (men det går naturligtvis bra att hämta den hos mig).
Mått: 28 centimeter i diameter. Klockan sticker ut cirka 10 centimeter från väggen. Hur snyggt som helst.

 

Är du intresserad av att köpa klockan? Mejla mig på emma@emmasvintage.se och märk mejlet med “Klocka”. Det är först till kvarn som gäller.

UPPDATERING: Den fina klockan har nu hittat en ny, lycklig ägare.

6 månader sedan: Picknick i gröngräset

Nu rasar snön ner från vinterhimlen. Den faller tyst bakom min rygg där jag sitter vid köksbordet. Själv sitter jag och nostalgerar framför sommarbilder från mitt bloggarkiv. Drömmer om nattfågelsång, lukten av sommarlemonad, rullande cykeldäck och fräknar mitt på näsan.
Jag är hopplös.
Jag kan aldrig leva i nuet mer än flyktigt, ta 5 minuter att uppskatta min verklighet, utan ska bara se vad som väntar efter nästa krön. Baratittalite.
Dagdrömmaren i mig är oförmögen att leva mitt liv just nu. I stället traskar jag runt i vinterkängor och imaginärt luktar på försommarens riddarsporrar, tar nattabad och känner armarna klibba i koftan. När sommarsandaletterna åker på och av i gröngräsets majpicknicks, ja, då pressar jag hjärnan att tänka på frusna småtår, nyfallen snö och vad jag önskar mig i julklapp. Vi kan kalla det mitt tidningsarv. Det här med att ha jobbat på magasin i sju år har satt sina spår. Då lever man alltid ungefär fyra månader fram i tiden. Firar jul i september, planerar sommar i februari och spanar in höstens mode i maj.

Just nu är det bara picknickfiltar i huvudet, och jag försöker förbrilt fånga någon form av julkänsla. Tror jag måste vara hard core i år. Köra Skansen-julmarknad, lacka paket och hela fadderittan. Tänkte att jag skulle ta er hjälp för att få lite julstäming. Kan ni inte berätta vad det bästa med julen är – för er?

För just nu är min sinnesvärld ungefär här: Dessa bilder är tagna för exakt 6 månader sedan.
picknick emmas vintage

picknick emmas vintage solglasögon

picknick emmas vintage vichyvatten

picknick emmas vintage john

john midsommarkransen

picknick emmas vintage mariekex

lemonad emmas vintage

Välkommen till mitt vinterland

emmas vintage vintageklänning

Ömsom regn, ömsom snö, isande vindar och kylande väderleksrapporter. Nu kommer den snart. Vintern. Det är med skräckblandad förtjusning som jag omfamnar denna årstid. Optimisten i mig vill mysa framför kakelugnen, gå knastrande genom snö, pulsa genom vintriga Värmlands-landskap och åka pulka så snabbt att ögonen rinner. Klä mig i vintervitt, som jag gör i dag, sno om en halsduk och leva i en tipptoppad Astrid Lindgren-värld.
Men hur envist optimistisk jag är så kan jag inte undgå att pusta ut när jag kommer in i värmen, lyfta axlarna i snålvinden för att söka skydd, oj:a mig över att dagarna är så mörka och försiktigt låta mig drömma mig bort till sommargrillning och sand mellan tårna.

Jag har lyxen att unna mig de tankarna. Både de optimistiska och de … mindre optimistiska. Det för mig till tanken på de som INTE har det. De som inte kan pusta ut när de kommer in, för att de aldrig kommer in. De som ständigt lever med axlarna uppdragna, de som inte ens kan välja att värma sig och de vars dagar alltid är mörka.
Om du som jag har lyxen att välja, lyxen att njuta av knastrande snö och lyxen att o:ja dig över att det är mörkt, då tycker jag att du ska skänka en slant till de hemlösa. De som inte har ett skydd. Alls.  De vars största problem INTE är att de förlagt adventsstjärnan på vinden någonstans, utan att de vars största problem är att det där snöblandade som klumpar sig ner från himlen just nu KAN vara det sista de ser i livet.  Inte sommargrillningen eller sand mellan tårna.
Själv skänker jag just i detta nu en peng till Stockholms Stadsmission.
SMS:a ”HEM” till 72 980 så skänker du 50 kronor. Lätt som en plätt!

Det var allt för mig. Ta hand om er.

November-kontor

emmas vintage kök inredning

emmas vintage kök inredning

Den 28 november 2012 klockan 09:42.
Så här ser det ut i mitt kök just nu. Här, precis här, sitter jag om dagarna och jobbar för fullt. Ett kökskontor med full finess, i väntan på ett eget kontor.
Snöblandat regn smattrar på fönstret, jag lyssnar på Bon Iver och dricker kaffe ur termos. Det ljus som strilar in genom fönstret kan knappt kallas dagsljus, så jag tänder ljus med jämna mellanåt för att lysa upp i det förlamande novembermörkret.
Jag är invirad i en stor kofta som tillhört min kära far och tangentknapparna smattrar i takt med regnet.  Mitt enda sällskap är de två damerna på väggen. Och Bon Iver så klart.

En mysig ensamhet på något vis, även om jag så klart saknar kollegor. Får försöka skaffa mig en kollega eller två tror jag bestämt. Kanske i ett litet kontor med pompoms i taket. Det vore drömmen det.

D – the party

Dunkadunka, disco och dekadens – allt detta  i vår delikata danssalong. En påse Dumle, ett par Daim, mängder av Damsugare från Delicato, daiquiris, Digistive och en drös med dillchips. I lördags var det dags för året upplaga av bokstavsfesten, närmare bestämt den 4:e i ordningen. Vi har nu kommit till bokstaven D och har med andra ord 25 fester kvar. Jag kommer vara 54 år när jag kommer att göra entré som Ömklig, Öde eller ett par Öron. Den sista bokstavsfesten. I november 2037 kommer den att hållas.

d-fest emmas vintage

D-festen var något utöver det vanliga. För första gången var Johns och min två:a i Midsommarkransen, vilket var för väl. Tidigare år har vi trängt oss på 34 kvadratmeter i Hornstull. Det hade varit stört omöjligt att tränga ihop alla på den ytan i år. Fler gäster, större utklädnader och mer ambitiösa tilltag. Ni kommer strax att förstå vad jag menar …

Här hittar ni Silversagan som var utklädd till docka. Så söt.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

emmas vintage d-fest bokstavsfest emily dahl

Snygga Emily Dahl var utklädd till discokula.

d-fest

På bilden står Dynamit, dockhus, discokula och en diakon och pratar.

emmas vintage d-fest bokstavsfest martina ankarfyr

Martina Ankarfyr, som är en av de skickliga fotograferna bakom boken Vintageparty, kom utklädd till Djungel. Helt galet avancerat och flott!

d-fest emmas vintage

Sara var också utklädd till docka och gick in i karaktär. Hur bra som helst!

d-fest emmas vintage

Mina underbara kollegor från Damernas Värld. Dynamit och Druvan. Och en liten hand som tillhör en fantastisk Diktator. Det är nog första och sista gången jag använder orden fantastisk och Diktator i samma mening.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Skylt på ytterdörren.

d-fest emmas vintage

Sara. Och om ni undrar vad det prickiga tyget är inne i vardagsrummet, så är det min syster Ellen som är utklädd till dusch. Så. Bra.

d-fest donky kong

Min kära make John hade fullständigt ballat ur i år och beställt hem en Donky Kong-dräkt från Kina. Den kommer göra sig fin jämte mina vintageklänningar i garderoben.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Vintageprylar-Lojs kom utklädd till dass. Ett enormt bygge som människan hade tapetserat inuti. Längst inne i dasset satt ett fotografi på kungen och drottningen. Så klart.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Till festen kom även en dammsugarförsäljare som gick runt med en gammal dammsugare i ena handen och den här talongen i den andra.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Dumpad dam eller Due Ellen och Diakonen. emmas vintage d-fest bokstavsfest

Mankuu var utklädd till dalahäst i någon form av kroppsstrumpa som han hade målat på. På rumpan dinglade en svans som han gjort av en golvmopp.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Innan klockan slog tolv och förtrollningen bröts delades årets priser ut. I juryn satt jag, John och förra årets vinnare Christer som prisades för sin utklädnad på C-festen, ett Concorde-plan. Årets priser gick till Druvan (bästa utklädnad), Dalahästen (bästa idé), Dammsugarförsäljaren (bästa karaktär), Diakonen (mest lik) och två diskare som belönades för sin inlevelse. De stod nämligen vid diskhon hela kvällen och raggade smutsig disk.

emmas vintage

Själv var jag utklädd till det mest otippade jag kunde komma på. Dvärgschnauzer. Min favorithundras. Jag såg väldigt läskig ut om jag får säga det själv, men jag kände att jag var tvungen att väga upp förra årets Chanel no 5 med något … inte lika fint.

emmas vintage d-fest bokstavsfest

Hallhäng.docka

Kökskramar, vardagsrumsvila och hallhäng övergick snart i disco. Som sig bör. Och limbo. Här kråmar sig min före detta kollega Cecilia under pinnen. Hon visade sig vara riktigt grym på det där, något som även Dandyn och Domino-brickan visade prov på …
Discodimman lade sig tjock över vardagsrummet och höll i sig till morgonkvisten, då gästerna drog på dig damaskerna och druttade hemåt …

Röda hus, toktanter och en Dvärgschnauzer

Måndag. Det betyder en liten sammanfattning av hur förra veckan såg ut sett från mitt Instagram-flöde (om du vill följa mig även där så heter jag spexigt nog  emmasundh).

Förra veckan började med ett litet möte bland röda hus på Södermalm. Det lyxigaste med att vara frilansjournalist är att få dagsljus och faktiskt se hur omvärlden ser ut. Tidigare gick man hemifrån när det var mörkt och gick hem när det var mörkt. Det här huset får representera mina ljusskugga ögon som precis letat sig ut och numera spritter av vardagens ljus. Inte bara på helgerna, utan varje dag.
Efter mötet tog jag en långpromenad genom Södermalm, tittade ut över Stockholm och  sålde en blus på min bloppis.

Det blev tisdag och jag bar en liten svart hatt på sned. Den syns knappt på bilden, men jag kan garantera att den fanns där.

Tittade på vårens mode och inredning under onsdagens pressvisningar. Den fina väskan till vänster kommer från Lindex. Himla fin alltså. Någon timme senare åt jag lunch med min syster, min svåger, min far och min mor på Östermalm. Jag fick en toktantsrandig dramaten-vagn av min mor. Den ska jag ha när jag kånkar alla mina saker kors och tvärs över stan. Men det kunde jag inte göra denna dag, för hela dramaten-vagnen var full med Värmlandsved (en gåva från min far). Jag är en sådan lantis alltså. Trippar omkring i yvig kappa, nätta handskar och väska dinglandes på armen. Och drar ett ton fnöske och ved efter mig.

Det blev torsdag. Jag och Vintageprylar-Lojs dammsög stan på barnkläder, suktade efter öppettider-skylten som ostbutiken Androuet på Nybrogatan har och spexade loss i en hiss. Vi ägnade sedan hela eftermiddagen åt att jobba i mitt kökskontor, sjungandes, trallades, skrikandes, tjoandes, fridansandes, pratandes och fullkomligt gapskrattandes.

Fredagen började med att jag fick träffa Alfons Åberg. Jag, Volang-Linda och Vintageprylar skulle nämligen på möte hos vårt förlag Norstedts och den här herrn satt i entrén. Alldeles själv. Lägg märke till min “jag har börjat tvåan, det är en ny kille klassen”-min. Förväntansfull är ju bara förnamnet.

Fredag övergick snart i lördag och det var dags att fira in årets bokstavsfest, “D – the party”. Jag lade upp en bild på när jag var Butler på B-festen och lät er gissa vad jag skulle vara utklädd till. Alltså shit vilka gissningar. Jag tror bestämt att ni ska få bestämma vad jag ska vara utklädd till på E-festen, för ni kom med så sjukt många bra idéer. Det rätta svaret för D-festen är emellertid Dvärgschnauzer. Det mest otippade jag kunde komma på. På bilden till höger ser ni mig tillsammans med en druvklase. En helt vanlig lördag. Det var en hejdundrandes fest (jag ska visa bilder från festen så snart jag kan) som höll på till morgonkvist. Söndagen spenderades i horisontellt läge med pizza till lunch och dillchips till middag. Snipp, snapp , snut så var vecka 47 slut.