En symaskin helt i min smak.

symaskin by emmas vintage

Grönt är min absoluta favoritfärg. Jag vill ha grönt överallt. Gröna glas, gröna tallrikar, gröna burkar, gröna väskor, gröna klänningar, gröna flaskor och rutigt golv … i grönt.  Inte vilken grön nyans som helst. Utan så där lite kallt grönt, på gränsen mot blått.
Du kan ju förstå den känsla som bubblade upp i kroppen när jag fick denna gamla symaskin av min mamma Märta. En Husqvarna symaskin med grön sladd som kan stå framme lite var som helst. Och bara se snygg ut.
För lika mycket som jag tycker om att sy, lika lite tycker jag om att plocka undan de där projekten som jag är mitt uppe i. Hade jag varit rik som ett troll (eller inte bott i Stockholm) hade jag köpt mig en lägenhet med ett pysselrum. Ett rum där projekten alltid var i gång. Inte stoppade, utan pausade.
Och mitt i det rummet ska denna pjäs stå och sola sig i den bubblande projektglansen.

symaskin by emmas vintage

Instaweek: Strandhäng, bubble-utflykt & hopp i plurret

Denna regniga tisdag tycker jag att vi tittar i backspegeln istället för ut genom det regnprickiga fönstret.  Låt oss kika på vad jag hade för mig förra veckan, sett ur mitt Instagram-flöde. Vill du följa mig där så heter jag praktiskt nog emmasundh.
Vecka 30 började på stranden. I Sandviken på Gotland.

Dagen därpå puttrade vi i väg på tur med en bubbla som vi fått låna av våra Visby-kompisar Jens och Mallan. Det är livet det!

Veckan förflöt i lugn semestertakt. Cyklade på vägar jag aldrig cyklat på förut, tillsammans med min hattbeklädda make.

Gassade sol sent på kvällen och hoppade från piren i Katthammarsvik.

Mitt reportage om ”Axlar – mode som maktspråk” i Sofis mode landade i butik (spring och köp vettja!). Med tidningen i högsta hugg hoppade jag, John och några vänner in i bubblan  igen och åkte till en Gotlands-favorit …

Fyren i När. Sveriges vackraste fyr. Picknickade bland korna och spelade yatsy, sedan åkte vi hem. På vägen hittade vi kanske världens bästa loppis och ungefär tusen vackra hus och milsvidda ängar. Då mår en allt bra.

Happy Pride!

Kärlek kan se ut hur som helst. En familj likaså. Kärlek är kärlek oavsett kön och läggning. Familjer likaså. Tyvärr tycker vissa att kärlek kan ogiltigförklaras. Det är för mig helt obegripligt hur någon kan tycka till om någon annans känslor. Någon annans kärlek. Någon annans familj. Och säga rätt eller fel … eller vad som är normalt.  Säga att du är pojke eller flicka eller vadfasensomhelst. Att du har en mamma eller hundra. In i fack ska alla. In i hetronormativa fack som är så är fyrkantiga och trånga som fasen.
Man kan ju bli trött för mindre.

I dag målas Stockholm i regnbågens alla färger. Övergångsställen i gult, rött och lila. Flaggor på busstaken. Tårtor i knalliga färger som serveras på silverfat på Instagram. Pride-veckan startar i dag och det tycker jag att alla ska fira minsann.

Fira och stödja. Inte bara nu. Alltid. Och det ska börjas i tid. Så att det där normala facket blir så brett och öppet att det inte finns någon norm längre.

Om jag någon gång blir mamma, så hoppas jag att det där barnet ska känna sig som ett barn i första hand. Alla mina vänner kan få vara mamma och pappa. Någon att känna tilltro till. En massa farbrorsmostrar som finns där och är som ett hav av bomull. Inte tjejbacillerskvinnor och skäggismän. Nä, ett hav av kärlek bara.
Jag ska älska det där barnet, ge det så mycket kärlek att hen en dag kan ge den kärleken till någon annan som gör hen lycklig. Vem det är spelar ju ingen roll. Bara det där barnet får känna det där kärleksgöttiga som en känner när en är kär.

Passar på att slå ett slag för min fina vän Malin Bekkebråten som har tagit fram en regnbågskofta för barn. Till alla våra regnbågsbarn därute som är lekfulla, tokfransiga, älskade barn i första hand. Och något annat lökigt epitet i andra hand.
Så det så.

Ett hemligt projekt.

the retroella project

Det här med hemliga projekt har blivit en följetång här på bloggen. Är det inte en bok så är det ett eget frilanskontor eller öppnandet av en alldeles egen vintagebutik. Projekten bubblar och jag med dem. Nu är det dags för ännu ett hemligt projekt som upptar all min vakna tid. #Theretroellaproject.
Det är fortfarande ett topphemligt projekt, men jag kan avslöja att vi är en trio som håller på med det. Jag, frisören Retroella och fotografen Martina Ankarfyr.
Slut på ledtrådar för i dag.

Du kan följa #Theretroellaprojekt på Instagram.

Gotland del två

gotland sandviken by emmas vintage

”Det regnar aldrig på Gotland”, säger Mick. År efter år efter år. Detta är samma människa som lurade mig att det inte finns ormar på Gotland för ett par år sedan. Den sommaren sprang jag över ängar, tittade framåt istället för neråt och struntade i att pinnarna på marken såg ut som ormar. Det fanns ju inga på denna underbara ö. Detta ljug från ret-Mick höll i sig ända tills en dag då jag cyklade förbi en överkörd orm och uppgivet ropade ”Mick?”. Ormar finns och det lyckas alltid regna minst en gång (och då ett brakoväder) när jag är på besök. Men han har i alla fall nästan rätt den där Mick. Mestadels är det nämligen strålade sol och som gjort för strandhäng.
Just en sådan där solig dag cyklade vi till Sandviken som ligger ett stenkast från Katthammarsvik. Sandviken är just det: en vik med sand. En lång, härlig sandstrand som lämpar sig för dopp.

gotland sandviken by emmas vintage

Som den badkruka jag är så håller jag mig mest på stranden, läser pocketböcker och pratar.

gotland sandviken by emmas vintage

Gärna i eftermiddagssolen i randig bikini och mina favoritshorts.

sandviken gotland by emmas vintage

Och svalkande vind i håret.

gotland sandviken by emmas vintage

Efter en hel dag i Sandviken, med rufsigt hår och doppade tår var det dags att cykla hemåt. Våra vänner hade cyklat i förväg för att förbereda middagen. Grillat så klart.

sandviken gotland by emmas vintage

Jag måste stanna ungefär var hundrade meter när jag cyklar. Alltid är det något jag vill föreviga. Ett gammalt hus, en bil eller någon blomma som jag inte vill glömma bort.

gotland by emmas vintage

Och John väntar tålmodigt. För han vet att jag älskar just det där. Att dokumentera … för jag är så rädd att glömma.

sandviken gotland by emmas vintage

Solen var så där varm som den bara är i jul och blommorna i väggrenen slog mot smalbenen när jag trampade fram. Just det vill jag minnas i november när snön öser ner.

Värmebölja och regn i luften

emmas vintage

Är precis hemkommen från Gotland. Lagom brun om benen, med juste semesterutväxt i håret, en ouppackad väska med loppisfynd och träningsvärk i benen. I går cyklade jag nämligen från Katthammarsvik till Visby. Fem mil på min gamla damcykel. Rump-aj och möra muskler – I can tell ya that!
Just nu jobbar jag hemifrån iklädd mitt tunnaste plagg. Regnet dallrar i luften och värmen är total. Vill bara att det ska börja åska, dundra och att regnet ska fullkomligt drypa ner. Rensa upp och ladda ur.
I väntan på regnet ska jag sortera alla bilder från Gotland. Eftersom jag haft lite taskig uppkoppling i stugan jag har varit i, så kommer blogginlägg en masse nu. Håll i hatten och skepp å hoj.

Sailorsuit från River Island.

Gotland, del ett

gotland by emmas vintage

Varje år åker jag till Gotland, till min vän Micks sommarställe i Katthammarsvik. Det är världens sötaste lilla ställe. I en vecka grillar vi, hoppar i Östersjön, spelar Risk, gör cykelutflykter och ligger på stranden. Och tar kort på vackra hus. Det senare är det mest jag som ägnar mig åt – för på Gotland finns de absolut vackraste husen. Många är nedgångna med flagnande färg eller igenväxta av enorma bersåer och syrénbuskar. Jag vill ta hand om dem allihopa!

gotland by emmas vintage

När jag anlände till stugan tillsammans med John möttes jag av tre stycken busungar. Ebbot, Moses och Juno. Ni som har följ mig här på bloggen vet ju att jag barnvaktade dessa barn (inte Juno då, för han var inte född) för några år sedan. Då bodde hela familjen – med föräldrarna Jens och Mallan – i Stockholm, men nu bor de i Visby på heltid.

gotland by emmas vintage

Juno. Det var ett kärt återseende. Vi spelade fotboll, sprang runt huset, lekte dunkkurragömma och Ebbot och Moses roade sig med att klamra sig fast runt mina ben. I timtals. Jag försökte gå och barnen kved av skratt. Önskar så att jag hade lyckats fånga detta på bild, men det var lite svårt att ta sig fram till kameran.

gotland by emmas vintage

När det skymde gick jag och hela semestergänget på en promenad. Förbi det här fina huset …

gotland by emmas vintage

Och de här …

gotland by emmas vintage

Vårt mål var piren nere i Katthammarsvik.

gotland by emmas vintage

John och Ebbot.

gotland by emmas vintage

gotland by emmas vintage

Ebbot och Mallan. Det är förövrigt Mallan som står bakom märket Bekkebråten Mini (som säljs på Vintagefabriken).

gotland by emmas vintage

Nere vid Piren tittade vi på solnedgången och försökte ta in att vi faktiskt var här igen. Denna underbara plats som är lika med total avslappning och vänskapshäng.

gotland by emmas vintage

Därefter traskade vi hemåt i skymningen och laddade för en vecka full med allt det där jag älskar.

Bygg ett bord av en dörr och andra smarta vintagetips

loppis antikt expressen

Hojt, hojt!
Nu slår jag på stora trumman. Min fina vän och kompanjon på Vintagefabriken, Lollo (Vintageprylar)  frontar nämligen Expressens bilaga Loppis & antikt. Och vem har plåtat bilden? Jo, undertecknad.
För två veckor sedan dukade vi nämligen upp till fotografering på vår innergård. Temat var kontinental skördeskiva. Jag var nämligen precis hemkommen från Frankrike och ville att varenda centimeter av mitt liv skulle se ut som Provence.
I reportaget visar vi – som värsta vintage-Macyvers – hur man kan duka med loppisfynd, bygga ett bord av en dörr och vad för smart som man kan göra med ett par gamla byrålådor. Dessutom bjuder vi på smarta och enkla (och magikst goda) recept som minner om Provence. Gött!
Spring å köp vetta!

Instaweek: Illustrationer, E&E-solglasögon & Gotland

Hej mitt i sommaren! Jag tänkte att vi skulle kika på hur min senaste vecka har sett ut. Vecka 29 närmare bestämt.
Bilderna kommer från min Instagram. Vill du följa mig där heter jag emmasundh.

Veckan började med ett frenetiskt illustrerande. Jag jobbar nämligen med ett hemskt spännande projekt (som jag ska avslöja inom kort). Jag var i Stockholm, jobbade och käkade jordgubbar med minimarshmallows.

… Jobbade med det där alldeles extra-projektet och stormtrivdes. Jag får nämligen både skriva och illustrera. Tänk va? Då mår en allt bra. Tills för ett år sedan hade jag inte illustrerat på fem år … för jag jobbade i stort sett jämt. Och nu har jag hunnit ta igen allt och lite till.
Invigde mina döcoola solglasögon från svenska märket E&E också. Kattformade solglasögon i stenmönster. Att de heter Burträsk gör ju inte saken sämre.

Peppade järnet på att butiken Sjutton kvadratmeter Lakrits kommer öppna i Göteborg. Det är Andrea (hon heter vackrasaker på Instagram. Följ henne där vettja) som kommer att öppna upp en butik fyllt av det hon tycker om allra mest. Lakrits. Och jag har fått äran att göra hennes logga. Hon hörde av sig i våras och frågade om jag ville göra den. Klart jag ville! Hon fick välja mellan en rad olika logotyper som du kommer kunna se i min portfoli inom kort (under uppbyggnad).
Köpte en trälåda mellan laktris-peppen. En grön så klart. Jag älskar nämligen grönt.

Stockholm ekade tomt så jag packade ner mina pennor, papper och min gamla dator och tog tåget till Värmland. Bättre att jobba hemma hos mamma och pappa – med katten Sockan svansande runt benen – än i en tom, gassande varm lägenhet. Sagt och gjort. Värmland fick det bli. Där passade jag även på att göra en inbjudan till min 30-årsfest.

På fredagen mellanlandade jag i Stockholm, mötte upp John och for därefter vidare till Gotland, för den årliga Gotlandsveckan. Och här är jag nu. På Gotland alltså.