Glad påsk!

God morgon på er! Och tack för alla fina ord på mitt förra inlägg. Det är obeskrivligt lugnande att skriva ärligt, naket och blotta härjet – och sedan höra att en inte är ensam.

Som jag behövde den här påskledigheten känner jag.
Egentligen skulle vi ju vi ju varit på Gotland, så jag sitter nu, suktar och skrollar Elsas bilder. Så vackert! Plus: blir aaaningen orolig över vad mössen ställt till med i torpet, medan vi varit här. Huuuuva! Elsa har ju ett riktigt hus, medan vi mer har ett välventilerat vaj-torp med sprickor i dörrar. Vi får se om våra små knep har hjälpt. Ställde soffan på fyra metallhinkar, hivade upp sängarna på varandra och har lagt alla grejer högt. All mat står i plastbackar med lock, men om mössen ätit sig in i Lynns plastleksak så kan det ju just nu vara tidernas fest i Dalhem.
Nåväl. Om ett ar veckor är vi där.

I år blir påsk i stan istället. Långfredagen spenderade vi med Söder-häng och i dag ska vi bara vara hemma.
Just nu pysslar ungarna vid köksbordet och jag ska alldeles strax se hur äggen som jag färgade i går har tagit form. Jag färgade med rödbetor, te och spenat och ställde i kylen över natten. Så spännande! Sedan ska vi rita påskbrev, odla, dricka kaffe i solen på innergården och gå påskgubbe. För visst går en påskgubbekärring på påskafton? Eller är jag bara fast i min värmländska visch-vals?
Jag och min kompis Nina pratade om det där i går. Vi kommer båda från Värmland och där firas påsk på ett sätt, här firas det på ett annat. Eller kanske snarare tusen olika sätt.
I en stad där människor från när och fjärran samlas blir det en mischmasch av traditioner. Älskar det, men det är lite förvirrande. Redan på skärtorsdagen kom det gulliga små påskkärringar med korgar. Och vi var de där oförberedda, stressade som la några trötta russin i deras trånande korgar.

Är det ett värmländskt fenomen att rita påskbrev, vika ihop till trekanter och byta mot godis på påskafton? Hur gör ni?

Nu ska jag sätta tänderna i den här påskaftonen. Medan jag gör det kommer här sista bildserien från #hiddenplacesworkshop.

Rosépeppar och naturligt färgade ägg. 

Jag dukade upp med naturligt färgat linne, loppisgrejer, gröna ägg och lavendel. Reminder till mig inför sommaren: ta vara på lavendeln på torpet.

   

Vabb, tryck för bröstet & hundfilter

Den här torsdagen skulle jag egentligen ha lämnat en massa reportage, blogga ikapp och styra upp alla de där jobben som hänger i luften. Göra rent skrivbord inför påsken. Men det blev inget med det. Istället har jag jonglerat två skrikande, frustrerande syskon som S A K T A lär sig att förhålla sig till varandra. Eller inte alls.
Den ena hoppar i sängen i ett rum, den andra klättrar upp på en stol och vidare upp på diskbänken i ett annat. En av dem fipplar upp en låda med saxar och den andra tycker att det är en ypperlig idé att klättra upp på trehjulingen med en tandborste i munnen. Och jag som kutar fram och tillbaka för att se att ingen har fara för sitt liv. Det här med att bo på tre rum och kök, var det verkligen en bra grej? Inredning och leksaker, ska det vara nödvändigt verkligen?

Försökte nyss ha ett telefonmöte samtidigt som jag bar på en skrikande unge och torkade pottrumpa på en annan. Hojtade att ”dra inte varandra i kläderna, knuffas inte och måste TORKA RUMPAN” och poängterade för de i telefonmötet att det inte var dem jag skrek åt. På Instagram ser det alltid så käckt ut att vara en kvinna i farten med barn. Kombinera jobb med barn. Det gör det aldrig hemma hos mig. Axlarna är uppe vid öronen, kroppen är spänd som ett par hängfrysta jeans och jag ser i tunnelseende.
Hatten av för alla ensamstående.

Sladdade förbi mobilen och såg två brännande kommentarer om mitt förra blogginlägg.  Tog bort hela inlägget, trots att det var så många av er som berörts. Blev ledsen, men  insåg också att jag hade gjort fel. Ville göra något bra, men det blev bara skit. Medan barnen tittade på Pippi så publicerade jag inlägget igen, men denna gång utan text.
I samma veva knuffade den ena ungen ner den andra från soffan. Båda började grina. Både ville till min famn, men båda ville ha ensamrätt. Började grina lite för jag kände att jag var otillräcklig. Att jag fokuserar så fel. Vill göra allt på en gång, men det blir platt fall på alla fronter.  Vill fixa till den här världen, göra rätt och samtidigt vara en mamma som är där och fångar upp fallande barn. Inte lätt.

I vabb-sömnlösa-nätter-och-för-lång-att-göra-lista-såsen så kände jag trycket för bröstet, stressen och allt det där som jag trodde jag lärt mig att hantera hyfsat. Önskar så att det fanns en vikarie som kunde ta vid när jag ville ha en dag ledigt eller behöver vabba. Men det gör det inte. Produktionsplaner ska in och jobb ska lämnas. Det är ett flott liv stundvis det där egenföretagande, men just i dag vill jag vill jag bara släppa allt.

Nu sover barnen lunch. De var osams och skrek in i det sista, men somnade på mig till slut. När de sov där, fridfullt tänkte jag på när vi lekt kurragömma i tre minuter och att barnen satt ner och ritade i två. Vabba, rätt mysigt ändå. Eller?
Klev upp och såg mig själv i spegeln. Kom i håg allt.
Det där morgonsminket som jag hastade på mig innan vabben var ett faktum har skavts bort. Hårtofsen som jag kammade upp ser ut som en vinterstel kaprifol. Och jag som hade tagit på mig knalligt för att ta en vårupprorsbild. Nu är den skitig av risotto, färg och grön trolldeg.
Kanske ändå tar en selfie med hund-filtret på Instagram, då syns inte tårränderna, tänker jag. Som om det någonstans vore prioriterat mitt i allt det här. Herregud, människa. Skärp dig.
Klockan 14:06 och John har tagit över vabben (jag ska ta tag i bollmaskinen som kastar bollar mot mig = mitt jobb). Sex timmar totalt kaos och jag är helt slut. Känner mig ömsom världssämst som inte klarar av att hantera allt härj och bannar min optimiatsiska planering – ÄN EN GÅNG. Och ömsom försöker jag omfamna livet på något vis. Bannar den jädra duktiga flickan som drar fram trolldeg när jag kanske mest av allt behövt två skärmar. Bara för att andas lite.

Men alltså hur gör en? Hur planerar en in jobb med en sömsmån för vabb? Kommer det någonsin finnas balans? Är jag privilegierad med barn och ändå klagar? Har jag rätt att klaga som egenföretagare som har rejält med jobb? Fan, hur ska jag vara alla till lags? Och någonstans, djupt, långt där nere, förbi trycket och ångesten så skrattar jag åt mig själv. Åt mina prioriteringar. Hundfilter och gladbralla. Att jag ändå tänker att jag ska liva upp i allt härj. Som om det går på en spexig autopilot som ska gräva mig upp ur dasshålet.

Nu loggar ut för dagen. Kanske tar jag en bild på den där glada brallan. Eller så zoomar jag ut. Men först ska jag fan lägga upp en bild i Insta stories på mig själv i hundfiltret.

Glömda hus och #hiddenplacesworkshop

detta inlägg har modifierats efter första publicering

Förra veckan var ju jag på #hiddenplacesworkshop som anordnades av Babes in boyland och Mokkasin. Plotten till denna workshop var: gammal undangömd herrgård, ett ton gamla grejer och tjugo personer som längtade efter att experimentera runt därinne. Skapa miljöer, DIY:a, storytella och testa och utmana sin kreativitet och sitt tankesätt.

Just precis det här inlägget såg annorlunda ut från början, men efter kommentarer har jag tagit bort i stort sett all text. Alla är fria att tolka in vad de vill här. Men jag vill inte göra det.

Jag drunknar i bilder efter den där torsdagen, så det blir en liten följetång det här.
Efter att vi gått runt i herrgården och kikat in i vartenda rum så fick vi bygga miljöer.

Stack i väg för att hämta grejer och inne i blomrummet träffade jag Agnes som driver det F A N T A S T I S K A kontot Cashew kitchen. Alla måste följa!

Plockade på mig en hel hög blommor och …

… återvände till barnrummen.

Därinne fanns massor av grejer. Så kavlade vi upp ärmarna och började bygga miljöer.


Däruppe, i kylan, med dammkorn som dansade runt och liksom nynnade om att här är allt lugnt och fridfullt. Det var så fridfullt, fast en inte har en aning om vad som hänt just precis där. 

När jag kom ner gick jag in i syrummet och var tvungen att fånga Anna och Malin från Mrs Mighetto på bild.

Så himla gulliga!

Den där vasen gick jag runt med halva dagen. Så sablans vacker.

Innan det var dags att pipa iväg på lunch fångade jag Sofia och Malin. Typexempel på människor som borde komma i trippla upplagor pga underbara.

Så här såg det ut lite varstans i huset. Här ligger Fatima och fångar ett rum på bild.

Vi åt lunch (Malin snett mittemot!) och sedan var det dags för pass två, men det tar vi i morgon för nu har era skrollfingrar domnat, right?
KRAM

Ett gäng härliga #våruppror

Innan jag kryper till kojs (L Ä N G T A R) så ska jag vältra mig i härliga #våruppror! Treeeeeeevligt!
Här kommer ett gäng underbara vårupproren som jag inte kan slita ögonen från denna vecka (och i vanlig ordning hyllar jag en outfit extra mycket genom att ge bort ett presentkort på 200 kronor från Myrorna).

Missa inte att kika in under hashtaggen #våruppror och se fler inspirerande, knalliga, vårhärliga outfits.

Nu kikar vi, häng med!

@laava & @lvle

mormorsgamlaskjortor & johannanswe

    

vicilovesdresses & annacondavintage

Och vem vill jag hylla lite extra denna vecka?
Jo, denna underbara: 

5 bilder från min tisdag (plus en läskig grej)

Halloj och god kväll. Jäsp. Eller ja, snarare JÄÄÄÄSP.
Sov exakt två timmar natten till i dag. Ungarna härjade i nattstafett, det kissades ner (ej jag), lakan skulle bytas, pyjamaser var tvungna att hivas fram (inte helt enkelt med tanke på att någon endast vill bära randigt (den lilla frankofilen)), det ropades ömsom om den ena föräldern, ömsom om den andra. Snodde åt mig någon timmes sömn på morgonkvisten, men annars var natten lite mycket härj för min smak. Med den känslan och två timmars sömn innanför västen skulle jag polera upp mitt hem, städa undan alla triljoners kaplastavar och tjugotvå konstprojekt på tema tejp som hade börjat cureras av mini-duon.

Sedan skulle det slungas fram mat.

Vid 10-snåret ramlade de här goingarna in genom dörren. Josefin och Emily!

Vi skulle nämligen spela in mat-TV! Kommer ni i håg att jag hade storslagna planer på vegetarisk mat-TV i början av året? Ja, men jag måste ju testa detta ju. Så vi spelade in ett pilotavsnitt. Jag lagar vegetarisk mat och babblar. Denna gång lagade jag ett av mina bästa vardags-härj-recept.
Pinkapåmig vad nervös jag var.  Det är ju inte direkt första gången jag stod framför en kamera om en säger så, men kombinationen TV, mat, JAG, och recept är läskigt på något vis.  

När vi snofsat ihop mat-TV, så spelade vi in ett stycke DIY på en himla flott grej som jag knåpade ihop häromdagen. En sänghimmel till barnrummet. Nyfiken på att se film undrar jag ju förstås nu?

3 x loppisfyndade barnkläder

barn barnkläder vintage loppis randig klänning

Halloj och god kväll!
Jag har så mycket bilder att visa från helgen, men innan jag går loss på dem tänkte jag visa några begagnade fynd från Emmaus.
Jag och Bobo kilade in en snabbis på Emmaus vid Slussen i går, fem minuter innan stängning, och roffade åt oss de här godingarna.
En sommargardeob i randigt in the making.

barn barnkläder vintage loppis klänning

Inställda påskplaner och hopp om en bättre maj

Halloj, hej måndag och god morgon!
Till helgen är det påsk! Vad ska ni göra?
Vi skulle egentligen ha pipit till Gotland för att öppna upp torpet, men det är aningen för kallt att övernatta där just nu. Hade det bara varit kan och John hade det inte varit några problem, men med två småttingar, nja. Vi har ju stora hål båda ytterdörrarna, så torpet är lite som en väl tilltagen sil. Men en snickare håller på att tillverka nya dörrar till torpet efter många turer. Jag har haft sådan satans ångest över de där dörrarna. De är ju vackra, men är förmodligen ett par gamla innerdörrar (och det finns ingen vettig tröskel), så regnet har liksom härjat runt där under årtionden. Och dörrarna är lite som bark just nu. Så nu har vi bestämt att det blir nya dörrar i gammal stil, med kulturglas.
Nåväl. Det kommer bli fint. Och vi kommer kunna vara där längre på säsongen.

Så vad gör vi i påsk? Ingen aning. Förmodligen stannar vi i stan och kanske åker på någon utflykt till något flott ställe. Vi får se. Istället har vi bokat in två veckor på torpet i maj i stället. TVÅ VECKOR! Då ska det tapetseras och odlas så in i basken.
Det blir finemang det (även om mitt torp-längt håller på att centrifuga sönder mig inifrån och ut).

Volangs färgstarka, vegetariska sötpotatistacos

På självaste våffeldagen kan en ju tänka sig att det ska bjudas på våfflor i vegetariska middagsklubben. Men nej. Jag hade helt lyckats förtränga VÄRLDENS smarrigaste dag och kom på det mitt i matlagningen av veckans recept.
Men vad är väl en värdig våffel-rebell om inte … (FANFAR!) tacos!

Denna vecka är det lite speciellt i vegetariska middagsklubben. Istället för att välja ett recept från den ENORMA högen av recept från er (TACK, ni är bäst), så tänkte jag titt som tätt spränga in ett recept från en blogg/instakompis!
Först ut är min bloggkompis (och IRL-vän, före detta kompanjon och författarkollega) Linda Hansson från Volang!
När jag frågade om hon ville vara med så hurrade hon JA och skickade genast ett recept på sötpotatistacos.
Klart vi testar!

Vegetariska middagsklubben presenterar:
Volangs färgstarka sötpotatistacos

Det här receptet är uppdelat i några olika delar, men Linda försäkrade mig om att det gick snabbare att laga än det först såg ut. Det är ju som med tacos, många smågrejer.
Notera att picklade lök ingår i receptet. Snabbt att kirra, men det kör ju ligga till sig lite.
Nu kör vi!

Picklad lök
– 1 dl ättika
– 1,5 dl socker
– 3 dl vatten
– 2-3 röda lökar

Gör så här: Skiva lök. Koka upp ättika, socker och vatten i en kastrull. Dra av från plattan. Lägg ner lökskivorna och låt svalna. Låt gärna stå i kylen över natten.
Se till att den picklade löken inte blir för söt.

Äppelchutney
– 1 schalottenlök
– 2 st äpplen
– 2 tsk färsk riven ingefära
– 2 dl vatten
– saften från 1/2 citron
– 2 tsk chipotlepaste
– salt

Gör så här: 
Hacka schalottenlök och klyfta äpplena. Riv ingefära och ha ner allt i en kastrull med vatten. Koka upp och låt puttra tills äppelkyftorna mjuknat. Häll på citron, chipotlepaste och salt. Smaka av.

Sötpotatis
– 2 medelstora sötpotatisar
– olja
– salt
– vitpeppar

Gör så här:
Skala och skiva sötpotatisen. Klyv dem i stänger och lägg upp dem på en plåt. Ringla lite olivolja över (eller pensla), salta, peppra och ställ in i ugnen på 220 grader. Låt stå i cirka 20 minuter tills sötpotatisen har fått färg.

Tillbehör:
äpple
avokado
friterande majskorn (crispy corn)
mjuka tortillabröd
sallad
salladslök

Gör så här: Skär upp äpple i stavar och pressa lite citron över, skiva avokado och salladslök. Krossa majskornen. Värm på tortillabörden en aning i ugnen eller stekpannan. Lägg därefter på picklad lök, chutney, sötpotatis och alla tillbehör. Tadaaa!

Testa vettja! Välj inte för söta äpplen bara, utan gå på de lite syrligare varianterna.

#hiddenplacesworkshop

Klockan är 09:52 och jag ligger kvar i sängen (trots att ungarna har varit uppe sedan 5-rycket). Jag är helt slut. En vecka full med plåtningar, möten, planering och så den fantastiska workshopen #hiddenplacesworkshop on top of it.
Kroppen är som en säck mosad potatis, och ja, hjärnan är som en ihopmixad morgonsmoothie. Men banne mig vad värt det var.

Innan jag går upp och tar tag i den här lördagen så tänkte jag visa lite bilder från #hiddenplacesworkshop som jag var på i torsdags. Eftersom jag tog sinnesjukt många bilder så får det här bli en liten serie blogginlägg tror jag.

Vi börjar från början.
För en hel drös med veckor sedan så läste jag Mokkasins blogg om #hiddenplacesworkshop. Och dog lite. Jag har ju suktat efter Babes in boylands workshops, och nu skulle de slå sina kreativa, överfyllda sopsäckar i hop. Hej dröm!
Bokade på studs och blev sedan skitnervös. Jag älskar att träffa nytt folk som sagt, men det här med att åka ensam på grejer är pirrigt på att nervöst-sammanbrott-sätt. Särskilt med tanke på att deltagarlistan bestod av kvinnor som jag har beundrat på håll i evigheter. Ska detta långa värmländska tryne vara med blad alla dessa superstars? Va?
Nåväl. Satte mig på tåget till Västerås och på stationen mötte jag upp härliga Anges och Fatima. Då släppte allt. Det här skulle bli pure fun.

Vi delade en taxi och klev av vid en liten minivärld från förr på Vallby friluftsmuseum.

Så jädra fint.

Efter att ha beundrat omgivningarna gick vi in på Gaggerska gården och där väntade lite frukost innan vi skulle sätta i gång med själva workshopen.

Mokkasin-Sofia och Babes in boyland tog emot alla deltagare och snart fylldes fikarummet med babbel och nervös-raderande skratt.

Sofia och Nathalie gick igenom dagens program och sedan visade de dagens location.

Vi klev in i en gammal herrgård och möttes av det här. Jag tog bilden med mobilen, därav lite kornig.

Varje rum var smakfullt färgsatt och dekorerad. Och taken! HEJDÅ!

Alla rum i herrgården hade ett tema som Sofia och Babes in Boyland hade byggt upp. Det här var blomrummet. Här kunde en hämta växtlighet när det skulle workshoppas styling. 

Överallt var det fyllt av tapeter, saxar, snören, tyger, pysselstationer och loppisfyndade detaljer.

Vi gick en rundvandring genom alla stylade rum och Sofia berättade om sina bästa stylingknep. Alltså lyxen att få ta del av hennes kreativa hjärna, energi och värme.

Det här var mitt absoluta favoritrum. Och jag grämde mig över att jag sett precis en sådan där säng på onlineauktion, blivit kär och sedan missat den. Dammit. Måste hitta en sådan där säng till barnrummet!

Efter att ha gått runt i alla vackra rum, inredda med gamla prylar så kände jag mig nöjd. Jag kände att den här dagen ORIMLIGT kunde bli bättre än så där. Och då hade vi liksom inte ens börjar med workshopen.

Pja, ni förstår ju att denna workshop inte går att riva av i ett blogginlägg. Så vi slutar här för nu (jag ska odla tomater med kidsen (mäj the fåååårs bi with meee)). To be continued.

#hiddenplacesworkshop & mat för själen

Just precis nu sitter jag på tåget mot Västerås och #hiddenplacesworkshop som anordnas av Babes in boyland och Mokkasin. Det står ju mitt namn är den här workshopen känner jag. Ödehus, gamla grejer och att få leka loss med rekvisita och kamera.

Jag har så länge sneglat på Babes in boylands härliga helgworkshops (framför allt de på Gotland), men har liksom inte fått ihop det med pseudotvillingshärjet.
Men i dag. I dag åker jag i väg på en heldags gött och nosar upp ny kreativitet tillsammans med en massa inspirerande, kriminellt skickliga människor som jag aldrig träffat förut.

Aningen nervös. Okej, jag är skitnervös. Jag tycker alltid att det är pirrigt att möta nya människor, även om jag vet att det är just precis där jag trivs bäst när jag liksom väl är där.
Några av de som jag ska spendera dagen med har jag träffat förut (annars hade jag nog varit ännu mer nervös) och det fina i trudelutten är att de är sparade under fliken favoriter i mitt lilla känslobibliotek. Mokkasin-Sofia, Fru vintage och Anna från Mrsmighetto.sePraktexemplar av bra fölk.
Denna dag blir som mat för själen, det känner jag på mig. 

Ett inlägg (eller två) om den här dagen kommer inom kort. Ska peppra Instagram och Instagram stories under dagen också.
Wiii!

Alla bilder här ovan är tagna av skickliga Babes in boyland och Mokkasin.