Varför oförstörbara strumpbyxor inte finns.

Den här dagen börjar inte med en grapefrukt upplagd på ett retrofat signerat Upsala-Ekeby, inte heller en vintageklänning i mint condition eller en tillbakablick till en flott sommardag. Den här dagen börjar med något annat. Några nedpillade rädslor och orostankar kring vår kära miljö.

1. Pengar över allt. Eftersom vår fina värld är uppbyggd på förbrukning, konsumtion och att ”shoppa sig ur en lågkonjunktur” finns det ingen plats för sådana fräsiga saker som (miljösmarta) oförstörbara varor. Även om det skulle gå – rent tekniskt sett – att utveckla en bil som är oförstörbar, strumpbyxor som aldrig maskar sig eller en textil som inte förlorar sin form, så skulle inget företag i världen satsa pengar på denna utveckling. Varför? Det finns inga pengar att tjäna på att människor köper en sak som håller en livstid.

2. Aldrig mer ett dopp i havet. Att mina framtida barn inte ska kunna bada i havet eller veta hur en räka smakar. Världens hav pumpas fulla med kemikalier samtidigt som fiskeindustrin förstör havens naturliga takt. Saltkråkan-idyllen är snart ett minne blott. Meta en fisk från en brygga kan bli exotiskt retro om alla fiskar dör och farbror Melker måste hålla sig undan sina plask i det övergödda, kemikaliestinna havet – för hälsans skull.

3. Som att ta en cigg efter gymmet. Inne i Stockholms city brummar bilarna fram och fyller gatorna med avgaser. Som den Kransen-eremit och jubel-lantis jag är reagerar jag allt mer på att det är svårt att andas inne i city. Ett djupt andetag som går ner djupt i lungorna efter en rask promenad likställs med känslan att ta ett bloss på en fet cigg. Och det kommer ju inte direkt bli bättre med tiden om man säger så.

4. Den skeva snålheten. Vi är så bortskämda med att köpa en sladdrig blus för 79:50 att vi inte kan tänka oss att köpa ett plagg som kostar det trippla. Att sladdret inte håller lika längre i kvalité, har skapats under kassa arbetsförhållanden i Bangladesh och har korsat världen fyra gånger (och just därför är så billig) bekommer oss inte.  Vi känner att vi lätt kan snåla när det gäller pengar. Men inte när det gäller vår blödande värld eller medmänsklighet.

5. Ensam på julafton år 2023. De där rultande barnen som ska bada i de fina (och friska) haven – tänk om jag inte kan få några? Det pumpas ut så mycket kemikalier i naturen, i vattnet och i luften att det kanske kommer att rubba vår fortökning. Jag omges av vänner som gör provrörsbefrukningar och får missfall på löpande band. Och som ni vet har jag ju själv inga barn. Inga missfall, men heller inga barn. Är vi redan i denna dystopi och är det en sådan värld vi vill ha? Vill vi så gärna kunna shoppa nyproducerat i den obegränsade utsträckning som vi gör, hellre än att se våra karaktärsdrag rulta omkring i en miniversion av oss själva?

6. Dostojevskis ”Brott och straff” klassas som sopor. Trots att jag tror att mina grannar är miljömedvetna så bevisar de mig tyvärr motsatsen varje vecka. I huset där jag bor har vi ett stort soprum, där två av alla kärl är till för grovsopor. Men några ”sopor” är det inte tal om. Här slängs nämligen fullt fungerade speglar, möbler, barnkläder, väskor, porslin och böcker. Av ren nyfikenhet, och som en avskräckande sporre till mina mental notes, tittar jag alltid vad som slängs. För ett tag sedan hittade jag ett dockskåp (utan skavanker) och tre orörda böcker (inte ens öppnade att avläsa av kvalitén) signerade Fjodor Dostojevskij i kärlet. Sakerna skänks inte till någon välgörenhetsorganisation eller till återanvändandet, utan får en expressbiljett till sopberget. Samma sak är det på så kallade ”återvinningsstationer”. Jag vet inte hur mycket återvinning det är när fullt fungerande möbler krossas samman till smulor i de stora containerna?

7. Miljövän med livet som insats. Vår värld är byggd för bilar – inte cyklister. I går morse inträffade en cykelolycka i Stockholm. Igen. En ganska allvarlig sådan. Tusentals cyklister rullar genom Stockholm varje dag på cykelbanor stor som mitt ringfinger ungefär. Samtidigt satsas miljarder på den så viktiga biltrafiken. Att ta sig runt på ett hälsosamt och miljövänligt sätt i Stockholm innebär livsfara. I dubbel bemärkelse. Om du inte blir överkörd av en lastbil så dör du av cancer från alla farliga partiklar. Var finns miljöengagemanget i vår politik? Är det bara pengar som styr i detta förlamande biltunnelseende?

8. The ålmajti stek. Kan vi prata som steken? Det blir ramaskri så fort det föreslås att det kanske är liiite snällt mot miljön att byta ut en kötträtt i veckan. Kött är fortfarande förhållandevis billigt – av en anledning. Fullmatade ( i dubbel bemärkelse) djurtransporter och en tripp från Danmark och saken är biff.
Människors rätt till kött är viktigare än att ha en natur att traska runt i och välmående djur. Och då snackar vi liksom om lyxen att äta PANNKAKOR en gång i veckan. Med grädde och sylt.

9. Vårt välklädda sopberg. Förr lappades och lagades kläderna tills de föll sönder, och därefter tillverkades trasor och trasmattor av resterna. Av de kläder som inte passade syddes nya. Herrockar blev två barnkappor och en klänning förvandlades till blus. Det är därför det inte finns så där värst mycket kläder kvar från förr – för de syddes om efter rådande trender. Nuförtiden slänger vi kläder i samma takt som modets vindar blåser, flaschar VISA-kortet så fort det nalkas REA, byter bil som om det vore kalsonger och tycker att det här med att den nya kjolen färdats fyra varv runt jorden känns fräscht.
Varje svensk slänger 8 kg kläder i hushållssoporna varje år. Och vi är 9 606 522 invånare. Ta fram en miniräknare och multiplicera denna mysiga gulligullsiffra. Måste säga att det är ett väldigt väklätt sopberg vi har.

Ps. En liten notis så här i slutakten av denna miljöfars. Jag själv är inte perfekt och jag förväntar mig inte att någon annan ska vara det heller. Jag köper också nyproducerade ting, åker bil och drömmer om en grillad entrecote till klyftpotatisen. Däremot strävar jag alltid efter att bli en bättre och miljösmartare människa, och hoppas att du också gör det.

ommentarer på “Varför oförstörbara strumpbyxor inte finns.

  1. tack för det här viktiga inlägget emma. för att du är så smart och skriver så bra och att allt inte bara handlar om en grapefrukt på ett upsala-ekebyfat. heja dig!!

  2. Kloka ord Emma! Och så välformulerat och viktigt!
    Hu vale för att slänga Dostojevski på sopberget, hur kan någon göra så!

    Det är så viktigt att vi alla hjälps åt att värna om moder jord och de fina spår vi människor lämnar efter oss i form av kultur och litteratur.
    Stor kram!

  3. Det är tragiskt vad som sker med miljön. Och varför vill inte världens all överbetalda politiker FÖRÄNDRA DETTA NÅGON GÅNG!? Förstår dom inte att ifall dom inte drar i dom STORA trådarna så är det inte lönt att diskutera annan politik, för då kommer människorna ändå vara utrotade, vilket skulle vara det bästa för miljön och jorden i och för sig.

  4. Toppenbra inlägg Emma! Många bra påminnelser för mig som är en dålig miljövän. Men vi har iaf börjat äta mycket mindre kött här hemma. Kanske inte så ofta helt vegetariskt men t ex 1 kycklingfilé istället för 2 i tikkan.

    Och du, förbi Värmland är luften frisk och härlig! 😉

  5. Amen på det! Vilket toppeninlägg, Emma!
    Har själv pushat hårt för inlämningar på loppis och ”köttfri måndag” på bloggen. Och jag tycker mig faktiskt se en sakta men säker förändring i många människors miljötänk. Hoppas att fler slår upp sina blå och faktiskt ser hur moder jord mår!

    kram/
    Fina Frun

  6. Pingback: Veckans två bästa inlägg. | Volang

  7. Heja! Jag blir också mer och mer frustrerad över vad vi gör med vår värld. Även om ingen är perfekt, så kan vi alla försöka tycker jag är rätt och viktigt att säga. Vet många som skjuter bort ansvaret till industrier, men om alla 9 606 522 invånare i vårt land börjar källsortera bättre och blir mer medvetna konsumenter – då kan vi börja prata om skillnad!

  8. ALLT det du pratar om här går jag och tänker på minst 2 ggr om dagen. Jag tänker på min gamla mormor som tvättade plastpåsar, lappade morfars strumpor, tog alla våra gamla trasiga kläder och hade hela källaren full med ”klädnystan” och en stor vävstol att göra trasmattor av som vi alla prydde våra hem med, med glädje! En gång sydde hon trosor av gamla gardiner! (då sponsrade vi med lite nya trosor eftersom det inte är så mycket stretch i gamla gardiner)
    Jag blir mörkrädd när jag tänker på det för mycket ibland och man skulle nog bli tokig om man gjorde det (tänkte på det du skrev om att man faktiskt köper lite nyproducerat och äter kött då och då)
    Och det måste ske en förändring! År 2013 och det enda min hyresvärd har är hushållssopor och tidningsinslamling!!! Det kan inte vara så svårt!

    Men SÅ JÄVLA BRA att du tog upp allt det du skrev, Heja dig!

  9. Flott innlegg! Vi har akkurat hatt Stortingsvalg i Norge og miljøet sto ikke særlig høyt på listen over viktige saker. I oljerike Norge evner ikke flertallet å se verden utenfor vår egen lommebok. Jeg er selv langt fra perfekt; det går med 1000kg fossilt brensel i måneden for å holde glassmassen jeg og min mann arbeider med flytende. Med det i bakhodet forsøker vår familie å ta så grønne valg som mulig.

  10. Pingback: Läs och tänk och gör | Hundtandkräm

  11. Det är så skönt och upplyftande att läsa dina tankar om detta, det är lätt att man känner sig ensam som miljövän, och det känns alltid bra att bli påmind om motsatsen! Självklart är det ju också lite av en kalldusch, men det är precis vad vi behöver ibland!

  12. Åhh jag får panik av att läsa sånt här, svart på vitt! Jag vet ju allt egentligen, det ligger någonstans i bakhuvudet, men jag förtränger det eftersom det är så svårt att göra något åt ensam. Det är som med maten, om du ska göra något bättre och till exempel bli vegetarian och äta sojabiffar är det också dåligt mot miljön. För att få plats till sojaplantager skövlas regnskog och tusentals djur dör i och med detta. Dessutom är 90 % av all soja genmanipulerad och påverkar hormonbalansen..
    Det är så svårt att göra rätt för det blir så ofta fel ändå!

    Tack tack tack Emma för att du lär ut!

    • Heja dig Emma!
      Vill bara göra ett tillägg om sojan. Den största delen av sojan som odlas mals till mjöl och används som djurfoder över hela världen (=transport). Alltså är källan till problemet i första hand att mänskligheten äter för mycket kött och att köttindustrin därför behöver ett effektivt sätt att utfodra djuren med protein så att det ger en snabb tillväxt för att möta efterfrågan. Skulle vi dra ner vår köttkonsumtion skulle inte lika mycket soja behöva odlas. Dessutom finns det en mängd andra goda och nyttiga substitut till kött förutom soja!

  13. Sjukt bra inlägg!!
    Välformulerat på det sättet att det både tar upp allt som faktiskt bör sägas, men ändå hålls kort och intressant hela vägen. Ba rätt på, rätt riktat. Bra!!

  14. Pingback: Lästips | Lina på nya äventyr

  15. Galet bra skrivet Emma! Kan ju bara inte fatta hur man kan slänga fullt fungerande saker i soprummet, det tar emot liksom. Och det där med havet har jag tänkt både en och två gånger på. Blir rädd av tanken vad som finns i havet, redan nu. Att våra barn inte ska få bada som vi fick göra när vi var små. Det är så sjukt orättvist.

  16. Hurra vad bra! Fantastiskt bra formulerat om superviktigheter! Förfärande men samtidigt peppande på samma gång – för vi KAN ju faktiskt göra något, alla och envar. Mycket tom. !

    Tack för detta inlägg!

  17. Bra inlägg! Det är precis sådana här frågor som har fått mig att göra mitt modemanifest som började med ett shoppingfritt år och hela tiden utvecklas. Det är skönt att se att vi är fler som brinner för miljön och drar vårt strå till stacken! Heja dig som lyfter fram frågan 🙂

  18. Jag har inte mycket att tillägga. Förutom att jag älskar att du tar upp detta! Själv är man såklart inte perfekt men något jag alltid, alltid tänker på när jag köper nyproducerat är: Håller detta? Och då menar jag både stilmässigt och kvalitet.

    http:/www.hippiechic.blogg.se

  19. Åh så bra skrivet och tänkvärt! Man behöver läsa sånt oftare så man inte hinner lata till sig, man behöver ständigt påminna sig själv och andra om vad som verkligen är viktigt! Tack Emma!

  20. Pingback: Bloggtips | Datamatriarkatet

  21. Så bra skrivet Emma, du är bäst! Jätteviktigt ämne som jag själv funderat på att skriva om! När det gäller klädkonsumtionen så tror tyvärr också att det handlar mycket om okunskap om hur våra kläder produceras och folk blir vilseledda av att det står ”producerad i Indien”. Tyvärr är folk inte( nu ska jag inte generaliserar, men tror att många väljer att se bortom detta) medvetna om att kläderna färdas jorden runt och vilka mängder kemikalier som används vid odling/framställning av textiler, vid färgningsprocessen och för att inte tala om alla medel som kläderna dränks i för att de ska klara den slutgiltiga frakten till butik utan att mögla på vägen.

    Jag konsumerar själv nya produkter men försöker samtidigt tänka på min konsumtion. Jag driver en blogg för en lokaltidning där jag ofta försöker tipsar mina läsare om hur man kan återanvända saker man inte längre behöver eller använder. Ofta när jag skapar så tänker jag på ”vad skulle farmor göra?”, jo hon skulle återanvända!

    Fortsätt att inspirera med en superbra blogg Emma!

  22. Du har så himla rätt, jättebra inlägg!
    Jag äter ”vegetariskt” minst en gång i veckan, oftast mer. Mina vänner säger ”ÅÅÅh, va du är ambitiös och duktig”, men jag äter ju inte quorn eller soya biffar eller något sånt, jag äter typ pannkakor, eller hemmagjord pizza utan skinka, eller gröt. Jag anstränger mig inte ens och det blir ”vegetariskt” i alla fall, hur svårt kan det vara för andra att göra samma sak?

    • Jag haller med! Det behover faktiskt inte vara sa svart. Sma forandringar i var vardag kan gora stora forandringar nar man tittar pa forbrukningen over ett helt ar. En dag utan kott i veckan sparar mycket under ett helt ar! 🙂 Jag tror manga antar att det ar svarare att gora nagonting at saken an det sist och slutligen ar.

  23. Heja heja! Så himla viktigt (och otäckt) när man tänker på det. Hos oss försöker vi äta vegetariskt minst en gång i veckan. Å lämna saker vi inte längre vill ha till second hand. Idag har jag vart på hm och lämnat in gamla trasiga kläder som kan återanvändas till tygfiber, ett kanoninitiativ tycker jag!
    Fortsätt med att skriva om viktiga saker som detta. Vi kan inte bli nog påminda.
    Kram

  24. Väl valda ord.
    Jag såg en dokumentär om vårt konsumentsamhälle på svt för ett tag sen och där berättade de att de första strumpbyxorna som tillverkades var hur hållbara som hellst, men kunde bogsera bilar med dem. Just därför blev forskarna skickade tillbaka till labbet igen, strumpbyxorna var FÖR hållbara. Suck!

    • Ja visst ar det hemskt! Det enda ”vapen” vi har ar att vi kan vagra kopa de daliga produkterna de forsoker salja oss. Jag har sjalv bestamt mig for att framst bara maxi klanningar pa vintern nufortiden och kortare klanningar (som pa vintern skulle krava strumpbyxor) mest pa sommaren. Pa sa satt kan jag iallafall minska min anvandning av dessa daliga strumpbyxor med ca 80%. Ett litet tips bara. 🙂

  25. Bra inlägg! Blir glad när du skriver om vår fruktansvärda överkonsumtion av kött, som du säger så tar folk väldigt illa vid sig om man tar upp det.

    Jag har en annan fundering också till dig och alla som kommenterar. Jag har funderat länge på hur bra eller dåligt det egentligen är att vintage/second hand-shoppa via internet och få kläder skickade från till exempel USA. Jag bor i en liten stad i norra Sverige där vintageutbudet inte är särskilt stort (men vi har frisk luft!) så det händer att det köps lite via internet ibland och visst det är second hand men det flyger ju ändå runt halva jorden för att komma till mig och det känns ju inte så bra i längden. Samtidigt ger det mig ändå en bättre magkänsla än något från H&M tillverkat i Bangladesh. Svårt hur tänker ni kring detta?

    • Hej! Bra point! En losning pa problemet kan vara att ga till en sommerska i din stad som syr upp en ny vintageklanning till dig. Nar du syr upp en vintageklanning vet du att du kommer att kunna anvanda den manga ar pa grund av bra kvalite och for att den inte ar trendig utan kan baras ar efter ar. Du vet aven exakt varifran klanningen kommer uatn att behova oroa dig for att barnarbete var inblandat i tillverkningsprocessen. Nar du syr upp en ny klanning hos en sommerska stodjer du dessutom en lokal hantverkare och for valja exakt det tyg och farg pa klanningen du gillar.

  26. Mycket bra skrivet! Många viktiga saker har du tagit upp. Så läskigt, sorgligt och upprörande det du skriver om dina väninnor.

    Jag har bytt ut snart allt hemma till kemikaliefria produkter. Smink, tandkräm, handtvål, diskmedel, tvättar ansiktet med ekologisk honung, kör balsammetoden för håret och då med kemikaliefritt balsam, färgar håret med henna (blandar henna och cassia för kopparrött), smörjer kroppen med kokosfett osv. Äter så mycket ekologisk mat som möjligt (efter tillgång och ekonomi). Sen röker jag inte, dricker mkt sällan alkohol, solar inte, äter bra majoriteten av tiden och tränar regelbundet. Vi måste själva vara medvetna och ta hand om vår hälsa, tyvärr också gällande alla produkter då industrin inte vill ta ansvaret.

  27. Superbra inlägg tycker jag!
    Dock så ville jag bara komma med en liten kommentar angående punkt 6. Visst är det på många sätt ett oerhört slöseri att väl fungerande ting slängs i grovsoporna istället för att skänkas bort till diverse luntbodar, dock så vet jag själv att jag och andra i min närhet som kanske inte ens har råd att köpa mig möbler och ting på myrorna etc (då priserna ökar något fenomenalt här i Stockholm i alla fall), har haft en oerhörd glädje i våra grovsoprum och fyndat saker vi inte ens skulle haft råd med i en andrahansbutik. Sen så tänkte jag även tillägga att just grovsoporna kan va det enda alternativet en har om man är tvungen att göra sig av med en tymplig möbel etc. då det kan vara svårt för en utan körkort eller bil att frakta iväg tinget. Men som sagt, uppmuntrar till mer inlägg av detta slag!

  28. Det ar harligt med alla lyxiga, fargglada inlagg i bloggvarlden, men ofta saknar jag djupare inlagg som detta. Tack Emma for att du visar att vi unga kvinnor inte bara bryr oss om klader och utseende utan aven om djupare saker.

    Dagens varld kan ofta kannas hopplos, men det som ar bra ar att vi idag har mer mojligheter an nagonsin tidigare att forandra varlden bit for bit med hjalp av internet. Ingen kan ensam forandra allt, men det behovs inte heller, for vi ar ju sa manga manniskor pa den har jorden! Ett inlagg som detta och en blogg som inspirerar manga att overga till att shoppa vintage och mindre nytt kan gora mycket for att forandra vart tankesatt och darigenom varlden! 🙂 Go Emma! Du ar en jattebra forebild for oss unga kvinnor! Jag skulle ocksa garna se fler inlagg som detta pa din blogg!

  29. Hej! Gillar din blogg, den inspirerar till bättre handlingar. Jag önskar så att jag i varje situation kunde tänka långsiktigt och miljösmart. Antagligen helt ouppnåeligt i denna del av världen när prylar ligger serverade för småpengar framför fötterna på en. Men med sådana här inlägg kan jag ändå känna lite hopp. För min egen del iaf. Du påminner mig om de goa känslorna jag får när jag fyndar 2hand, återanvänder prylar, får till en riktigt smarrig vegetarisk måltid eller när jag känner mig som fågeln fri bara när jag cyklar ner till tåget en kylig höstmorgon. 🙂
    Jag har vänner som inte vet vad returpack är typ, som slänger den där sista lilla portionen god mat eftersom det just är så lite och som inte har en tanke på att deras ”sopor” är guld värda för någon annan (sist snodde jag åt mig ett gäng rullar med sytråd och en härlig gammal taklampa innan de skulle till tippen).
    Och på tal om ”Brott och straff”, just den titeln fyndade jag för en tia på en loppis i somras. En vacker dag ska även jag vara välsignad med kunskapen om den klassiska bokens innehåll. 🙂

  30. Trots att jag bara är 15 håller jag 100% med!Jätte bra inlägg,Önskar fler kunde läsa det!Då kanske dom reagerar till och får in det i huvudet 🙂 Som tur är gör min familj inget av det där som är dåligt du skrev 🙂

  31. Pingback: skrot & skräp i mitt hjärta

  32. Pingback: skrot & skräp i mitt hjärta

  33. Pingback: skrot & skräp i mitt hjärta

  34. Pingback: Q&A: Om barnnamn, graviditet och härjiga vänner med kids | Emmas Vintage

Lämna en kommentar

Din email kommer inte publiceras.

*

*