And the winner of a Stålhästen-cykel is …

Alltså ni knäcker mig. Bästa, fina, härliga, roliga och döcoola ni.
Jag har suttit i timtals, läst igenom era underbara Stålhästen-tävlingsbidrag med förföriskt vackra bilder och dösöta berättelser om era bästa smultronställen. Här finns allt från hemliga, storstadstadsdimmiga höghustak, barfota-cykling på dammiga Gotlans-landsvägar, illustrerade små cykelkartor, pittoreska lanthandlar, trädgårdscaféer som är så igenväxta att bara du hittar dit och en familj som samlas på en alldeles speciell plats och tar ett kort iförda Elsa Beskow-svamphattar (true story and I love it).  Amen asså, snacka om svårt uppdrag att välja ut en vinnare ur denna vinnarhög. Ni berör mig ska vi veta, med era ord och bilder, och det känns på något vis som att jag får lära känna er lite mer, och det gör mig enormt glad.

Det var en smulstronställes-berättelse som stack ut, som fick mig att känna allt som stod där i texten, och det ska belönas med en alldeles egen Stålhästen-cykel.
And the winner of a Stålhästen-cykel is …

“Nu är det snart snart vår på riktigt och det pirrar till i magen när jag tänker på att jag då alltså snart kommer åka ut till en av mina bästa platser på hela jorden.
Det finns en plats som jag återkommer till år efter år. Här sliter jag häcken av mej stressiga dagar, svettas i ett alldeles för varmt kök, knådar stora degar och springer ut och in med överfyllda diskbrickor. Ändå vill jag inte gå hem. För här njuter jag också av ljumna sommarkvällar i någon av hängmattorna som sitter uppspända lite här och var mellan äppelträden. Kryper upp i soffan på verandan och pratar med en vän, springer ner till stranden och badar spritt språngande tillsammans med folk jag bara känner lite sådär bra med redan tycker vansinnigt mycket om. Här plockar jag hallon tills fingrarna är röda, gör stora yviga blombuketter, hoppar studsmatta tills jag nästan kissar på mig eller dansar till hög musik på gårdsplanen under kulörta lyktor för att sedan klättra upp på taket och vila benen och sörpla på en alldeles kall ljuvlig bubblig öl.
Platsen heter Rosenhill och är det är den finaste gården jag vet. Det är min sommararbetsplats, fristad, paradis, drömfest och mitt stammis fik. Det är också platsen där jag har träffat och lärt känna några av mina allra bästa vänner. Här kysste jag han som nu är min pojkvän för första gången.
Rosenhill är en ekologisk gård på Ekerö utanför Stockholm. Här finns lummiga äppellundar, en magisk trädgård, grönsaksland, blommor, fjärilar, romantiska hörn, hängmattor, fik med hemlagad lunch, nybakade kakor och gårdsmustad saft (ja, här finns ett helt fantastiskt musteri där man kan få sina äpplen pressade till fantastisk must!) en liten butik, växthus både för myshäng och tomater, hönor som sprätter runt, skog full av svamp och blåbär och en strand strax intill.
Alltså jag vet inte vad jag mer kan säga om mitt sommarparadis. Jo juste, man kan faktiskt cykla hit ! Det tar lite tid men om man slutar turen med ett dopp i plurret, efterföljande fika och en lur i hängmattan är det bara så HIMLA värt!”Grattis, Hanna, du har vunnit en cykel.

Ps. Ett urval av era bästa smultronställen kommer jag lägga upp här på bloggen inom kort. Underbar läsning, tittning och fantastiska smultronställen utlovas.

Randig Marc Jacobs-klänning till salu – pengarna går till Kvinna till kvinna

marc jacons klänning by emmas vintage

Den 4 maj arrangerar jag och några av Sveriges grymmaste, härligaste och peppigaste  bloggare en Vintagebloppis tillsammans med Tradera på Kristinehovs malmgård i Hornstull.
Vind och garderob ska rensas, det ska vinkas adjö till godbitar och så ska de få ett alldeles nytt hem.  Det kommer vara allt från klänningar, möbler till små pinaler som ska få återanvändas. Saker som inte längre får plats helt enkelt. Det kommer vara riktiga vintagepärlor, men också lite annat smått och gott. Högt och lågt helt enkelt.

Om du bor långt från Stockholm eller av en annan anledning inte har möjlighet att komma på själva Vintagebloppisen har vi fixat en himlans smart grej tillsammans med  bra:iga Tradera. Från och med i dag kan du nämligen buda hem några vintagefavoriter från våra garderober – via internetz, Tradera närmare bestämt.  Alla de fina grejerna, klänningarna och prylarna säljs till förmån för välgörenhetsorganisationen Kvinna till Kvinna, som jobbar för fred och jämställdhet.

Du kan bland annat lägga bud på min Marc Jacobs-klänning som jag nu skänker till ändamålet.
Spana in Traderas alla Vintagebloppis-annonser och lägg bud på Marc Jacobs-klänningen här.

 

Ett stycke måndagslista: Loppishemlisar, cykel-fix & påsk i Skellefteå

Ny vecka (påskilipåsk!) och massor på gång. Så här kommer ett måndagslista på allt som händer i veckan.

  • Först och främst så ska jag skruva ihop min cykel. Jag var så taggad att premiärcykla min hoj att den saknar framskärm, ringklocka och Stålhästen-emblem. behöver jag säga att jag var ivrig att hoppa opp?
  • På onsdag kommer jag presentera vinnaren i stålhästen-tävlingen. Woop, woop! Samma dag tänkte vi ha lite extraöppet på Vintagefabriken. Det blir fina fisken det.
  • Just nu gör jag tre posters till några spännande evenemang som är på gång under hösten. Vill du ha en ledtråd? Okej då. Bara för att jag är så taggad: Ett stycke gårdsloppis i Midsommarkransen, en vår-vimmelkväll på Vintagefabriken (och på några andra finfina butiker i området), ett 1-årskalas (det är en viss fabrik som fyller ett år snart, och det måste vi ju skåla för, eller hur?). Mer info kommer om alla evenemang får du här på le blog inom kort.
  • Och till helgen drar jag opp till Skellefteå för att fira påsk. Kanske måla ett ägg eller två. Vad ska ni göra i påsk?

Hej då ojämställda värld

2014 är året då jag hoppas att frågan om jämställdhet lyfts till en högre nivå.
Det faktum att kvinnor i dag inte har samma chanser i livet som män tas upp på dagordningen. Tänk vad mycket vi kan åstadkomma tillsammans om vi bara värderar varandra jämlikt.
2014 är året då vi vinkar hej då till en ojämnställd värld.
Och vi gör det på det här peppiga och bra:iga sättet:

Heja de asgrymma människorna som är med i filmen, och inte minst: Isabelle och Louisa. – kvinnorna bakom filmen och texten. Ni är så balla att jag lägger mig ner och svimmar lite.

Och sist men inte minst: min fina vän David Pagmar – producent och cowriter på ”Hejdå patriarkatet”. Så jäkla stolt över att vara din vän. Så det så.

En ny vintagepärla i min garderob

grön klänning by emmas vintage

Jag har rensat ut min garderob, vikt ner svunna tiders favoritkläder i koffertar och sagt hej då till pärlor jag aldrig trodde jag skulle göra mig av med. Några godingar är för små, andra har aldrig riktigt passat just mina kurvor, min hy eller min längd (men säkerligen någon annans) och andra önskar jag bara en ny bärare – rätt och slätt.
Sakta men säkert förbereder jag mig för Vintagebloppisen i maj. Jag är så enormt taggad ska ni veta, särskilt med tanke på att jag tillsammans med värsta grymma blogg-lineup:en samlar in pengar till Kvinna till kvinna. Hur bra?

I brist på kläder som passar i min garderob gick jag och köpte mig en ny, blommig klänning (i min favoritfärg) från Beyond retro. Vintage förstås.

Jag utmanar dig (och mig)

Hormonstörande ämnen i kyckling, sötpotatisar som är så besprutade att de inte kan växa, dricksvatten som är “rent” hälsofarligt, avgaser som sakta svärtar ner vårt inre, väder som blir allt mer nyckfullt och sommarbadsjöar som dör.
Nyheterna bubblar över av alla miljölarm, kemikalier som fräter sönder oss inifrån och mat som gör det svårare att bli med barn.

Jag må vara en optimistisk prick, som samlar skratt på hög och lyfter blicken när allt känns mörkt. Men när det gäller miljön dör skratten ut och jag vore både naiv och egoistisk om jag hittade efter perfekta små The Simpsons-moln medan jorden under mig förgiftades.
Så jag har satt ihop en liten önskelista för 2014.

Jag önskar …

1. Att vi röstar i valet 2014 med våra barns framtid i sikte, istället för 10 spänn mer i plånboken nästa månad.

2. Att vi börjar äta mer ekologisk mat och tillsammans kan pressa handel (och i sin tur producenterna) att köpa in mer ekologisk mat. Jag utmanar nu mig själv att endast köpa ekologisk mat. Är du med mig?

3. Att vegetarisk mat blir norm, inte ett undantag. I alla fall en gång i veckan.

4. Att fler handlar vintage eller secondhand, istället för saker som färdats fem varv runt jorden. I alla fall strävar efter det.

5. Att vi köper en svenskproducerad pinal (som kostar lite mer, men håller längre), istället för hundra billiga sladdertoppar som går sönder i ett nafs.

6. Att vi reser mindre med flyg och mer med tåg. Det är upp-och-nervända världen att det många gånger är billigare att resa med flyg än med tåg.  Vi ska inte sluta resa och upptäcka världen, men vi kanske ska begränsa oss? Stolt vältra oss i längtan efter rue:erna i Paris och stränderna på Franska Rivieran. Komplettera en resa till Honolulu och Maui med ett par somrar i Sverige.

7. Att vi inte slänger fullt fungerande saker. Jag kallar inte vårt soprum för “den nattöppna vintagebutiken” av en slump.

8. Att vi källsorterar och minskar sopbergen. Det är en sport att källsortera så mycket att soppåsen blir en sladdrig påse utan innehåll. Challenge accepted?

9. Att vi tänker med miljöhjärtat i shoppinggallerinan, istället för att maxa kreditkortet, fylla varje hål i hjärtat och planlöst gå runt för att söka saker som vi önskar att vi behövde.

10. Att vi kör mindre bil. Istället för att vrålåka onödiga resor, så startar vi bilpooler, åker kollektivt, cyklar och går. Ju fler vi blir, desto mer kan vi pressa politikerna att exempelvis skapa bredare cykelbanor eller sänka biljettpriserna för kollektivtrafiken.

11. Att vi skapar våra städer med ett hälsosamt miljöperspektiv i åtanke istället för gasande crusing-bilister med stegrande hästkrafter. Om jag fick bestämma skulle jag gräva ner alla vägar, låta bilisterna åka i tunnlar och där, oppepå jordytan, skulle jag kunna cykla utan att dö, höra fågelsång, se rosenbuskar frodas och titta upp i täta trädkronor utan nagg. Mitt i stan. Och bilisterna skulle ha det så tråkigt i sina tunnlar att de snart skulle joina mig i solskenet.

11. Att vi bojkottar hormonbesprutade produkter, som exempelvis vindruvor, som stör vår förmåga att fortplanta oss. För några år sedan var filmen ”Children of Men” en dystopi, nu blir det allt mer troligt att det är vår barnlösa framtid i Hollywood-kostym.

12. Att vi istället för att oroa oss för hur mycket fett det är i ett par pommes frites, funderar på vad som händer i kroppen när alla kemikalier rotar runt. Jag skulle vilja starta ett viktväktar-klubb för miljödrömmare (som så klart inte har ett dugg med kroppsvikt att göra). Där kan vi räkna miljöpoäng så det står härliga till, och stå stadigt på jorden medan vi kör det. Tänk så mycket vi kunde åstadkomma om vi lade ner oss lika mycket på drömmen om en hälsosam kropp inuti som utanpå …

13. Att vi håller naturdrömmen vid liv. Drömmen om att plocka blåbär i skogen, ligga där på båten och titta upp i den klara skyn, naken-nattdoppa oss i en frisk sjö (utan skyddsutrustning) och lära våra barn att trä smultron på ett strå utan att dö i cancer i förtid.

14. Att vi samarbetar för att göra världen bättre. Kan vi inte predika i EU eller sprätta Ryssland på näsan, så kan vi i allafall påverka vår matvaruhandel att ta in mer miljösmarta alternativ, äta vegetariskt och dra vårt strå till den miljösmarta stacken.

Skriver du under mina miljöönskningar? Dela, sprid, gilla, prata om det – uppmana andra att också önska sig en framtid.

 

Foto: Martina Ankarfyr 

Vintagefrisyrer på Vintagemässan Bakåt Framåt

I söndags slängde jag in mig själv tillsammans med hundrafyrtio böcker Vintagefrisyrer och några klänningsdarlings från Vintagefabriken i en taxi. Åkte över bron till Hornstull, Debaser Strand och vårens upplaga av Vintagemässan Bakåt: Framåt. Där mötte jag upp Sarah (Retroella) för dagens uppdrag: signera böcker.
Inne på Debaser, som nattetid är en av Stockholms bästa klubbar, trängdes välkända ansikten, vintagebutiker och finfina saker. Här ovan ser ni en bild från stört trevliga Swedish hasbeens som fanns på plats. Visst bara älskar man deras guldstol? Döcool.

Det fanns mängder av kläder, accessoarer och pinaler, men tyvärr hittade jag inget till mig själv. Bara till John (vill ni se?).

Jessica Silversaga var på plats och sålde ut halva sin garderob.

Och här stod jag och signerade böcker på löpande band. Spana in min coola väska (som jag använde som pengabörs dagen till ära) som jag lånat från Vintagefabriken.

Glad skit.

Bästa Sarah!

Alltid lika trevliga och peppiga Karoline (som agerar svincool, stark, kaxig omslagsmodell på vår bok) kom förbi i elegant hatt och berättade om att hon varit utklädd till korv mä’ brö dagen innan (alltså kolla på det här). En vill ju liksom bara ha en sådan där dräkt. Varje dag liksom. Sitta och skriva artiklar, svara på viktiga telefonsamtal och se bekymrad ut på möten – i korv mä’ brö-dräkt. Gotta love it. Jag skulle LÄTT göra det om jag fick chansen.
Tror jag ska föreslå detta för Vintagefabriken. Vi kör nämligen “theme thursdays” på fabriken, vi har haft allt från sailor-dagar till operfekta dagen-tema. Håret på ända,  felknäppt tröja, felstavade sms och halvgjorda jobb.

Dreglade lite över dessa godbitar.

Bläddrade bland kappor, spanade på hattar, babblade sönder folks öron och skrev långa extra-kapitel i folks böcker när jag egentligen bara skulle skriva “Hoppas du tycker om vår bok. Kram Emma Sundh”.
Ungefär så där såg min söndag ut.

Säg hej till min nya partner in crime!

Som du säkert vet vid det här laget har du chans att vinna en finfin cykel från Stålhästen här på le blog (ps. tävlingen tar slut i morgon, så passa på att tävla nu).
Läs mer om tävlingen här: Vinn en cykel från Stålhästen! 

Själv älskar jag att cykla. Känna vinden i håret, musklerna i benen och samtidigt kunna swischa förbi alla bensinslukande bilar, vinka och känna att jag minsann färdas miljösmart.  Det gör mig enormt stolt.

Jag cyklar precis överallt på min skraltiga, randiga hoj, lite med livet som insats eftersom den är ganska så kackig. Cykeln har jag döpt till “billiga fyllan” för att den ser ut som just det. En billig fylla – som ranglar fram – sned och skev – och ramlar omkull lite varstans.
Så vet ni vad? Jag gick och köpte mig en sådan där cykel som ni kan vinna. Jag blev liksom lite för avis på den blivande vinnaren, så jag skramlade ihop till en röd, fin cykel som nu står nere på innergården. Inte en mutter är skev, så nu kan jag cykla med både elegans och säkerhet.
Min nya, röda partner in crime är så flott att den fått namnet “Cocktail”. Vad tycks?

Ps. Jag har inte hunnit skruva fast stänkskärmen fram, men det kommer … Jag var liksom lite för ivrig när jag skulle skruva ihop den att jag glömde …

Ps. Tävlingen är sponsrad av Stålhästen, min cykel är det inte.