18 bilder midsommar

I fredags morse gick dammsugaren med full gas på #siggetorpet. Det nalkades midsommargäster och då måste ju en stökfamilj av rang reda ut trasslet så gästerna hittar in.
Fokus för mig brukar emellertid ligga på ganska lite plocka undan och desto mer piff.
Jag dukade under äppelträdet, gjorde kransar och här är jag mitt uppe i det livsviktiga operation hänga upp rislyktor och honeycombs i äppelträdet. 

Vi har en hel äng (och en hästhage) som tillhör torpet, men just nu växer det mest klöver och gräs där. Så småningom vill jag ha en äkta blomsteräng där.

Midsommar firades i den här blårandiga klänningen från Beyond retro, en klänning som man kan dela till kjol och blus. Hej hajk! Förmodligen går den att förvandla till en helikopter med hjälp av en kapsyl och en trådrulle.

Snart rullade gästerna in, våra härliga vänner som bor i Visby. Jens, Mallan och deras kids Ebbot, Moses och Juno. Här kraschas familjefotot av Bodil.
Det kokades färskpotatis, yppades sillburkar och gräslöken hackades.

Tjongpang så stod hela midsommarbuffén på bordet. Undertecknad kan ej ta åt sig credden pga höll ju i vanlig ordning på med piff och jox.

Mumsade i mig det här (och lite till). Älskar senapssill. Och massor av gräddfil och lök.

Efter lunchen pep vi i väg till ett midsommarfriande i Dalhem. Här är jag och Majken. Hon var inte alls på humör för midsommarfirande utan ville bara bli buren. Ganska o-Majkigt. Men mysigt att få gå runt med den här på armen (som annars far runt som en virvelvind). 

Därefter blev det hötaxi hem. Eller ja, i alla fall för John och Majken

Medan jag och Bodil drog hem med det här gänget.

Bodil och Moses.

Efter att John och Majken fått en rundtur i hela socknen (och in i varenda skjortärm) kom de äntligen hem med hötaxin.

Med en timme traktordarr i rumpan klev de ut. Sedan dess har Majken inte pratat om något annat än den där traktorn (trots att hon tydligen grät halva vägen). 

Mellan dunkkurragömma och middag läkte vi traktorskaksrumpan här.

Sedan ville Majken upp hit. Hennes bästa plats!
Vinden. 

Vi kikade ut över trädgården från fönstret och kom på att vi nog skulle ha ett rep mellan äppelträdet och fönstret så vi kunde skicka hemliga meddelanden med en korg. 

Nere vid middagsbordet satt Bodil redo med mat. Inget trug där inte (än så länge).  

Vi åt grillat, vilket Ebbot och Moses demonstrerar så fint.
Efter middagen lades barn och sedan tände vi fotogenlampor och ljus och öppnade spelhålan. Sällskapsspel, ost och vin in på nattkröken blev det.

Glad midsommar från Gotland!

midsommar gotland

Hej fina ni och hoppas ni har en underbar midsommarhelg.

Jag spenderar kransfyllda dagar på Gotland med dunkkurragömma, sillätining, loppisjakt, hölass-åknig, middagar under äppelträden med vänner och nattliga sällskapsspel.
Jag kommer lägga upp ett gäng bilder från midsommarafton här i morgon, men här kommer ett litet midsommar-hej från mig och en mycket trött katt <3
Kram emma

Vallmofält, junihimlar och nya vänner

En sak som jag drömt om hela långa våren på tre trappor utan hiss är att ta långa kvällspromenader. Se sommarsolen gå ner över vallmofälten, småprata och bara andas in kompotten av juni.
Skippa läggningar, jox, bös, trots och härj, ner med barnen i vagnen och sedan gå. Gå. Gå. Gå. Låta barnen somna till skaket av grusväg. Upptäcka avkrokar och titta på hus (äääälskar att titta på hus).
Så jag och John stoppade ner Majken och Bodil i varsin pyjamas och gav oss ut med dubbelvagnen.
Dagdrömmen överensstämnde inte riktigt med verkligheten. Bodil drog i Majkens hår, det snoddes nappar snabbare än JO Waldner spelar pingis och det var full konsert av skrik.
Men ni kan gärna tro att jag poserar med Majken i famnen bara för att det var så himla mysigt, inte alls att jag har särat på två vilddjur som bytt framtänder med varandra.

Så Bodil fick ligga i vagnen och jag och John turades om att bära Majken. Vi dök ner i vallmofält …

Och letade oss fram på vägar vi aldrig gått på tidigare. Majken babblade på om mamma Enna och pappa John, om katter, hundar och bäää. Och pippifågel. Och modäää så klart (napp).

Snart fick vi span på kvällens gölligaste (näst efter Majken och Bodil bakom deras vilddjurs-attacker).

Titta!

Ett gäng kor som betade i kvällsolen, i en hage full av äppelträd. En skulle vart ko alltså.

Såg en ko med två rövar.

Och hälsade på de här nya vännerna. Hur vackra är de inte?

Min Majken och jag. Eller Nene som hon kallar sig själv.

Lunkade vidare längs med kohagen och såg att det låg ett hus i själva kohagen, som verkade stå öde. 

Hur vackert? Undrar så hur det ser ut inuti. Om det liksom är helt öde? Eller om det är shabby chic gone too far?

Det var som att det knakade av grönska överallt vi gick. Precis som det ska vara i juni.

Vi vände om och gick hemåt, och Majken babblade vidare, med stora tröttögon tittandes på mig.

Gömde nappar i behån.

Och tog upp dem igen. Bra förvaring.

Gick förbi det fina lanthandelsmuseet i Dalhem och då:

Tadaa! Två knoppande gullisar i dubbelvagnen.
Uppdrag avklarat.

Utflykt under äppelträden

Innan vi pep till Gotland hann vi med lite Stockholms-utflykt, nämligen till ett av mina absoluta favoritställen utanför tull, Slottsträdgården Ulriksdal.
Som en oas för stadsungar att springa fritt mellan äppelträden och gräva ner sina små fingrar i jord.

Eller som den här tokfranerskan – klättra i träd.

Själv ställde jag upp mig i givakt i full juniuniform, som sig bör. Herregud vad glad jag är att slippa alla tusen lager vinterkläder och lufta ben och stjärt i det fria. Eller ja, alltså kanske inte stjärt, jag bär ju trot allt underkläder. Eller?

Mellan vallning av barn hann jag kika in bland alla blommor, inne i ett av de gigantiska växthusen. Här blommar det så att det värker i ögonen. Vackert så det förslår.
Men egentligen tycker jag mest om avdelningen för perenner. Det är latmasken i mig som talar. Saker som liksom kikar upp per automatik i jorden, hur finemang är inte det?

Plus att denna limpa låg på perennavdeningen och vaktade pioner med sina nio liv.
Alltså katt … jag måste ha en, eller hur?  

Bodil shake:ade ju en del också. Det är ju trots allt en slottsträdgård. Bara det bästa shake:et är fint nog. 

Lekta ofrivillig kurrangömma med Majken som smet i väg och ville känna in varenda jordmån. Älskade unge!

Fick jag med mig något hem då? Jajemänsan! Rosa astillbe och rosa jättevallmo! Min perennrabatt kommer bli så fin. Och rosa.

Göteborg, hejdå och en lyxhäng

En vaknar upp till ett stycke söndag i Göteborg, med en tre fyra sju flaskor (urdruckna) bubbel i sviten och det är sådan där ödesstämning som bara kan inträffa en söndag. Droskan blir en pumpa och weekend ska bli vardag.
Det är dags att säga good bye.
Men först en tur på stan med Åberg och Nina.

Vi slängde runt vår trötta ben längs med kullerstensgatorna, drack islatte och räknade dagarna tills vi ska ses igen.
Nina och jag ses ju för jämnan (vi bor på varsin sida av en park), men den där Åberg – Göteborg har henne i sitt grepp.

Vid lunchtid vinkades det hej då. Fatima satte sig på tåget och jag gjorde hissen, hajen, kanoten, simmet och krålet utanför tågfönstret. Jag och Fatima har en tradition att detta MÅSTE ske om det finns möjlighet.
Eftersom vi bor på varsin röd tunnelbanelinjen söderut i Stockholm, så skiljs ofta våra vägar vid Liljeholmen (där delas röda linjen). En sitter kvar på tunnelbanan, den andra MÅSTE bjuda på show från perrongen. Resultatet blir att vi båda bryter ihop av skratt. Eventuellt gråter en skvätt. En sitter skrattgråtandes kvar i den tysta tunnelbanan som glider i väg (eventuellt är det enda ljus som hörs, just ett kluckande skratt som inte går att hejda (och som liksom trissas upp av den obekväma situationen)) och den andra måste försöka hämta sig på perrongen. Det här med att stå ensam på en perrong, med benen i kors för att en håller på att skratta i brallan – med strama, väntande blickar runt omkring sig, ja, det är en upplevelse.

Nåväl.
Hela gänget pep i väg med tåg, men jag stannade kvar. Jag ville nämligen passa på at få lite extra tid …

Med de här två. Åberg och hennes Benjamin (som är lika gammal som min Majken).
Vi facetime:ar ibland och så får jag videos, men det var ett ÅR sedan vi sågs.
För mig är det så viktigt att ha en egen relation till mina kompisars kids. Jag vill vara en del av allt det där. Härjet. De där små minimänniskorna bär ju samma gener som mina vänner som jag älskar högt, så det blir ju liksom som ett pangerbjudande: Dubbelt upp med bra skit.

Se bara här. Två gånger briljant.

Lämnade Göteborg med kameran full med Benji-bilder, nedkladdade solglasögon och en stor dos hemlängt. Så jädra fin helg!
Att åka någonstans med ett gäng vänner alltså – gördetbaragördet.

Göteborg, picknick i majgräset & fest i sviten

Emmasvintage.se i samarbete med Hotell Eggers

Medan jag ligger i feberfrossa tänkte jag götta ner i mer Göteborg och visa er del två (första delen hittar du här: Göteborg, Hotell Eggers och Franska rivieran) från le weekend där.
Efter lunch uppe på tak, en sväng till Beyond retro och fix inför kvällen pep vi till Trädgårdsföreningen en sväng. Passade på att ta en bild på Marie i en av hennes alla snygga jumpsuits. Den kvinna klär i mönster, det är ett som är säkert.

Vi slog oss ner vid vattnet för picknick.
Här är alla samlade! Ja, alla utom jag själv då.

Där babblade vi loss en timme eller två för för att sedan bege oss tillbaka till hotellet. 

Men först en legendarisk bild på Åberg (med Nina i bakgrunden). 

Vi gjorde oss i ordning och sedan landade alla i min och Åbergs svit. Jag bara älskar när en liksom gör sig i ordning i grupp. Håret på ända, lite smink här och lite bubbel och babbel där. Och tadaa, resultatet.

Lyssnade på musik, skålade i bubbel och hängde.

  

Vid 19 kilade vi ner till restaurangen där det blev trerätters. Igen. Herregud alltså, min mage höll på att sprängas, men gott var det. Jag liksom KAN inte lämna något på tallriken. Det är fysiskt omöjligt pga … för gott. 

Skymningen föll över Göteborg, middagen avslutades och på ett hotellrum uppe på Patti Smiths favorithotell i Göteborg, Hotell Eggers, såg det ut så här:

Ganska långt från Patti Smith måhända. Men kul hade vi!

En hel säng av glowstick-glasögon. Allt vad en önskar sig i julklapp.

Carro. I vardagen stencool, megakompetent toppjournalist, på fridtiden det här. 

Jag körde ett göteborgs-skömts-quiz och därefter dundrade vår eminenta playlist igång. Vi dansade, härjade runt och …

… sedan gick vi ut.
Snipp, snapp, snut, så var natten slut (typ).

Göteborg, Hotell Eggers och Franska rivieran

emmasvintage.se i samarbete med Hotell Eggers

I helgen pep jag ner till Göteborg tillsammans med ett gäng värmlänningar. Förra året infördes nämligen en tradition – att samla alla värmlands-vänner under ett dygn med hotell, middag och bubbel. En ganska så bra tradition om du frågar mig.
Förra året var vi i Stockholm (där en drös av oss värmlänningar bor), och nu var det dags för Göteborg.
Och här, på pampiga Hotell Eggers skulle vi bo!

Men först lunch! Och den skulle så klart avnjutas på ett tak med Rivera-ljus och Nina som såg ut att sitta på en uteservering i Saint Tropez.

Ett bord för tolv tack! Det blir liksom per automatik ingen gulligull-lugn lunch när en samlar tolv bröliga värmlänningar, men det ser himla städat ut på bild. 

Marie och Carro

Vi beställde in trerätters och bubbel och surrade oss igenom tuggor. Vissa i gänget hade jag inte sett på ett år!?

Och andra träffar jag ju mest hela tiden, Fatima till exempel.

Fatima, Nina, Åberg och Marie <3

När lunchen var uppäten flög det här ekipaget förbi för att säga hej. Göteborg, du hade inte behövt …

Mätta traskade vi till vår hotell och checkade in bland tapeter och guldspeglar. Fint ska det va!

Här bland fluffiga kuddar och täcken skulle jag och min rumsdejt Åberg sova!

Det var sammet, fransar och tofsar överallt. Och massor av guld.

Jag tog kort på rummet och min partner in crime Åberg tog kort på mig medan jag kröp runt med kameran.  Sådan lyx att få bo ihop med Åberg (som ju bor i Göteborg) som jag saknar mest hela tiden. 

När vi lämnat allt bös på rummet dansade vi ner för alla de här trapporna för att inta Göteborg. Mer om det senare …

Gotland, dag 3: Morgonprickar, odling och en trasig kamera

Den sista dagen på Gotland började i prickigt och solstrålar som letade sig in genom fönstret.

De här två utövade sin sedvanliga goswrestling och sedan skulle …

… vi påbörja operation trädgårdsland på ängen. Vi hade lagt ut presenningar i höstas där vi ska anlägga trädgårdsland (för att gräset skulle dö), men vi behövde vända bort en hel del grästuvor ändå. John hämtade ett par lass gödsel hos grannen som har höns och så började ett digert arbete med att få en jämn och fin struktur där i trädgårdslandet.

Jag satt med knäna nere i skiten och satte potatis (ovetandes om det nyckfulla majvädret som väntande) …

Och fick en hel del hjälp av min matchande onge.
Sedan gav min kamera upp. Kaputt.
Så det blev inga fler bilder på varken majbrasa eller vår kompisar som kom på besök. Så booring. Kameran väcktes till liv (hjälpligt) lite senare, men

Gotland dag 2: SKAM-Eva, Visby och en 80-talssolnedgång

Så blev det lördag, vi drog in till Visby och hängde med SKAM-Eva. Eller ja, okej då, det var väl Lisa som kommit med nattfärjan till ön. 

Det var isande kallt i luften, så vi smet in på café för att värma oss och beställde lunch. I väntan på den så kutade jag över till Akantus som är en himla fin butik i Visby. Se bara!

Med lunch i magen, flätor i håret och haren Harald i famnen rumlade jag och Majken fram på kullerstenen. 

Det här med när ens barn vill hålla en i handen och traska runt är så himla fint. Som kontrast till all trots-härj-vill-inte-jag-lägger-mig-ner-lite-här.

Vi letade oss igenom Visby (jag försöker alltid hitta nya vägar och nya gränder, men misslyckas oftast alltid) och pep hem till våra kompisar som bor strax utanför ringmuren. Där bjöds det på fika …

Och solnedgång. Vår Visby-kompis Mallan ropade ”rosa himmel” när vi satt kring middagsbordet och så kutade alla ner till havet som ligger alldeles nära. 

Innan vi pep hem till torpet igen fyllde vi ögonen med det här. Årets första solnedgång över horisonten.

Gotland, dag 1: Dimma, vitsippor och begagnatjakt

Förra helgen öppnade vi upp torpet på Gotland för säsongen. Äntligen!
Vi hade ju en hel del att göra, men jag hann ta några bilder i alla fall.
När vi anlände så började ett digert arbete med att starta upp torpet. På med värme, vatten och kika på nya stuprör och källaren som fått en nypa kärlek medan vi varit borta.
Ett sönderfruset rör och en rörmokare senare kunde vi krypa till kojs och sov som aldrig förr. Klockan 05.00 vaknade minimänniskorna och vi tassade upp på april-kalla trägolv och kikade ut genom frostnaggade fårhagar, dimmtäckta ängar och spöklika päronträd.

Yllekoftor och tjocksockor åkte på medan vi åt årets första frukost nere i köket. Notera Majkens mack-ätarstil.

Det blev förmiddag och vi gick ut för att plocka vitsippor som vi satte i en gammal barnmatsburk. Det blev en vild bukett av långa och korta, friserade med en tvårings finess. Precis som det ska vara.

Efter vitsippeplock, trädgårdsjox och allsköns upptäcktsfärder satte vi oss på torptrappan och fikade, jag och Majken. 

Snart fick vi även sällskap av Torres, den underbara grannkatten. 

Snart ropade John att det serverades kaffe och ostmackor på andra sidan huset så jag och Majken pep till denna mackbuffé. 

Några russin serverades även.

På eftermiddagen åkte vi in till Visby för att sondera begagnatterrängen och leta prylar, regntunna och gamla fönster till torpet. Det blev ett besök hos Toggas …

… där jag förälskade mig i den här senapsgula skönheten. Lämnade dock Toggas tomhänt och pep hemåt för att förbereda torpet på ännu fler gäster. Men mer om det imorgon.

Tjingtjong och hoppas ni kikar in här i morgon också!