Mitt liv i 23 punkter.

Hej! Nu var det länge sedan det vankades månadslista, eller hur? Så här kommer den. Ett djupdyk i just nu. 23 tankar, googlingar, drömmar, borden och måsten.

Vaknar numera: klockan 05:30 av att Majken kommer in med assitt med smörgås. Ibland utklädd till räv. Bättre uppvaknade får en leta efter. Kunde förvisso varit aaaningen senare, men ändå.

Så oerhört peppad på: På att visa er ett jobb som jag och Emily Dahl gjort för tidningen mama. Landar i butik i veckan.

Foto av Emily Dahl. 

Googlar: Kök. Vårt kök ska få ny färg och nu är bara frågan vilken.

Om prick: Två dagar fyller Majken år. TVÅ ÅR! Det tog två sekunder, på riktigt. Tjoff!
Skulle helst vilja ge henne en disco-pepprande keyboard, men har ju skakat hand med mig själv om att bara handla hållbart och det finns inga på Blocket just nu. Dammit!

Min bästa promenad: Över Gamla stans kullersten med Bodil i vagnen. Gränderna är relativt stilla och en kan skönja lite Fröken friman-kulisser minsann.

Pratar: Om ”Zero Impact” med alla. Snygg-bra-serie om miljön som verkligen visar hur vi påverkar miljön, men också hur vi kan leva bättre. I varje avsnitt får en följa en familj som får ska sänka sina koldioxidutsläpp och försöka dämpa alla ”vill ha”:n. De mest otippade är briljanta och några förföras en över för deras oförmåga till att stå emot lyx. Kan tycka att Özz (som är programledare) skulle kunna gå lite hårdare åt, men å andra sidan lämnas tittaren med en viss frustration, så det är ju bra. Se (om du inte gjort det)!

Borde: Spara pengar inför sommarens projekt på torpet.

Gör i stället: Köper dyra vintagelampor.

Bästa notification: När jag får snaps av min kompis Åberg. Hon har utvecklat snap-karaktärer och jag älskar dem. Hennes bästa heter Stigan.

loppis by emmas vintage

Jag har råkat: Dra igång en stor loppis i Midsommarkransen den 14 maj med stans härligaste loppisgäng, bland annat Karoline. Boka in den 14 maj, då kommer hela Midsommarkransen att gunga.

Tittar på: Mandelmanns gård” och önskar att jag bodde på landet. Igen.

Skickar härmed internetkärlek till: Elsa Billgren. Sådan jävla skit hon har gått igenom.

Älskar: Mina nya ekologiska jeans från Monki.

Har grava problem: med min hud just nu. Så torr, så finnig, så skräpig. Bästa grejen med att vara gravid? HUDEN!

Är omåttligt peppad (och rädd): för en jobbgrej jag ska göra i april. Gah.

Bästa hänget just nu:Färgfabriken!

Borde: Lämna in hela min vintagegarderob på renovering.

Äter kopiösa mänger av: Nybakt bröd och en afrikansk vegogryta som jag har fått dille på.

Klappar mig på axeln för: Att jag hinner förverkliga så många jobbdrömmar vid sidan av min föräldraledighet på 50%.

Men undrar just:
Om jag kommer att ångra att jag inte tog det lite piano.

Går ofta runt med: Ett blött fejs hemma. Majken har upptäckt blomsprutan och jagar mig  tills jag kvider.

Grät senast: I torsdags. Trött och hade inte lättat på prat-ångan på länge. Då brister det. Måste prata, annars går jag sönder.

Drömmer om: Att rensa. Jag har fått rensmani. Men jag tänker att det vore så underbart att leva lite mer luftigt. Feng shui i hjärnan liksom. Och: Inte att förglömma, kunna stuva utan möbler i ett nafs om det blir tal om att ge sig in i lägenhetsköparhetsen.

Bucketlist för våren 2017: todo’s, todream’s och tomust’s

Det är något visst med de där extra grå vinterdagarna. De är som en motor som får mig att längta till kvittrande försommarmornar (helst på väg hem från en fest), drömma om utflykter och göra storslagna prunk-planer.
För att inte huvudet ska koka över av dagdrömmar så har jag satt ihop en lista över todo’s, todream’s och tomust’s för våren. En bucketlist för våren 2017 helt enkelt.

Detta är vad som ska bockas av våren 2017.

visby gotland ringmuren

Åka till Gotland med ett gäng kompisar
Var och varannan helg ska spenderas på Gotland i vår tänker jag. Det ska eldas majbrasa, drickas rödpang i sammetssoffan, odlas i trädgårdslandet och byggas staket. Första våren på torpet!

bergianska växthus

Dra till tropikerna
Det ska spenderas minst en dag i tropikerna i Bergianska. Släng på en lunch i Gamla orangeriet också. Innan februari är slut ska detta ha gjorts.

Ta ångbåten ut till Drottningholm
Det var år sedan jag tuffade ångbåt, så i vår ska det ske. Jag tänker en liten utflykt till Drottningholm och Kina slott! Kanske får jag med kompisen på bilden som, förutom sin briljans i vänsammanhang, passar så bra med ångbåten i bakgrunden.

Bjuda vänner på brunch
Sådan enkel grej som ger full utdelning i form av energi. Ett färskt bröd, nybryggt kaffe, färsk frukt och en hög med vänner, bättre vitaminpiller får en leta efter. Ska bokas in omedelbums.

göteborg pigalle
Weekend i Göteborg 
I maj är planen att ta gänget under armen och dra till kusten, lilla London och the greatest: Göteborg. Där ska det firas John-födelsedag, gå långgator uppochner och så ska jag möta upp ett hav av värmlänningsvänner, sippa bubbel och bo på hotell. Vårens bästa grej.

Sippa cava på Blå porten
Eh. Behövs det någon närmare förklaring? Nej. Djurgårdens mest provencalska plats ska intas av undertecknad.

Drömma växthus
Skissa på växthus och göra en plan. Den här bilden tog jag för en massa år sedan när jag besökte Mandelmanns trädgård (kollar ni TV-serien? Älskar den).

barnvagn retro vintage

Ärtigaste barnvagnspromenaden
Mina föräldralediga dagar ska spenderas med lite mer finess tänker jag. Sovtofs och träningstajts ska bytas ut mot klänning och snygg-barnvagn. I alla fall någon gång i bland.

Se äppelblom på Rosendals trädgård
Jag har precis startat en utflykt-och-fika-klubb med några fellow föräldralediga och jag tänker att vi måste ta båten till Djurgården en helt vanlig måndag och sedan picknicka på en filt under äppelträden på Rosendal.

Fylla ögonen med prunk på Ulriksdal
Innan vi åker till torpet på Gotland (för sommaren) bara måste jag åka till Ulriksdal, bada i klorofyll och köpa med mig några spännande grödor som passar det gotländska klimatet. * börjar spara pengar redan nu *

Värmland i tidig juni
Bästa tiden att åka till Värmland måste ju ändå vara i tidig juni. Jag vill åka dit precis när vår övergår till sommar, min pappa fyller 70 år och fira världens bästa pappa med jordgubbstårta. Det vore något det!

Vardagshäng i Vinterviken
Stockholm i all ära, men det är få saker som jag mår så bra av som en bit natur. De där lungorna som gör att jag kan andas. Därför ska jag ta mig i kragen och spendera nästan hutlöst mycket tid i Vinterviken. Skippa alla måsten och borden och bara lägga mig på en filt med Bodil typ här.

Har du tips på saker jag måste göra i vår? Hojta i kommentarsfältet!

Wishlist – turning 34!

Vet ni vad?
På lördag, den 4 februari, fyller jag år.
34 februaris blir jag.
Och jag har bestämt att om en fyller år på en helg så får en fira hela helgen. TM.

Och vad önskar jag mig då? Förutom fred på jorden, att Trump skärper sig, en smartare och mer uppdaterad kvinnosyn (HALLÅ!), en ny säsong av ”The Crown” och ”SKAM” och att alla jag känner ska bli odödliga?

Det här:

  • – Ormbunkstavla (med ram av mörkbrunt trä) till torpet (den här kommer från Akantus i Visby).
  • – Långfrukost med mitt gäng! Alltså låååångfrukost med massor av gott. Kokt ägg, grapefrukt, smoothie, färska bär, nybakt bröd … Ni vet en sådan där frukost som en ger sig på flera gånger.
  • – Spabesök med en lyxig behandling. Skulle helst vilja ha en helkroppsrenovering och komma ut som en ny människa.
  • – Att gå ut på restaurang med John. Utan barn. Äta crème brûlée och sippa bubbel.
  • – En vacker kimono/morgonrock som kan ersätta min gamla, gamla morgonrock som har gjort sitt.
  • – Den här fina koftan. Till mig själv. Jag gillar ju när kläder sitter tajt, så den här kommer bli perfekt!
  • – Boken ”Rätt ur jorden – handbok i självhushållning” av fantastiska Bella Linde.
  • – En gammal skolbänk (i mörkt trä) till barnrummet.
  • – En katt. Alltså det kanske inte är så optimalt i tid och jaddijaddi, men födelsedagar är till för att drömma loss, right?

Fast mest av allt vill jag nog bara sträcka ut mig som en katt i sängen på lördag. Vi får se hur det blir. Jag har helt och hållet överlämnat min födelsedag i Johns händer.
No pressure.
To be continued.

12 filmer du måste se 2017

Äntligen.
Efter att ha fulgrinat ögonen ur mig till ”Mustang” (årets bästa film enligt mig), trånat sönder blicken på Alicia Vikander i ”Danish girl” (och ”Fyren mellan haven”), snorsnörvlat ut mitt innanmäte till ”Sufragette”, bitit naglarna ojämna till ”Room”, överraskande skrattat till ”Bad moms” (trots att början var fruktansvärd) och blivit totalt megabesviken på ”Me before you” är det då dags. För femte året i rad listar jag årets film-måsten!

Ett nytt filmår kräver ju sin (MIN) kostymprydda, kvinnodominerade, swingiga snyggfilmslista (som motvikt till alla pangpangvurms-listor utan en enda kvinna representerad).
Varsågoda!

Ps. Eftersom släppdatumen för andra halvan av 2017 inte är klara ännu, så ska jag försöka göra ytterligare en lista inför hösten. Så håll utkik!

La la land – 27 januari
Vinterns mest omtalade film har ett otippat recept. Förutom att det är en musikal, så innehåller den ett potpurri av knallig kostym, svunna tiders charm och en dansduo bestående av Ryan Gosling och Emma Stone. Eftersom jag äter film med ögonen så är jag ett lätt target här. Men det vore konstigt om jag inte gillade den här filmen, den har trots allt blivit nominerad till fjorton Oscars.

Jackie – 3 februari
This just in: Jag har en fabless för svunna tider. Who would have thought?! Därför är det inte så konstigt att jag är omåttligt taggad på att se när Natalie Portman porträtterar  Jackie Kennedy. Filmen handlar förstås om mordet på hennes man, president John F Kennedy, och de löpmeter som skrivits om denna historiska händelse, men framför allt efterspelet. När blodet på hennes Chanel-dräkt har torkat och hon ska se sina barn i ögonen för första gången efter mordet.

Moonlight – 10 februari
Om du gillar kategorin hyllad film (eh? ja) så ska du spana in ”Moonlight”. Denna rörande film handlar om en ung mans sökande efter identitet i en ganska rörig, bråkig stadsdel utanför Miami. Filmen, som är uppdelad i tre kapitel (vi får följa huvudpersonen liv från barn till vuxen), anses vara traumatiskt hjärtslitande och berör ämnen som smärta, sexualitet och det vackra att bli kär.
Ladda med servetter, för det finns risk för tårkanalsrensning. Filmen har nämligen fått tårdrypande recensioner och även kallats ”Årets bästa film” av The New York Times.

Dolda tillgångar – 24 februari
Äntligen! Inte nog med att min big time girlcrush Janelle Monae är med i denna film (hon är även med i Moonlight vill jag inflika), huvudrolllistan består av (fanfar) tre kvinnor. Som är icke-vita. På tiin.
Filmen bygger på en verklig händelse och utspelar sig under 1960-talet (detgillarmanju), under the big space age. NASA tävlar mot Ryssland om att skicka ut den första människan i rymden, men NASA har kört fast. De behöver hjälp av landets bästa matematiker. Och de är råkar inte bara vara kvinnor (problem, problem), de är även mörkhyade. Filmen belyser den fullkomligt vrickade synen på mörkhyade i 1960-talets USA, men också det svåra i att vara kvinna (och därmed lågprioriterad) i en högst mandominerad värld.
Jag önskar att jag slapp säga detta, men den här filmen känns mer aktuell än någonsin.

Sameblod – 3 mars
Högst upp på min vill-se-lista 2017 står en svensk film, ”Sameblod”. Filmen utspelar sig på 1930-talet, mitt under rasbiologins storålder. Elle Marja (spelad av Lene Cecilia Sparrok) är född same, vilket placerar henne i ett särskit fack inom rasbiologin. Hon antas ha mindre hjärna, nakenfotograferas under förnedande former för studiens skull och är ett slukhål för glåpord och rasism. Själv vill Elle Marja bli ”svensk”, studera, flytta till Uppsala.
Det här är årets viktigaste film. Gå och se, gråt och ta in.

A United Kingdom – 10 mars
Det är tydligt att rasismen har nått bioduken på allvar 2017. I filmen ”A United Kingdom” (som bygger på en verklig historia) finner tronarvingen av Botswana, Seretse Khama (David Oyelowo), kärleken i kontoristen Ruth Williams (Rosamund Pike). Inte nog med att deras familjer dömer ut valet av partner, deras kärlek blir en politisk tändsticka. Här nässlas klass, racism och politik ihop till en trasslig fredagsgröt som måste ses.

Skönheten och odjuret – 17 mars
Yep, den gamla storyn om skönheten och odjuret blir film igen. Som 80-talist är en ju uppfödd med både Disney-glans och New York-kloak-version, men 2017 har en ny parameter. Emma Watson. Jag gillar henne, framför allt hennes feministiska off screen-version, så jag bara måste se den här. Plus att det ska bli intressant att se vad 2017 års infallsvinklar gör med denna ganska shady orginalstory.

Tulpanfeber – 7 april
Alicia Vikander. Här har vi henne igen. Jag kan ju inte se mig mätt på hennes briljans som ni kanske förstår. Filmen ”Tulpanfeber” har även några andra inslag som sprätter till min film-radar: Kostym, Christoph Waltz (älskar hans spelade vidrighet på film), förbjuden kärlek. Och så kryddat med lite Judi Dench. Denna kostymfilm utspelar sig i Holland under 1600-talet. Plotten är: Christoph Waltz gifter sig med den mycket yngre Alicia Vikander, en konstnär (i Wikanders) ålder anlitas för att måla parets porträtt … och ja, där har ni receptet på en spagetti carbonara med extra svek, förbjuden kärlek och lögner. Låt väl smakas!

Wonder woman – 2 juni
Amen, hallå! Det tog bara ett hundra tjugotvåtusen år, men nu är hon här! Wonder woman.  Eftersom jag är den mest förutsägbara katten i kommun (jag gillar historia, fascineras av andra världskriget, älskar kostym), så var Captain Amerika min big crush superhjälte. Ja, när han var 1940-talare (inte så mycket nu när han är modern och har sig). Och vad händer då? Jo, då dyker Wonder Woman upp i hans ställe och funderar på att stoppa andra världskriget ba. Och alla andra krig också för den delen. Så. Stenhård. Jag vet inte vad du tycker, men jag vill gärna veta hur hon ska göra …

Dunkirk – 19 juli
Sommarens storfilm, ”Dunkirk”, bygger på en verklig händelse och handlar om … (fanfar) andra världskriget. Ja, vad var det jag sa? Jag är förutsigbar, men jag måste se den här för jag blir så berörd av trailern. Rädslan. Blicken i soldaternas ögon. Utsattheten.
Plotten? Under brinnande kring går 400 000 allierade soldater iland på stranden i Dunkirk i Frankrike. Och blir fast. Omringade av tyskar. På stranden finns det ingenstans att gömma sig, bara sand, sand, sand …
Men mardrömshistoria som påminner mig om vilken skyddad plats jag lever på. Jag skulle säga skyddad tid först, men jag vettetusan. Känns som världen inte lärt sig ett dyft av svunna tiders misstag …

Murder on the Orient Express – november
Woop, woop! För någon (läs: mig) som älskar tåg, deckare i allmänhet och Agatha Christie i synnerhet så är detta årets stora filmlängt. Någon trailer finns inte ännu, så jag går endast på följande ingredienser: Johnny DeppJudi Dench och ett tåg. 

Darkest Hour – november (?)
Svunna tider, en Downton Abbey-stjärna (ni vet hon som spelade den sprudlande Rose, Lily James) och ett andra världskrig. Två härliga saker i söndagskompotten som mals ner i ett krig som är ganska så avskyvärt. Ett bra recept för en film enligt mitt tycke. Och så Gary Oldman på det.
Plotten? Bara några dagar efter att Winston Churchill (Gary Oldman) tillträtt som premiärminister för Storbritannien måste han fatta ett beslut. Sluta fred med under Nazi-Tyskland eller stå pall för att försvara mänskliga rättigheter, frihet och demokrati …

Nyfiken på tidigare filmlistor?
15 filmer du måste se 2016
15 filmer du måste se 2015
12 filmer du måste se 2014
Bio-pepp 2013 – 7 filmer du måste se 2013

Hej 2017 jag önskar mig …

Hej kompisar!
Här kommer en lista över 13 saker jag drömmer om att förverkliga 2017. Det är nämligen den tjugonionde decemberutmaningen!

– börja skissa på en ny bok. Jag har en idé …
– tapetsera sovrummet.
– skaffa nya glasögon.
– damma av min Youtube-kanal och göra fler videos.

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong vintage
– tapetsera klart i barnrummet.
– göra M Ä N G D E R av DIY-projekt och visa dem här på bloggen. Min önskan vore att göra ett DIY i veckan, men det får bli i höst när jag jobbar 100% igen.
– måla om i köket.
– Jag vill börja sy för jämnan. Sy gölliga barnkläder efter gamla mönster. Måste leta upp ett gäng på loppis …
– bygga ett växthus på torpet.
– köpa en retro-husvagn och ställa vid torpet. För alla gäster som kommer på besök! Har du något tips månne?
– lära mig svetsa. Jag vill ha en rosenpergola på torpet nämligen …


– starta en torp-blogg där en kan nörda in i vår liv på Gotland.
– bjuda ut John på internationella John-dagen. Vi firade alltid en Emma-dag och en John-dag varje år innan detta gravidhärj tog vid. Vi designade en dag åt varandra. Och det vill jag göra igen!

Vad drömmer du om att förverkliga? Skriv i kommentarsfältet så kan vi gå tillbaka om ett år och kika vad som hänt!

9 bilder från min barndom.

Ett inlägg som flera har önskat är att få se bilder från min barndom, så det fick bli decemberutmaning nummer 26 (jag vet, en dag för sent, men jag fastnade i Fröken Frimans krig i går kväll …). Utmaningen sa fem bilder, men jag kör nio när jag ändå är i gång.

Så här kommer ett gäng bilder från min barndom. Tack pappa Arne som har skickat dem! Själv har jag aldrig sett några av dem, så det var en surprise för mig också …

Kram!

Emma Sundh är dryga halvåret och ligger och hönsspanar utanför gästrummet hemma i Värmland.

Jag och min mamma Märta. Den här bilden har jag aldrig sett förut. Så fin!

Hattprydd på kalas. Kanske inte så konstigt att Majken är totalt galen i huvudbonader trots allt …

Min syster Ellen spanar in mig när jag gör plankan. Stark som en oxe redan då ser jag.

Fika på det där exentriska och flotta sättet är det only way to go. 

Jag och min pappa Arne.

Arga leken med mormor Ulla.

Jag och min syster i våra korta, behändiga frisyrer. 

Och sist men inte minst. Rapport från 80-talet. En riktig skitonge redan då.

24. På min tallrik … Vad äter du på julbordet?

Säg hej till min blygsamma jultallrik och uppdrag 24 i decemberutmaningen. En dag för sent, men det var en – minst sagt – händelserik dag i går. Vi kan väl säga som så här. Julafton var speciell.
Nu ska vi snakke (ser ni på Skam?) julmat!

Eftersom vi blev strandsatta i Stockholm över jul, med 75% sjuklingar (jag var den enda som inte fick influensa), så bestämde vi oss för att köra en helt vegetarisk jul i miniformat.

Vi äter ju vegetariskt hemma till 99%, men till jul brukar jag frossa loss på skinka, revbenspjäll och sill, men inte i år. Istället lagade vi vegetarisk skinka (utan rumpa), vegetarisk janssons frestelse, grönkålssallad med granatäpple, vegetarisk senapssill och oköttbullar. Ett modest litet julbord som jag slafsade upp på tallriken.
Och så bubbel till.
Älskar bubbel.

Har ni något bra tips på vegetarisk julmat? Hit me så ska jag spara till nästa år!

Julens outfit – min egen design!

Imorgon är det julafton! Woop, woop!
Efter mega-sjukstuga, inställda resor gånger två och fullbokade tåg så kommer vi fira julafton hemma i Midsommarkransen. Inte alls den jul som vi tänkt, men nu har vi griljerat vegetarisk skinka, gjort vegetarisk jansson och senapssill, så julstämning, det blir det allt.

Och vad ska jag ha på mig då? Jo, den blå spetsklänningen med trekvartsärm från min och Bonjour-Madeleines kollektion för Jumperfabriken så klart.
Lyxigare än att frasa fram i den här finns ju inte!

Detta var den 23 decemberutmaningen! Vi ses imorgon, på självaste julafton!
GOD JUL!

Jag enligt mina vänner

Vem är Emma Sundh, bakom hallonrosa läppar och sockervaddshår? Det tjugoandra uppdraget ni läsare gav mig i decemberutmaningen var att intervjua en vän om vem jag är och hur jag är.

Så jag skramlade ihop mina tre bästa vänner – de som gör mig skogsstark, får mig att skratta tills jag kissar på mig och som alltid finns där no matter what –
Nina, Fatima och Åberg! Vi har traskat i samma pölar i över femton år (började hänga i gymnasiet) och hörs ungefär varje dag, så de om några borde ju veta vem jag är, right?

Och det här är så stört fint att jag ska rama in det och sätta på väggen. Tack för det här uppdraget hörrni! Och tack till världens finaste vänner. Jag älskar er!

Vad är typiskt Emma Sundh?
Nina: Att ingenting är omöjligt. Det känns så med dig. Du är virvelvindig liksom, och saker händer.
Fatima: Typiskt Emma Sundh för mig (eller bland mitt bästa häng med dig) är att sitta och äta frukost tillsammans i hundra år. Vi är osminkade och har håret i sovtofs och glasögon. Vi avhandlar allt mellan himmel och jord, från djupaste allvar till asgarv. Och det har vi gjort i ditt föräldrahem, i din första lägenhet i Klara i Karlstad, på Gotland (gånger två). Vi borde sova över oftare!
Åberg: Typiskt Emma är den där livsgnistan. Den där som alltid vill leva det yttersta, som ger sig in i projekt med hull och hår, som verkligen kan konsten att leva. Äventyren lurar alltid i henne. Cirkusen, spexet, musiken, leken. En slags aldrig sinande kreativitet. Hon vill alltid ut och resa. Hon vill alltid gå upp i saker. Samtidigt som att det där äventyret lika gärna kan få inträffa i hennes eget huvud när hon sitter hemma i pyjamas. Och det är gott nog. Typiskt Emma är fantasin. Drömmarna.



När insåg du att jag var ett kompiscatch?
Nina:  
Det smög sig på. Ena sekunden stod jag och suckade över dig och underskåpet (Nina hade skåp över mig i gymnasiet och tyckte att jag var så sjukt långsam att ta ut alla böcker och jox ur mitt stökiga hullerombullerskåp), i nästa var vi på Kos och hade på oss lakan (togafest). Det känns som att det gick från 0 till 100 så himla snabbt. Och det är väl ett bra betyg?
Fatima: 
När vi gick elevens val tillsammans i ettan och du bjöd in till dina fester i din lägenhet i Klara. Blev kompisförälskad så det sjöng om det och när vi började 2:an flyttade jag hem till dig.
Åberg: När vi inte kände varandra så väl, i början av tvåan på gymnasiet. Vi fick någon tråkig uppgift där vi skulle fråga varandra om framtiden. Om vad man ville göra och så. Emma ville bli spårvagnschaufför i Göteborg. Där och då blev Emma synlig för mig. Och sen har hon alltid varit synlig. Inte för att jag var så intresserad av spårvagnar, men för att hennes ögon lyste. Och jag minns att jag fick en magkänsla som sa ”håll fast vid henne, vad du än gör”.

Vilken är min bästa egenskap vs sämsta?
Nina: Bästa egenskap är att du är så sjukt kreativ! Det inspirerar. Och att du faktiskt gör saker istället för att bara säga att du ska. Typ faktiskt köper torp och går all in på bokstavsfester etc. Du är alltså en kreativ doer. Sämsta? Så svårt. Förr kanske att du gärna ville hitta lösningar på olösbara saker. Nu kan jag faktiskt inte komma på nåt. OCH DET ÄR ÄRLIGT.
Fatima: Det bästa är peppen och farten, den där virvelvinden som Nina snackar om. Framförallt älskar jag att du är en vän som vill hålla samma tempo som undertecknad när det gäller att prata fort och högt, dansa yvigast och ta plats. Jag behöver aldrig be om ursäkt för att jag tar plats när jag är med dig. Älskar att vräka mig ner i den där otympliga hörnsoffa som du så ofta beskriver dig själv som. Sämsta egenskap (och nu är jag drittärlig): din konflikträdsla gör ibland att du gör och svarar som du tänker att det är korrekt fast du innerst inne känner nåt annat. Det tror jag kan bli trassligt för dig ibland. Jag tror du skulle få det bättre av att vara mer rak mot alla i din närhet. Typ om jag säger att jag gillar en film kunna svara ”Va! Jag tycker att den är drittdålig!” utan att oroa dig för att jag blir ledsen. I stort och smått.
Åberg:  Emma tar fram det bästa hos andra. Hon har så höga tankar om sina vänner och människor i allmänt. Med Emma är jag mitt absolut bästa jag, även om jag inte gör ett jota egentligen. För det är något med att vara i det där Sundhianska strålkastarljuset. Det är överseende och seende i en otroligt kärleksfull kombination. Jag vet få människor i mitt liv som får mig att må så bra som hon. Emma har en verkligt god och generös sida. Hur många kan man egentligen säga det om? Hon öser kärlek, beröm och presenter över dem hon älskar. Hon uppvaktar, frågar och undrar. Hon hjälper, lyfter och stöttar. Hon skulle aldrig gå bakom ryggen ens för en stund. Hennes bästa sida är att hon är världens bästa vän, som jag alltid litar på. Som jag vet alltid finns där. Och som är världens roligaste sällskap. Jag vet att när jag tänker tillbaka på allt roligt i mitt liv så kommer hon vara överallt i mina minnen.
Den klassiska baksidan av all den där generositeten jag just beskrev är att hon ibland glömmer sig själv. Att hon inte får vara i sitt eget försonande strålkastarljus. Ibland undrar jag om det inte blir något över för henne. Och hur ska vi någonsin kunna återgälda allt vi fått? Jag vet inte. Så har det alltid varit, så till den gräns att jag tror folk kan börja ta hennes godhet för given. Att hon ordnar, drar igång, älskar och alltid, alltid stöttar och finns där. Och att hon kan ge sken av att vara tuff, stark som en superhjälte och ogenomtränglig, och att folk inte tar sig tid att se bakom detta. Jag skulle vilja se en Emma som fick vara alla sidor. Som fick tillbaka allt hon gett. Även av sig själv.


Vad är det sjukaste ni gjort tillsammans?
Nina:
Okej. Här kommer lista: Kollektivet Y-front (kollektivet som jag, Åberg och Nina hade tillsammans). Allt som hände. När vi tog hem 5 gotlänningarna till dig. Alla kvällar på Carmen/Debaser. Hultsfred. Kos. Det har hänt för mycket! Kan ej vara specifik. Åberg? Fatima?
Fatima: Jag har svårt att komma på en grej som är supergalen men kan tänka på massor som är mellangalet. Typ alla gånger vi kastade oss i Klarälven på fyllan på väg hem från krogen, två veckor på KOS och den där trippeldejten du tog till Karlstad. Men det kanske inte bör bloggas om …
Åberg: Det sjukaste vi gjort tillsammans? Omöjlig fråga! Ni kan ju bara tänka er. Två ganska knäppa och vilda personer som lever mer i fantasin än i verkligheten? Vi har vuxit upp tillsammans. Formats, blivit till – vad vore vi ens utan varandra? Tanken svindlar. Det sjukaste vi har gjort tillsammans är nog alla papplådor till hus vi bodde i under några år i Stockholm. Jag tror inte att vi någonsin åt mat eller städade. Men vi gick på Debaser. En slags grande finale på en utdragen och fantastisk tonårstid. Vi har gjort mycket sjukt. Mest har vi nog bara levt. Till yttersta gränsen och tillbaka. Vi vet var vi har varandra. En grundtrygghet jag värnar högt.

Kan du beskriva något typiskt Emma Sundhigt?
Åberg: Optimism. Emma går ofta in i olika karaktärer. Mitt starkaste minne är från hennes sovrum i Täby (kollektivet Y-front hyrde hus där). Hon stod på sängen och ”var”Johnny Cash. Topp tre roligaste ögonblicken.
Fatima: Typiskt Sundhigt? Pappaskämt. Skrattanfall tills tårarna sprutar, föredrar när de sker med mig. Att bjuda in till stora härliga fester! Den första var jag på när jag gick i ettan på gymnasiet och den sista dröjer länge än! Och att starta klubbar! Du gör inget halvdant!

Typisk fras som hon yttrar?
Nina: ”Pepp”.
Fatima: ”Javisst!” ”De gillar jag va?” ”Pepp!”
Åberg: ”Jag orkar inte!” när något är roligt.