Hej 2017 jag önskar mig …

Hej kompisar!
Här kommer en lista över 13 saker jag drömmer om att förverkliga 2017. Det är nämligen den tjugonionde decemberutmaningen!

– börja skissa på en ny bok. Jag har en idé …
– tapetsera sovrummet.
– skaffa nya glasögon.
– damma av min Youtube-kanal och göra fler videos.

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong vintage
– tapetsera klart i barnrummet.
– göra M Ä N G D E R av DIY-projekt och visa dem här på bloggen. Min önskan vore att göra ett DIY i veckan, men det får bli i höst när jag jobbar 100% igen.
– måla om i köket.
– Jag vill börja sy för jämnan. Sy gölliga barnkläder efter gamla mönster. Måste leta upp ett gäng på loppis …
– bygga ett växthus på torpet.
– köpa en retro-husvagn och ställa vid torpet. För alla gäster som kommer på besök! Har du något tips månne?
– lära mig svetsa. Jag vill ha en rosenpergola på torpet nämligen …


– starta en torp-blogg där en kan nörda in i vår liv på Gotland.
– bjuda ut John på internationella John-dagen. Vi firade alltid en Emma-dag och en John-dag varje år innan detta gravidhärj tog vid. Vi designade en dag åt varandra. Och det vill jag göra igen!

Vad drömmer du om att förverkliga? Skriv i kommentarsfältet så kan vi gå tillbaka om ett år och kika vad som hänt!

9 bilder från min barndom.

Ett inlägg som flera har önskat är att få se bilder från min barndom, så det fick bli decemberutmaning nummer 26 (jag vet, en dag för sent, men jag fastnade i Fröken Frimans krig i går kväll …). Utmaningen sa fem bilder, men jag kör nio när jag ändå är i gång.

Så här kommer ett gäng bilder från min barndom. Tack pappa Arne som har skickat dem! Själv har jag aldrig sett några av dem, så det var en surprise för mig också …

Kram!

Emma Sundh är dryga halvåret och ligger och hönsspanar utanför gästrummet hemma i Värmland.

Jag och min mamma Märta. Den här bilden har jag aldrig sett förut. Så fin!

Hattprydd på kalas. Kanske inte så konstigt att Majken är totalt galen i huvudbonader trots allt …

Min syster Ellen spanar in mig när jag gör plankan. Stark som en oxe redan då ser jag.

Fika på det där exentriska och flotta sättet är det only way to go. 

Jag och min pappa Arne.

Arga leken med mormor Ulla.

Jag och min syster i våra korta, behändiga frisyrer. 

Och sist men inte minst. Rapport från 80-talet. En riktig skitonge redan då.

24. På min tallrik … Vad äter du på julbordet?

Säg hej till min blygsamma jultallrik och uppdrag 24 i decemberutmaningen. En dag för sent, men det var en – minst sagt – händelserik dag i går. Vi kan väl säga som så här. Julafton var speciell.
Nu ska vi snakke (ser ni på Skam?) julmat!

Eftersom vi blev strandsatta i Stockholm över jul, med 75% sjuklingar (jag var den enda som inte fick influensa), så bestämde vi oss för att köra en helt vegetarisk jul i miniformat.

Vi äter ju vegetariskt hemma till 99%, men till jul brukar jag frossa loss på skinka, revbenspjäll och sill, men inte i år. Istället lagade vi vegetarisk skinka (utan rumpa), vegetarisk janssons frestelse, grönkålssallad med granatäpple, vegetarisk senapssill och oköttbullar. Ett modest litet julbord som jag slafsade upp på tallriken.
Och så bubbel till.
Älskar bubbel.

Har ni något bra tips på vegetarisk julmat? Hit me så ska jag spara till nästa år!

Julens outfit – min egen design!

Imorgon är det julafton! Woop, woop!
Efter mega-sjukstuga, inställda resor gånger två och fullbokade tåg så kommer vi fira julafton hemma i Midsommarkransen. Inte alls den jul som vi tänkt, men nu har vi griljerat vegetarisk skinka, gjort vegetarisk jansson och senapssill, så julstämning, det blir det allt.

Och vad ska jag ha på mig då? Jo, den blå spetsklänningen med trekvartsärm från min och Bonjour-Madeleines kollektion för Jumperfabriken så klart.
Lyxigare än att frasa fram i den här finns ju inte!

Detta var den 23 decemberutmaningen! Vi ses imorgon, på självaste julafton!
GOD JUL!

Jag enligt mina vänner

Vem är Emma Sundh, bakom hallonrosa läppar och sockervaddshår? Det tjugoandra uppdraget ni läsare gav mig i decemberutmaningen var att intervjua en vän om vem jag är och hur jag är.

Så jag skramlade ihop mina tre bästa vänner – de som gör mig skogsstark, får mig att skratta tills jag kissar på mig och som alltid finns där no matter what –
Nina, Fatima och Åberg! Vi har traskat i samma pölar i över femton år (började hänga i gymnasiet) och hörs ungefär varje dag, så de om några borde ju veta vem jag är, right?

Och det här är så stört fint att jag ska rama in det och sätta på väggen. Tack för det här uppdraget hörrni! Och tack till världens finaste vänner. Jag älskar er!

Vad är typiskt Emma Sundh?
Nina: Att ingenting är omöjligt. Det känns så med dig. Du är virvelvindig liksom, och saker händer.
Fatima: Typiskt Emma Sundh för mig (eller bland mitt bästa häng med dig) är att sitta och äta frukost tillsammans i hundra år. Vi är osminkade och har håret i sovtofs och glasögon. Vi avhandlar allt mellan himmel och jord, från djupaste allvar till asgarv. Och det har vi gjort i ditt föräldrahem, i din första lägenhet i Klara i Karlstad, på Gotland (gånger två). Vi borde sova över oftare!
Åberg: Typiskt Emma är den där livsgnistan. Den där som alltid vill leva det yttersta, som ger sig in i projekt med hull och hår, som verkligen kan konsten att leva. Äventyren lurar alltid i henne. Cirkusen, spexet, musiken, leken. En slags aldrig sinande kreativitet. Hon vill alltid ut och resa. Hon vill alltid gå upp i saker. Samtidigt som att det där äventyret lika gärna kan få inträffa i hennes eget huvud när hon sitter hemma i pyjamas. Och det är gott nog. Typiskt Emma är fantasin. Drömmarna.



När insåg du att jag var ett kompiscatch?
Nina:  
Det smög sig på. Ena sekunden stod jag och suckade över dig och underskåpet (Nina hade skåp över mig i gymnasiet och tyckte att jag var så sjukt långsam att ta ut alla böcker och jox ur mitt stökiga hullerombullerskåp), i nästa var vi på Kos och hade på oss lakan (togafest). Det känns som att det gick från 0 till 100 så himla snabbt. Och det är väl ett bra betyg?
Fatima: 
När vi gick elevens val tillsammans i ettan och du bjöd in till dina fester i din lägenhet i Klara. Blev kompisförälskad så det sjöng om det och när vi började 2:an flyttade jag hem till dig.
Åberg: När vi inte kände varandra så väl, i början av tvåan på gymnasiet. Vi fick någon tråkig uppgift där vi skulle fråga varandra om framtiden. Om vad man ville göra och så. Emma ville bli spårvagnschaufför i Göteborg. Där och då blev Emma synlig för mig. Och sen har hon alltid varit synlig. Inte för att jag var så intresserad av spårvagnar, men för att hennes ögon lyste. Och jag minns att jag fick en magkänsla som sa ”håll fast vid henne, vad du än gör”.

Vilken är min bästa egenskap vs sämsta?
Nina: Bästa egenskap är att du är så sjukt kreativ! Det inspirerar. Och att du faktiskt gör saker istället för att bara säga att du ska. Typ faktiskt köper torp och går all in på bokstavsfester etc. Du är alltså en kreativ doer. Sämsta? Så svårt. Förr kanske att du gärna ville hitta lösningar på olösbara saker. Nu kan jag faktiskt inte komma på nåt. OCH DET ÄR ÄRLIGT.
Fatima: Det bästa är peppen och farten, den där virvelvinden som Nina snackar om. Framförallt älskar jag att du är en vän som vill hålla samma tempo som undertecknad när det gäller att prata fort och högt, dansa yvigast och ta plats. Jag behöver aldrig be om ursäkt för att jag tar plats när jag är med dig. Älskar att vräka mig ner i den där otympliga hörnsoffa som du så ofta beskriver dig själv som. Sämsta egenskap (och nu är jag drittärlig): din konflikträdsla gör ibland att du gör och svarar som du tänker att det är korrekt fast du innerst inne känner nåt annat. Det tror jag kan bli trassligt för dig ibland. Jag tror du skulle få det bättre av att vara mer rak mot alla i din närhet. Typ om jag säger att jag gillar en film kunna svara ”Va! Jag tycker att den är drittdålig!” utan att oroa dig för att jag blir ledsen. I stort och smått.
Åberg:  Emma tar fram det bästa hos andra. Hon har så höga tankar om sina vänner och människor i allmänt. Med Emma är jag mitt absolut bästa jag, även om jag inte gör ett jota egentligen. För det är något med att vara i det där Sundhianska strålkastarljuset. Det är överseende och seende i en otroligt kärleksfull kombination. Jag vet få människor i mitt liv som får mig att må så bra som hon. Emma har en verkligt god och generös sida. Hur många kan man egentligen säga det om? Hon öser kärlek, beröm och presenter över dem hon älskar. Hon uppvaktar, frågar och undrar. Hon hjälper, lyfter och stöttar. Hon skulle aldrig gå bakom ryggen ens för en stund. Hennes bästa sida är att hon är världens bästa vän, som jag alltid litar på. Som jag vet alltid finns där. Och som är världens roligaste sällskap. Jag vet att när jag tänker tillbaka på allt roligt i mitt liv så kommer hon vara överallt i mina minnen.
Den klassiska baksidan av all den där generositeten jag just beskrev är att hon ibland glömmer sig själv. Att hon inte får vara i sitt eget försonande strålkastarljus. Ibland undrar jag om det inte blir något över för henne. Och hur ska vi någonsin kunna återgälda allt vi fått? Jag vet inte. Så har det alltid varit, så till den gräns att jag tror folk kan börja ta hennes godhet för given. Att hon ordnar, drar igång, älskar och alltid, alltid stöttar och finns där. Och att hon kan ge sken av att vara tuff, stark som en superhjälte och ogenomtränglig, och att folk inte tar sig tid att se bakom detta. Jag skulle vilja se en Emma som fick vara alla sidor. Som fick tillbaka allt hon gett. Även av sig själv.


Vad är det sjukaste ni gjort tillsammans?
Nina:
Okej. Här kommer lista: Kollektivet Y-front (kollektivet som jag, Åberg och Nina hade tillsammans). Allt som hände. När vi tog hem 5 gotlänningarna till dig. Alla kvällar på Carmen/Debaser. Hultsfred. Kos. Det har hänt för mycket! Kan ej vara specifik. Åberg? Fatima?
Fatima: Jag har svårt att komma på en grej som är supergalen men kan tänka på massor som är mellangalet. Typ alla gånger vi kastade oss i Klarälven på fyllan på väg hem från krogen, två veckor på KOS och den där trippeldejten du tog till Karlstad. Men det kanske inte bör bloggas om …
Åberg: Det sjukaste vi gjort tillsammans? Omöjlig fråga! Ni kan ju bara tänka er. Två ganska knäppa och vilda personer som lever mer i fantasin än i verkligheten? Vi har vuxit upp tillsammans. Formats, blivit till – vad vore vi ens utan varandra? Tanken svindlar. Det sjukaste vi har gjort tillsammans är nog alla papplådor till hus vi bodde i under några år i Stockholm. Jag tror inte att vi någonsin åt mat eller städade. Men vi gick på Debaser. En slags grande finale på en utdragen och fantastisk tonårstid. Vi har gjort mycket sjukt. Mest har vi nog bara levt. Till yttersta gränsen och tillbaka. Vi vet var vi har varandra. En grundtrygghet jag värnar högt.

Kan du beskriva något typiskt Emma Sundhigt?
Åberg: Optimism. Emma går ofta in i olika karaktärer. Mitt starkaste minne är från hennes sovrum i Täby (kollektivet Y-front hyrde hus där). Hon stod på sängen och ”var”Johnny Cash. Topp tre roligaste ögonblicken.
Fatima: Typiskt Sundhigt? Pappaskämt. Skrattanfall tills tårarna sprutar, föredrar när de sker med mig. Att bjuda in till stora härliga fester! Den första var jag på när jag gick i ettan på gymnasiet och den sista dröjer länge än! Och att starta klubbar! Du gör inget halvdant!

Typisk fras som hon yttrar?
Nina: ”Pepp”.
Fatima: ”Javisst!” ”De gillar jag va?” ”Pepp!”
Åberg: ”Jag orkar inte!” när något är roligt.

 

Den dagen jag skriver en skönlitterär bok så skulle den handla om…

Hej svejs från sjukstugan. Det tjugonde uppdraget i decemberutmaningen (31 uppdrag som ni läsare gett mig – en för varje dag i december) innehåller en skönlitterär dröm.
Och jo, nog har jag sådana.
En stor dröm är att skriva och illustrera en barnbok (som jag har tjatat om i åratal) om inte allt för lång tid. En lite hemligare dröm är att jag tycker att det skulle vara fasansfullt roligt att snärja in mig i något riktigt härvigt deckartrassel.
Har du någon skönlitterär dröm? Berätta!

Mitt bästa plagg

Hej på er!
Bara fem dagar kvar till julafton och det ser inte vidare ljust ut för vår del. Vi skulle åkt upp till Skellefteå i lördags, men Majken blev megasjuk så vi fick ställa in. Vi bokade om tågbiljetterna till i morse, men i natt fick John 40 graders feber.
Vi får se hur vår jul ser ut med andra ord.

Nåväl, nu till dagens decemberutmaning: Mitt bästa plagg (och varför). Berätta om/visa ditt bästa plagg i din garderob och varför?

Just nu lever jag i den här blå 40-talsklänningen som jag köpte på Lata pigan i höstas. Den  sitter perfekt, har vackra detaljer som klädda knappar och funkar liksom till allt.

18. På min önskelista

Det artonde uppdraget i decemberutmaningen innehåller min önskelista till jul.
Var så goda, detta drömmer jag om just nu.

onskelista

– kalender från Rifle Paper Co.
– hätta från Briar handmade. Till kidsen alltså.
– Sparkbil i Saab-variant. Svindyr, så jag vill nog helst av allt bara drömma om den.
– Kommuns finaste cykelväska!
– Träkamera från Fanny & Alexander. Och andra handdjorda barnprylar, exempelvis verktyg i trä till Majkens verktygslåda.
– Massor av böcker om trädgård, självhushållning, byggnadsvår och torp. Den här ”Det goda gröna” är jag oerhört nyfiken på, dessvärre så släpps den först i mars …
– en gammal trumpet att blåsa fanfar i
– en gammal skolbänk till barnrummet.
– ekologiskt kroppsmör

Vill du hänga på min decemberutmaning via din blogg eller instagram? Gört! Följ hela utmaningen eller plocka ut godbitarna, du väljer!
Hashtagga med #decut2016 så kan vi följa varandra.

Imorgon: Mitt bästa plagg (och varför). Berätta om/visa ditt bästa plagg i din garderob och varför?

16. Så firar jag jul i år

img_5806
Åtta dagar kvar till julafton och mer än halva decemberutmaningen avklarad. Ni hänger väl med? För nytillkomna läsare så betar jag av 31 utmaningar som ni läsare har gett mig under december. En utmaning för decembers alla dagar.

I dag ska vi snacka julafton och hur jag tänker fira jul.
Imorgon tar jag tåget upp till Skellefteå med min lilla familj, Johns syster och hennes barn. Vi ska nämligen fira jul med Johns familj i år, hemma i mina svärföräldrars fina våning.
Det ska knastras snö, ätas julmat, åkas pulka och så ska vi försöka ta igen oss efter höstens hundrasjuttio olika virus och baciller.

img_5849

Vill du hänga på min decemberutmaning via din blogg eller instagram? Gört! Följ hela utmaningen eller plocka ut godbitarna, du väljer!
Hashtagga med #decut2016 så kan vi följa varandra.