Bland guld, drinkar och Emily Dahl

img_9108

Mäh, jag har ju helt glömt att visa när jag sprang i väg i solnedgången mot premiäröppningen av nya H&M Home-butiken! Så, här kommer det.

Efter att ha nattat barn i en evighet hoppade jag ner i en 40-talsklänning, smet i mina vinröda favoritskor från Stadsmissionen och sprang till tunnelbanan.

img_9227

Begav mig till Drottninggatan och nya H&M Home-butiken. Inifrån den sprillans nya lokalen dunkade disco (Britney Spears, Paris Hilton och Carola), drinkar flödade och modefolk och inredningsnördar dansade sida vid sida.
img_9140

Där, mitt i allt, mötte upp min dejt för the evening, den förträffliga Emily Dahl (du kan läsa hennes inlägg om H&M Home-kvällen här). Vi babblade i hundratjugo, recap:ade sommaren, pimplade drinkar och tittade på inredningsdetalj efter inredningsdetalj. img_9145

En sådan här slank ner däremellan. img_9133

Gled runt bland guld, linne, trä och keramik och insåg att butiken liksom aldrig tog slut.

img_9206img_9155

Intill ett badkar fullt av guld hittade vi Kakan Hermansson. Starstruck.

img_9200

Kort därefter var det någon som hade tagit sig ett bad. Ej jag tyvärr. img_9178

Och i ett annat hörn hittade jag Emily i sötaste badhandduken för barn. Så gölligt!img_9185

I samma hörn fanns kattporslin. Hejdå, hejdå, hejdå!img_9191

Emily och jag snappade av bilder i spegeln … img_9224

… och så sprang in i duon bakom Dunke design också. De har ju butik i Midsommarkransen och har fått den stora äran att fylla nya H&M Home-butiken med möbler.  img_9217Till exempel den här soffan som var ungefär omöjlig att fånga på bild pga ett eskalerande dansgolv intill.
När Carolas 80-talsstämma klingat ut i ett sista vrål stängde festen. Skrattande sensommarfolk vällde ut och vi med dem.



Södermalm och en galopp i solnedgången

img_9001

En ledig dag för ett tag sedan packade vi barnvagnen och kvistade in till Södermalm. Det låter ju som vi korsade Stilla havet, men sanningen är väl att vi puttrade tunnelbanan två stationer öster ut.
Men ett äventyr är ett äventyr!
På denna välupptäckta ö picknickade vi i parker och red på delfiner av plast. Sådant vi gör liksom.

img_9008

Vi släntrade södergatorna fram och tog kort på en kaxig cykel som såg ut att ha varit i slagsmål. img_9032

Jag spexade för Majken.  img_8982

Just denna äventyrsdag var potthet, så vi stannade till och svalkade oss vid en fontän. I Midsommarkransen har vi plaskdammar i varje hörn, men på Söder var det mer hardcore med efterfest-bads-fontän som förmodligen var klinskt ren …img_8991

Snicksnackade lite på en AB (After bath) … img_9016

Och därefter intog vi de fina gågatorna vid Mariatorget.

img_9035

De här två dansade runt på trottoaren som en scen ur ”Singin’ in the rain”. img_9048Och därefter galopperade Majken in i solnedgången på sin Jolly Jumper.



Hej ny identitet!

img_8776

En ledig dag bestämmer vi oss för att åka på utflykt. En kan ju tänka sig att Bahamas, Tivoli eller en svängom i Insane vore lämpliga utflyktsmål när en kan göra prick vad en vill.
Men nej.
”Ska vi inte åka till Ulriksdal och få lite trädgårdsinspiration till torpet”? hör jag en värmländsk stämma klinga – ruggigt lik min egen gälla röst.
Och jo, när jag tänkte på de där orden som tydligen hade strömmat ut ur kroppen så kändes det rimligt. Det var mycket som kändes nyfunnet rimligt.
En resa till Storbritannien till exempel. Inte öl på Brick lane och sena nätter på teatrala klubbar. Nejnej. Vilt street-stabblande hade bytts ut mot praktfulla rosor i mina drömmar och jag kände med alla de där tenniströjsbeklädda ladys som längtar efter att insupa atmosfären i engelska trädgårdar.
Vem har jag blivit?

img_8791

img_8722

Tydligen var jag inte ensam för John ville följa med. Han tog Bodil i bärsele, medan jag rullade sovande Majken i vagnen. img_8814

Vi kikade lite på Ulriksdals slott och sedan …

img_8821

… intog vi Slottsträdgården med nyvakat barn. img_8844

Majken tog jobbet som slangansvaring.

img_8846

Det fanns ju en hel del att göra. Lite åt höger, sedan till vänster och till höger igen. Pöh, mycket att göra alltså.

img_8849

Medan slangansvarig var fullt ockuperad med jobb kikade jag runt på alla växter, luktade på blommor och antecknade prick allt som jag vill ha i min trädgård. img_8854

Dök in i det här havet ett slag och ville liksom inte komma ut. img_8862

img_8894

När vi gått en vända så upptäckte vi det här: SJÄLVPLOCK. Och dessutom en pergola av pumpor (det som ser ut som en stor häck därframme). img_8872

Jag plockade en kvast supergiftiga blommor, småbarnsförälder som jag är (mother of the year) och …img_8881

… så gick vi ett varv bland majsen. Det hade blivit potthet så för att kvala in som Mother of the year efter gift-fadäsen så ryckte jag fram ett par Majken-shorts ur fickan.

img_8884

Glada skitar. img_8900

Med giftblommor under armen och ett barn i det andra så var det dags att kvista hemåt. Genom slottsparken, förbi alla vackra hus och underbara privatträdgårdar … img_9072… och sedan hem.

 



Q&A: Ekologiska skönhetsfavoriter, torpet på Gotland & pseudotvillingar

ekologiska skönhetsprodukter tips

Q: Hej Emma! Jag har en fråga som jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig med? Du gillar ju ekologiska och miljösmarta skönhetsprodukter, kan inte du tipsa om några favoriter?
Amel
A: Hej Amel! Klart jag kan. Genom åren har jag testat M Ä N G D E R av skönhetsprodukter. Dels för att jag har jobbat på tidningar som GLAMOUR och Damernas Värld där det liksom ingår att testa alla former av skönhetsprodukter, men också för att jag har torrt hår och knepig hy som få produkter rår på (jag har extremt torr hy). Jag är en torris helt enkelt. En kräsen sådan.
Just nu gillar jag handkräm, face oil och forest extract moisturiser från svenska Björk and berries, fuktgivande ansiktskräm från Estelle & thild, svart mascara från Maria Åkerberg, vårdanden schampoo och balsam från Lernberger Stafsing (med ekologisk olja), ögonbrynskit från Une, solpuder från Maria Åkerberg och deodorant från Oliv (svanenmärkt och gjord av vårdande jungfruolivolja från ekologiska odlingar). Ett axplock ur badrumsskåpet!
Kram emma

IMG_4863-copyIMG_4886-Recovered

Q: Vilket torp ni har fått tag i! Såg huset på Instagram och det ser verkligen idylliskt ut. Är det mycket att fixa eller är det färdigrenoverat? Hur stor trädgård har ni? 
A: Hej! Ja, det är himla gölligt det däringa torpet alltså. Om du vill kika på alla torpbilder så finns de under hashtaggen #siggetorpet.
Torpet är i himla bra skick, men liksom med alla hus finns det alltid att göra. Det är fönster som behöver kittas, ytterdörr som ska tätas, hängrännor som ska upp och övervåning som ska fixas till. Men det är inga mega-renoveringar som står på agendan vilket passar vår situation med barnhärj himla bra. Sure, jag hade (och har) en stor dröm om att ta mig an ett riktigt renoveringsobjekt, sätta min egen touch och byggnadsvårda loss i lugn och ro, men med två gapande småkids i kjolstyget blir man inte direkt någon harmonisk mys-torpare som blandar äggoljetempera i små kärl, filar lister till perfektion och lagar tapeter med hjälp av handmålning. En behöver kriminellt vassa spadar, grova arbetarhandskar, jord som sprätter och eventuellt en svets (har googlat svetskurser så metallen sprätter här hemma). Därför har vi gett oss på trädgården i första hand. Och vi har en gaaaanska stor sådan. Vår tomt är 1,2 hektar, vilket ger en hel del valkar i händerna så att säga … Här ska det anläggas trädgårdsland, rosenpergola, pumpapergola (okej, jag har snöat in på pergola därav svetskursen), ett växthus och kanske så småningom ett attefallshus. Ungefär så.
Kram emma

IMG_0813

Q: Hej! Tack för en fantastisk fin och inspirerande blogg!
Jag undrar vart vinylspelaren kommer ifrån, är så sugen på en snygg och bra!
Tack på förhand /F
A: Hej och tack för fina ord! Vinylspelaren är inköpt på Urban Outfitters för en massa år sedan. Kan varmt rekommendera den!
Kram emma

img_8423IMG_7306

Q: Åh så härligt! Jag måste bara fråga, dina blå skor ser ljuvliga ut! Vart är de ifrån?
Hanna
A: Hej Hanna! Mina blå ballerinaskor är inköpta på Deichmann. De verkar återkomma varje säsong, så spana in! Kram emma

IMG_7389

Q: Det skulle vara intressant om du vill utveckla det här med pseudotvilling-grejen för jag förstår inte varför det är så viktigt. Det återkommer ständigt här på bloggen och jag tycker att det känns så konstruerat. Jag har aldrig stött på någon innan som har tyckt att det är någon grej. De är syskon. Räcker inte det? Och som tvillingmorsa kan jag ju säga att har en inte haft två, små, krävande, nyfödda ungar samtidigt så vet en INGET om hur det är att ha tvillingar. Det är fasen en kamp och det jobbigaste jag någonsin gjort.
Annie
Hej Annie! All eloge till alla tvillingmorsor säger jag bara! Att ha ett kidd kan vara väl så krävande och ju fler de blir desto starkare armar, fler ögon och snabbare ben önskar en att en hade. Ju närmare de är i ålder (tvillingar eller pseudotvillingar) är också en parameter för härjet. Eller ja, alla åldersskillnader har väl sina för- och nackdelar och kämpighetsgrad, men att ha en 1,5-åring med hundrafem kilometer i timmen i benen utan konsekvensanalys och en liten sparv till bebis i famnen – det är en extra krydda i barnmaten så att säga.
Men också så underbart. Jag smälter av tanken av att pseudotvillingar inte kommer att minnas livet utan varandra – precis som tvillingsyskon.
Jag har tänkt mycket på detta med pseudotvillingar. Om det är en grej eller inte. Och ja, jag tycker det är det. För mig. Inte för att det är något speciellt i kategorin status, utan för att det är bra att det finns ett ord på syskon som är nära i ålder.

Detta är ju inte en benämning som jag använder gentemot Majken och Bodil. I deras värld är de bara syskon. Men här på bloggen tycker jag att det har en poäng att använda benämningen. Varför?
Jo, när jag själv blev gravid med Bodil så googlade jag sönder ”pseudotvillingar,” ”barn nära i ålder”, ”få barn tätt” och allehanda varianter av ovannämnda ord (på samma sätt som jag antar att en som tvillingförälder googlar ”tvillingar”?). Jag sökte en lugn hand i en ganska så kännbar nervositet kring dubbelföräldrarskapet och hittade massor av människor som såg högst så levande ut. Och det var just detta jag var ute efter. Folk som hade överlevt denna stora utmaning och det var precis det som mina nerver behövde.
Och nu vill jag vara den där lugna handen åt andra. Ett levande, glatt fejs liksom.

Numera fullkomligt dräller det in mejl och kommentarer från föräldrar som har fått eller som väntar sitt andra barn (tätt inpå sitt första) och som har hittat hit till bloggen. Jag får mängder av frågor, tack, pepp och tips från människor som har just psuedotvillingar och tillsammans gör vi varandra lite starkare. Och lugnare.
Att använda pseodutvillingsbegreppet handlar inte om att göra anspråk på att de skulle vara tvillingar, utan ett sätt att söka information, jämlikar och tips. Hur ska en hantera syskonen när de är så jämna i ålder exempelvis? Ett storasyskon som inte alls är stor utan högst liten. Sådana saker.
Nope, jag vet inte hur det är att ha två nyfödda samtidigt. Men föräldrarskapet är ju inte heller någon tävling i erfarenheter? Utan just en bank för erfarenheter där en kan låna om det behövs. Det hoppas jag i alla fall.
I ärlighetens namn så tycker jag inte att det är så noga. Jag är nöjd om människor – med eller utan barn, hittar hit till bloggen, att vi kan mötas bland ettor och nollor i cyberspace och att världen blir lite mindre och varmare. Typ så.
Kram emma



Operation övervåning!

torp gotlandTill helgen åker vi tillbaka till torpet på Gotland – ÄNTLIGEN!
Det ska bli så spännande att se huset och trädgården i septemberskrud, se hur alla våra odlingar, äppel- och päronträd mår och spåna mer på det här projektet.
Ja, vi har en oinredd övervåning som vi ska bita tag i såsmåningom.

Just nu pendlar jag mellan att ha mysiga sovalkover på sidorna eller en dubbelsäng framför fönstret (och en blommig tapet) precis här.
Vad tycker ni? Och har no några bra idéer på lut?
Hit me!

 



Sommarens sista dagar

IMG_7389

Innan vi for tillbaka till vardagen i Stockholm spenderade vi några sista, varma sommardagar vid torpet. Majken kombinerade plask i trädgården med vaggning av Bodil i skrindan. img_0813

När vädret annonserade regn drog vi fram vinylskivorna och dansade loss i vardagsrummet. IMG_7413

Vi gick på upptäcksfärd längs med kalkvita grusvägar. IMG_7417

IMG_7409

Och närstuderande faunan. IMG_7629

Bodil testade samma stass som Majken bar för ett och ett halvt år sedan.

img_7690

Bodil rastades av morgonkalufs varje morgon.

img_8544

Vi införde en ny morgonrutin. Vinyllyssning och dans. img_8546

img_8538

img_7795

Majken plockade augustiblommor och lade lite varstans. img_7765

På kvällarna spelades Neil Young på repeat. img_7779

Och vi tog tillfället i akt att mysa med Bodil, vår kvällspigga, lilla bebis.



Gotland: Visby, gränder och bonjour Madeleine!

IMG_8092

Innan vi for tillbaka till Stockholm och vardagen tankade vi oss i Visby, bland prunkade rosor, smala gränder och söta små hus. IMG_8036

Som om det inte vore nog så mötte vi upp UNDERBARA Madeleine och hennes familj. Vi fikade, babblade, spånade idéer, pratade om hennes nya bok, gullade med varandras bebisar och tittade på när medeltidsmänniskor räddade andungar från ett tak. Så himla fint!IMG_8059

John förevigade sommaruniformen 2016. IMG_8068

img_8080-1

Och jag förevigade honom och Majken när den senare försökte inta Visby.

IMG_8096

Vi sa hej då, so long, good bye och au revoir till Visby för denna gång och begav oss hem till torpet igen.



Gotland: Körsbärsgården, orangeri & crêpes

IMG_7815

En blåsig augustimorgon bestämde vi oss för att åka på utflykt söderut. Majken kilade in sin kattmynta-kvist i ett hörn av sängen (i hopp om kattbesök) och sedan pep vi i väg med mormors gamla bil. IMG_7895

Vid lunch kastade vi ankar under vinrankorna på Körsbärsgården. Bästa grejen en blåsig dag? Ett växthus!IMG_7851

Sådan inspiration!

IMG_7867

Vi beställde in pannkakor och så köpte jag en detektivhund till Majken i shoppen. IMG_7868

Love at first sight. IMG_7854

IMG_7845

När vi satt där under prunket så kom en bekant rand-byxa förbi. Våra Visby-vänner hade också styrt kosan söderut och mitt i lunchhungern möttes vi av en händelse.

IMG_7914

Med mätta magar åkte vi vidare, förbi vackra stenhus, bekanta vägar, grå gåsar och minnen från förra sommarenIMG_7924

Vi stannade till vid Verdus veranda …

IMG_7921

tittade på hönor och tuppar …

IMG_7922IMG_7939

… och makalösa växthus i engelsk stil.IMG_7931

Vi provsatt trädgårdsstolar i varje färg …IMG_7929

Och slängde en sista avundsjuk blick åt detta håll, sedan begav vi oss vidare …

IMG_8025

Mot Hablingbo Crêperie och sommarens stora test: Äta middag på restaurang med en 1,5-åring och ett spädbarn. Gah!IMG_7965

Vi gick in på vinst och förlust och kollade om de hade något bord ledigt. Och de hade de!

img_7969

Vi slog oss ner med två trötta barn och snabbt som ögat serverade de pommes till ett stycke hungrig Majken. Här förevigade vi kiddots första pommes frites.

IMG_8023

Några bilder på crêpes tog vi minsann inte för vi satt och njöt av varenda sekund. När maten var uppäten satt vi och sippade fransk cider och var så sjukt nöjda över att ha klarat operation middag på restaurang.

IMG_8016

Svingade oss lite utanför ba. IMG_8014

Jag och Majken <3

IMG_8020

Kisade in i kvällsolen och gjorde oss redo för en timmes hemfärd med planen att båda barnen skulle somna. Eh. IMG_8029

Planen failade totalt. Båda barnen var vakna – hela vägen hem.
Och här tänker du, ”åååå, de kunde ändå stanna till och ta kort på vackra hus på vägen”. Ja, jo,  förvisso. Men sanningen var väl snarare att vi stannade till – fulparkerat mitt på en väg – och panikammande. Men fin utsikt hade jag i alla fall. Och vi kom hem. Till slut.
Malligt nöjda över att ha varit på utflykt och rattat två pyttekids som om vi vore proffs. Och ja, snart är vi väl det.
Proffs.



Livet med pseudotvillingar

Klockan är 01:16, TV:n skvalar nattfilm variant o-Oscar i bakgrunden och lilla Bodil ligger bredvid mig som en makaron. Sover. John snusar nästintill.
Det här är min tid. När alla i familjen har somnat. Det här med att vara nattmänniska är ju inte jättekompatibelt med att ha två småbarn, men det ska jag inte tänka på nu.
För nu ska jag berätta lite om hur det står till. Hur livet är med två barn. Med pseudotvillingar.
Bodil har fyllt två månader och de där första kaosveckorna med hormongråt, omställningssvett, amningssmärtor, nattvaket barn som bara skriker (och ett andra barn som skriker för att det första barnet skriker) och förstatidenhärj är över. Fas ett är avklarad. Check.
Pöh, pust och halleluja säger jag bara. Byebye, hejdå och ses gärna aldrig igen.

Som jag har skrivit förut så är Majken och Bodil urgulliga med varandra. Majken vill krama och helst gosa med hela sin tyngd (lätt panik). Hon är så gasad på Bodil att hon bestämt måste ta en titt på henne när hon vaknar mitt i natten. Vid 4-snåret hör en bestämda barnsteg komma in i sovrummet, sedan klättrar hon upp i sängen och kravlar fram till Bodil och utbrister ”Daaadaaaa” (överlyckligt pekandes på sitt syskon). Skitgulligt första natten. Tredje? Not so much.
En fin grej är ändå att de leker tillsammans. Eller ja, Majken lägger grejer på Bodils huvud som olika huvudbonader (klossar, lock, gosdjur, legobitar) och Bodil verkar tycka att det är kul (snacka om att veta lite om livet alltså!?).

Majken har börjat förskolan och det har varit gråtfest i dagarna tre. John har hämtat och lämnat, vi har gråtit, smugit runt förskole-husknutar, tjuvkikat och sedan tröstat varandra när vi sett henne leka i sandlådan. Känslorna alltså. Trodde att jag skulle vara cool, men är som en pöl efter ett monsunregn. Tanken är ju nu att jag och John ska jobba varannan dag. Men det tar ju lite tid detta hära med inskolning, så det har inte blivit så värst mycket jobb för någon av oss.

Bodil har börjat le (så jädra göllig), är vaken ungefär HELA dagarna (man ba ”SOV, du är ett spädbarn”) och är bara nöjd när hon blir buren/ammar/någon tittar på henne. The good part? Hon sover hela nätterna (halvammandes, men ändå, hon sover).
Vi har konstaterat att vi fått en varsin mini-människa. Majken är morgonpigg som John (rise and shine klockan 05:00) och Bodil och jag vill helst vara uppe sent och sedan sova länge på morgonen. Det blir inte många timmar över för bloggande, godkännande av kommentarer och härligt lulligull mellan allt tittande på bebis, inskolning, lekande med Majken, vardagsjox och gos just nu. Det senare maxar jag dessutom så fort jag får chansen.
De där sovtimmarna mitt på dagen som Majken hade som spädis, när jag kunde fixafotablogga, lyser med sin frånvaro för Bodil. Det är full rulle hela tiden. Men kul rulle liksom.

Att ha två barn är trots allt inte så jobbigt som jag först trodde (än så länge). Det är lite som att vandra i ett töcken. Jag och John bara gör. Sure, det är ju roddigt liksom, men ambitionsnivån är liksom inte så hög. Eller jo, ambitionsnivån är nog ganska hög fortfarande, men det finns inga förväntningar. Det får bli som det blir.
Vi kommer undan ganska många fadäser genom att hjälpas åt, dela på ansvaret, planera  och göra livet så enkelt som möjligt (hej handla mat via nätet och leva ostädat).
Det svåraste är så klart när en är ensam med båda barnen och en vill amma och en annan vill dödsleka vid stentrappan på innergården (hände senast klockan 17:00 i dag). Men jag blir imponerad över vad jag är kapabel till alltså. Det kanske tuttflashas och svetten rinner, men vad fasen, så länge kisen är ål rajt så behöver livet inte vara så elegant.
Och med Bodil i bärsele och fickorna är fulla av avledande satsumas/välladdad mobil så klarar jag det mesta. I the name of pseudotvillingar är allt tillåtet tänker jag.
Typ så.
Nä, nu måste jag sova. Majken vaknar väl om tre timmar och vill titta på Bodil.
Go katt!



Bodil säger hej (i finaste outfiten)!

IMG_7640 copy

 

 

 

God morgon! Medan John piper i väg till förskolan med Majken, så säger lilla Bodil hej och halloj och passar på att visa upp det galet fina setet – i den perfekt gröna färgen – som min kompis Mallan har stickat.

IMG_7685

 

September blev helt plötsligt bra mycket finare …IMG_7655… och chockgulligare. Lilla Bodil alltså. Det är aningen svårt att föreställa sig (med bilderna ovan), men nu ler hon! Ska försöka ta en bild på denna gladfis någon dag så ni får se …