Projekt på gång … hehehe.

Jajaja, jag vet vad ni tänker.
Människan skulle ju vila. Kurera sig. Slappna av. TA DET LUGNT. Bli frisk. Inte dra i gång projekt.
Tycka på pausknappen.
Men jag vettetusan om jag har en sådan.

Eller så är det att jag är så uppsnurrad i det blå med tanke på de där små som gör ett en inte kan sitta mer än fem minuter.  Den dallriga jag-skänker-månadsavgift-till-SATS-sommarskinkan njuter av soffans sammet i ynka sekunden (men som den njöt) innan Bodil testar hur många stenar hon får in i munnen, rekordsnabbt kryper in i badrummet för att dyka ner i toaletten, drar Majken i håret tills Gotland går i två bitar (pga av det mest skärande skrik som hörts), balanserar på en trappkant, tuggar nöjt i sin en halvmeter sladd, springer mot en tröskel innan hon kommer på att hon inte kan springa eller testar hur en kakelugns vassa luckor smakar. Och för varje hyss tittar hon upp på mig och skakar på huvudet och skrattar sin mest hopskrynklade satstygs-min
Den ongen alltså.
Majken var som en lugn sömning grusväg i Småland i jämförelse.

Så.
Eftersom motorn ändå i gång och snurrar så har jag satt i gång med … ett projekt. Ett byggprojekt. Så fruktansvärt, orimligt taggad. Och det bästa? Jag har inte lyft achslet från soffan (ja, förutom vid ovan nämnda händelser), utan bara Blocket-surfat hem grejer (snäll säljare erbjöd sig att köra hem grejerna till mig ( i två omgångar), världstack!)
Förmodligen åldras jag dubbelt så snabbt (intense med rynkisch nu alltså) av detta härj, men kul är det (minus när Majken åt ägg i sammetsoffan, smetade ner denna juvel med äggula och jag bröt i hop en stund). Men nu är jag åter.
Med projekt.
Imorgon ska ni få se bilder på the beginning av projektet.
Stay tuned

ommentarer på “Projekt på gång … hehehe.

  1. Haha…igjenkjenning på den alltså. Når man tror man skal hvile seg , så kommer ideene på rekke og rad, alltid et nytt prosjekt å ta fatt på. Begynner å lure på om det er menneskets natur og alltid holde på med et eller annet. Blir kul å se når det er klart i alle fall<3

  2. Bästa Emma! Så stor igenkänning. Det blir lättare om nått år eller så. Ingen större tröst just nu men men. Jag har 2 killar som är mycket täta i ålder och jag satt inte en sekund på 3 år. Kände mig som en duracellkanin som inte kunde stanna. Men när den ena blev 5 och den andra blev 3 så kom lugnet eller ja, så lungt det kan bli med småbarn. Tydligen så pass ändå att vi blev gravida igen 🙂 nu har jag 3 pojkar och det är helt underbart. Klart man måste parera legobråk och skrapsår efter klätterträd. Men njutet i att ha en bebis igen är total. Och att dom andra kan sköta sig själva lite utan att hamna i livsfara. Tack för att du delar med dej! Hoppas ni får en helt underbar sommar i ert vackra sommarhus! Krya och stor kram!

Lämna en kommentar

Din email kommer inte publiceras.

*

*