Fyndade barnskor från Kavat!

barnskor kavat vintage barn kofta vintagefabriken djurstrumpor matta ellos vita skor

Titta vad jag fyndade på en barnbazar på Telefonplan för ett tag sedan: Ett par vintage barnskor från mitt favoritmärke Kavat!

barnskor kavat vintage barn kofta vintagefabriken djurstrumpor matta ellos

Väldigt poppis hos Bodil kan jag lova. Hon vill bara gå, gå, och gå (stressad av Majken som slänger runt i en väldans fart) och stå, stå, stå. barnskor kavat vintage barn kofta vintagefabriken djurstrumpor

Smakar dessutom finemang.  barnskor kavat vintage barn kofta vintagefabriken

Och fungerar som hatt i sann Salvador Dali-style. En sann Isabella Blow!

barnskor kavat vintage barn  matta ellos elsa beskow maileg

Så himla fina, med molnformade detaljer vid snörningen.
Kostade 70 spänn!

barnskor kavat vintage barn

Q&A: Torp, vegetariska recept och farliga (?) loppislampor

Q: Hej Emma! När ska ni åka till torpet igen? Ser fram emot bilder!
Karin
A: Hej Karin! Snart, snart, snaaart! I slutet av april åker vi till torpet på Gotland igen och öppnar upp för säsongen. Så taggad!
Kram emma

halloumisallad vegetarisk mat recept

Q: Snälla, snälla kan du inte dela med dig av era vardagsrecept? Har också två småbarn och vill komma igång med att handla på nätet!
Ea
A: Hej Ea!
I den bästa av uppstyrda världar så skulle jag vara en sådan som kollar kylskåpet, skafferiet, se vad jag har hemma, bläddrar i kokböcker och sedan göra en meny innan jag harmoniskt går och handlar i butik. Men det har ju aldrig hänt.
Istället handlas middag i någon form av panik, vitt och brett utan struktur med skrikande unge och svett som lackar. Kors och tvärs och motströms kutar jag omkring i butiken på jakt efter en ingrediens som jag inte vet om den existerar. Mitt sämsta sortens jag.
Tills jag hittade mitt strukturerade jag som tydligen kunde väckas till liv via matappar!
Måste verkligen slå ett slag för att handla mat via nätet. Älskar det! Inte nog med att det går snabbt, så kan jag lätt koka ihop en meny efter vad jag har hemma (slipper matsvinn!). Och det bästa: jag kan handla klockan 22:45 när barnen sover, köket är uppstyrt och jag går in i min bästa tid på dygnet.
Nog om detta och mer om recept: Jag kan skriva ett inlägg med mina 5 bästa vardagsrecept som passar barn om du vill?
Inlägg kommer inom kort!
Kram emma

Q: Älskar kombinationen rosa och gult, både på Majkens strumpbyxor och kofta samt på kuddarna på Färgfabriken. Råkar du veta varifrån kuddarna kommer? Gissar att den gula är Afroart, men den rosa är också härlig. Tack för att man får kika in här titt som tätt och fyllas av inspiration <3
Michaela

A: Hej! Ja, visst blir en glad av mixen! Tyvärr vet jag inte exakt var kuddarna kommer ifrån, men håller med dig om att Afroart är en bra gissning.
Sprang för övrigt förbi 2littlespoons i helgen och såg att de har himla fina kuddar från Linum där, i rosa och gult. Kika in vettja.
Kram emma


Q: Vad fin!! Lampor är verkligen så roligt att köpa på loppis, finns ofta så mycket fint! Jag har bytt el på en del lampor jag köpt men alltid haft en lite gnagande känsla att man borde låta nån som vet vad hen gör göra det. Vad fick du betala? Kram!

Sara
A: Hej Sara! Jag har också övervägt att byta elen själv, men jag är en tok för orolig själ (i relation till min kunskap om el). Jag har lämnat in lamporna på Elektriska Svea på Södermalm i Stockholm och har då fått betala 500 kronor per ljuskälla. Då har lampan fått ny el, fina sladdar, strömbytare som passar stilen, en upprustning och så de har kollat så sladden inte slaver någonstans (och därmed utgör en risk). Jag är särskilt noga med sådana här lampor som är av metall, eftersom metall som bekant leder el.
Eftersom loppislamporna inte kostat många kronor så bränner det inte lika mycket i plånboken kan jag tycka.
Hade jag varit en fena på el skulle jag gärna gjort det själv, men är helt enkelt för dålig.
Kram emma

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong

Q: Hej! Vars har ni köpt tapeten? Söker mig galen efter den då jag tänkte ha den som fondvägg i flickans rum men hittar den inte. Kan du hjälpa mig?
Älskar din blogg och njuter av dina vackra bilder du lägger upp
Mvh Josefina
A: Hej Josefina! Tapeten kommer från Mr Perswall och heter ”Blossom”.
Kram emma

Q: Vart kommer dina fina tofflor ifrån?
Anna Katrín

A: Hej! Tofflorna har jag fått från min mamma som alltid oroar sig för kalla fötter. Tror de är inköpta på Hemtex, men det var ett tag sedan.
Kram emma

Q: Stort grattis till Majken! Vad tiden går fort 😀
Vilka söta skor hon har, var har du köpt de?
Kramar!
Gabriela

A: Tack! Skorna har jag köpt på Stadsmissionen. Splitternya och helt oanvända!
Kram emma

Q: Kan du inte dela receptet på den där afrikanska grytan ?! Blev himlans nyfiken!! Sitter lite fast i den vegetariska matlagningen så allt nytt uppskattas
Betty
A: Absolut! Receptet kommer från Linas vegetariska matkasse, så jag kan inte alls ta åt mig äran. Kan varmt rekommendera deras vegetariska matkasse (ej sponsrad på något sätt) som kan ge lite extra, smakrik inspo när vardagen känns likasamma.
Varsågod:
Leblebi – Nordafrikansk böngryta med rostad aubergine och koriander
Ingredienser: 

1 aubergine
2 förpackningar blandade bönor
1 burk finhackade tomater
1 gul lök
hel spiskummin (typ helt omöjligt att få tag i har jag märkt, så ta vanlig spiskummin)
1 (gärna två) kruka färsk koriander
2 vitlöksklyftor
chiliflakes
1 tärning grönsaksbuljong

matyoghurt
olivolja
paprikapulver
salt

couscous

Gör så här:
1. Hetta upp ugnen till 250 grader med grilleffekt.
2. Skär aubergine i grova bitar. Lägg i en ugnsform och blanda med lite olivolja och 1/2 tsk salt. Tillaga högt upp i ugnen tills den blivit rostad, cirka 10 min.
3. Häll av och skölj 2 förpackningar blandade bönor. Finhacka lök och koriander (ink stjälkar). Skiva vitlöksklyftorna.
4. Fräs lök och vitlök i 3 msk olivolja i 4-6 min, tills löken är riktigt mjuk. Tillsätt 1 1/2 msk hel spiskummin och fräs ytterligare i 1-2 min.
5. Rör ner i grytan: 1 msk paprikapulver, 1/2-1 tsk chiliflakes, 2/3 av koriandern, bönor, finhackade tomater, 2 dl vatten och 1 tärning grönsaksbuljong. Låt sjuda minst 20 min, gärna längre. Rör då och då.
6. Tillaga 1 förpackning couscous enligt anvisningen på förpackningen (måttet 1 förpackning couscous utgår ju alltså vad linas matkasse skickade med, så ta 4-6 portioner på ett ungefär).
7. Red soppan genom att mixa lite av grytan med stavmixer direkt i kastrullen. Grytan ska fortfarande vara lite grov i konsistensen.
8. Toppa leblebi med rostad aubergine och resterande finhackad koriander. Servera till couscous och 2 dl matyoghurt.

barnkläder barnskor kavat uni vintage

Q: Använder du engångsblöjor eller tygblöjor? Något jag funderar mycket på. Blir tokig på hur mycket blöjor man slänger varje dag. Men det är ju så smidigt.
nouw.com/sillyme

A: Hej! Ja, blöjor alltså. Detta aber! Vi använder engångsblöjor från Minstingen (svanenmärkta blöjor till bra pris), eftersom vi inte äger någon tvättmaskin. Hade vi haft tvättmaskin så hade jag lätt använt tygblöjor eftersom våra sopor består av 99% blöjor.
Kram emma

Q: Tack för din fina fina blogg! ALLTID inspirerande när en behöver bli pigg Tänkte på en till fråga om mat, visst var det så att du gjorde veckoplanering när du beställde hem? Det är ju typ min dröm att jag ska komma igång med det, men verkar ej få tummen ur. Så tänkte höra om du skulle vilja blogga om hur en veckomeny ser ut hos er? Tyckte tex att det där med restfest på torsdagar lät toppen! Här hemma känns det som om samma rätter går på repeat och vi behöver räddas från spaghettiträsket!
Linn
A: Hej Linn! Vad roligt att många är intresserade av veckomenyer! Har fått en hel del kommentarer om detta, så ett inlägg om veckomeny och handla mat via nätet kommer inom kort. Stay tuned.
Kram emma

Första och andra barnet – skillander, olikheter och otillräcklighet

Då var det dags! Första batchen av frågor kring pseudotvillingar, syskon, första och andra barnet, föräldraskap, otillräcklighet och barnvagnar …
Varsågoda!

Q: Hej Emma,
tänkte passa på att fråga inför inlägget med barn nr 2. Jag väntar barn nr 2 och mellan första och andra blir det ganska prick 1,5 år. Min undran är hur ni gjorde direkt när ni kom från BB? Har fått tipset att när man kommer hem från BB så ska man göra att mamma kommer hem och inte att ”bebis kommer hem” för första barnet har ju längtat efter mamma och inte vetat om vad det är som pågår direkt. Hur gjorde ni? Vet att Majken reagerade ganska bra direkt (om jag läst rätt hehe) men fanns det något annat som du gjorde som du kan tipsa om?
Hur kände du inför barn nr 2? En rädsla hos mig är att jag inte kommer ha lika mycket till barn nr 1 och är lite rädd om jag verkligen kommer räcka till 🙁

Ser fram emot inlägget!
Kramar!
Gabriela

A: Hej och stort grattis! Hurra!
Vi hade inte någon som helst strategi inför mötet, eller jo, vi hade fått tipset att komma hem med bebisen och alltså inte låta Majken komma till BB (slippa återförenas, se mamma liggande i sjukhussäng och sedan behöva gå igen). Men någon annan strategi hade vi inte.
Min mamma passade Majken medan vi var på BB och John åkte hem mellan varven. När vi kom hem från BB lade vi Bodil i en moseskorg och så satt vi allesammans och kikade på henne. Vi pratade om Bodil som allas vår bebis och så visade vi hur Majken kunde klappa fint. I början var det ju lite svårt med det där med klappandet, men tids nog har hon blivit allt mer försiktig (fast ibland testar hon så klart gränserna). Majken reagerade bra skulle jag säga, och med det sagt så menar jag ”reagerade bra mot Bodil”. Hon har alltid varit snäll (med undantag för gränstestande så klart) mot Bodil, men har fått utbrott mot mig och John i form av trots. Mycket lägga sig ner på mage och gråta. Men aldrig några tjuvnyp. Tydligen är det ett hälsotecken att det första barnet reagerar på något vis på att det kommer ett nytt liv in i familjen (konstigt vore det ju annars).

Och så till otillräckligheten …
Jag längtade ju ihjäl mig efter Majken när jag låg på BB, för att inte tala om när jag kom hem, men eftersom jag ammade Bodil så blev det ganska uppdelat. Jag ammade medan Majken lekte med John. Det jobbigaste var när Majken ville leka med mig och jag var tvungen att neka eftersom jag ammade. Mitt hjärta gick i bitar.
Jag och John pratade mycket om just det (pga megagråten Sundh (undertecknad)), och försökte hitta knep för att jämna ut uppdelningen. Min stora skräck är att bli en mamma som är passiv och sätter gränser, medan pappan är lattjolajban. Och där satt jag. Förvisso var jag matfabrik, men passiv mot Majken.
Jag vill att båda föräldrarna ska bara lattjolajban och sätta prick lika mycket gärnser (fast helst ska jag vara lite mer lattjo, men det får inte John veta, hehehe).
I början var det som att vi hade ett varsitt barn. Det gjorde ont, jädrigt ont, men en kompis (med äldre pseudotvillingar) lugnade mig med att det inte alltid kommer att vara så. Det är en period, och det kan få vara okej.
Hade inte min kompis sagt det hade jag gått sönder av otillräcklighet, på riktigt. Så skriv upp på ögonlocket: ”Det är inte för evigt. Det är nu, och det är okej”.
Så fort jag hade chansen ville jag umgås med Majken, men eftersom hon (av naturliga skäl) var megapappig så försökte vi vända på rollerna. John, som annars var tillgänglig och flitig ja-sägare till lek tog ett steg tillbaka och jag klev fram som den skojsiga slå-klackarna-i-taket-föräldern som var taggad på eskapader. Det gick ju inte alltid smärtfritt (mycket lägga sig ner på golvet och gråta), men tids nog blev det jämlikt tycker jag. Lattjo-nivån var balanserad.
Stort lycka till!
Kram emma

Q: Hej hopp. Sitter med min10 månaders i famnen o 17 veckors bebis i magen o är galet peppad. Jag undrar hur ni gjorde med vagnbiten? Behöver man verkligen en Syskonvagn? Förstod Majken att Bodil är ömtålig, särskilt i början?
Så peppad av din underbara blogg.
A: Hej och GRATTIS! Pepp till dig: Kidsen har behållning av varandra långt tidigare än en tror. Här är det redan skrattbusfest vareviga dag kan jag lova. Nu till frågorna.
Vi har en dubbelvagn och även om mitt estetiska hjärta blöder så är det megapraktiskt. En kan ju så klart ha lillfisen i bärsele och låta det större barnet sitta, eller stå på åkbräda. Beror ju så klart på vad det är för barn, ålder, personlighet, men jag har tyckt att det varit himla smidigt. Majkens ben slutar ju fungera ibland (hej trots!) så då är vagnen guld. Ärligt? Hade inte klarat mig en dag utan vår dubbelvagn.
Och det här med ömtåligheten. Mjaaa. Vi hade ju tränat ganska hårt på det här med att klappa fint, men en 1,5-årings uppfattning om detta begrepp är väl lite dimmigt så att säga. Vi lät henne klappa, känna och gulla med Bodil ganska fritt, men under uppsikt. Och när en klapp övergick i omys-klapp så visade vi lugnt och försiktigt hur en kunde göra istället. I början var jag aphispigt och blev skiträdd varje gång Majken dök ner i bebiskorgen, men jag lärde mig ändå ganska snabbt att lägga band på mig. Vår önskan har varit att inte ha för mycket förbud mellan syskonen. Vi vill inte att Majken ska vara rädd för Bodil, istället har vi låtit Majken härja fritt (under uppsikt) och tränat på att ta det försiktigt när leken blir lite ruff. Tycker att det funkat bra och Majken har fått många komplimanger på förskolan om att hon är bussig mot de mindre barnen, så poletten har trillat ner. MEN. Majken är så klart som vilken annan unge som helst, testar gränser, ser hur hon kan få uppmärksamhet (både positiv och negativ) och kollar vad som händer när en bara litelite drar i håret.
Kontentan? Bodil är kommun tåligaste unge.
Stort lycka till!
Kram emma


Q: Vad tycker du är största skillnaden mellan första och andra barnet?
Elin

A: Bodil är mer tålig. Hon får liksom hänga på till lekparken, gunga, sitta i vagnen medan Majken härjar runt, snällt ha hatt på sig (eftersom Majken har bestämt det) och bli buren på korsen och tvärsen. Plus att tiden går i ett nafs. Tjoff så var Bodil snart åtta månader.
Tiden bara försvinner.
För min egen del tycker jag att kroppen återhämtade sig snabbare efter andra barnet. Hepp så åkte en rutschkana igen, lekte kurragömma och hoppade ikapp i vattenpölar. Med första barnet så tog det lång tid att ens gå runt i snigeltakt runt kvarteret.
En stor grej med andra barnet var otillräckligheten. Kan ju tillägga att jag ammande Bodil (men inte Majken) så kände jag mig väldigt låst (och har ju egentligen inget att jämföra med).
Sedan så har jag och John verkligen fått lära oss att samarbeta. Ett barn är ett teamwork-test. Två barn? Ett högskoleprov.
Men shit vilket team vi blivit!
Kram emma

Q: Hur har ni gjort med förskola? Vem hämtar och vem lämnar? Är det den som är föräldraledig som hämtar och i så fall, var gör ni av Bodil medan overallen ska på?
Johanna
A: Hej! Vi har delat upp det som så att den som är föräldraledig både lämnar och hämtar på förskolan. Lämningarna har alltid gått bra eftersom en lämnar utomhus, men hämtningarna är lite av en pärs måste jag säga. I en perfekt värld skulle ju Bodil kunna sova i vagnen medan en jagar runt overall-vägrande unge som ska göra exakt allt annat än att gå hem (Majken älskar verkligen förskolan, vill aldrig gå hem), men FOMO-Bodil vill vara med. Så jag tar med Bodil in och har henne i famnen medan vi försöker avlägsna Majken från lek. Därefter lägger jag Bodil på mattan i hallen och klär på Majken overallen bredvid henne. Det går helt okej skulle jag säga (så länge Bodil är nöjd). Det är lite svettigt, men det går.
Klappar mig själv på axeln tok för sällan kan jag känna så här på onsdagskvällen.
Typ så!
Kram emma

 

September: En ny cykel, en rundvandring i vårt torp på Gotland och sommarens sista bilder

barnvagn retro vintage stockholm midsommarkransen

Medan jag samlar ihop mig efter världens härligaste helg (bilder kommer) så tänkte jag gotta mig i den sista biten sommar från förra året. En tillbakablick på september.

Jag var tillbaka i stan igen efter en lång sommar, rullade barnvagn, lyssnade på ljudbok och gjorde storslagna planer inför hösten. Som jag alltid gör. Jag älskar ju trots allt att planera …
stålhästen cykel cyklar midsommarkransen

Den här världsfina cykeln från Stålhästen blev min! Jag längtar så till våren när jag får swischa fram på den. Jag tänker att jag spendera onyttigt många jobbdagar på caféer inne på Söder, så den här ska utnyttjas så ofta jag bara kan.

barn barnkläder vintage midsommarkransen

På helgerna hängde jag så mycket jag bara kunde med den här skrutten.

Visby gotland sommar

Och så samlade jag ihop sommarens sista bilder från Gotland. Tomma Visby-gator och …

Visby gotland sommar

… sensommarvind i nytvättade håret-bilder. barn hängselbyxor södermalm stockholm

Jag vallade liten halv-nakenfis på Söder. Och då syftar jag inte på John (han har byxor på bilden).

barn hängselbyxor södermalm stockholm keps uni

Och hängde i otaliga lekparker.

urliksdal blommor

Åkte till ett av mina absoluta favoritställen i Stockholm, Ulriksdals trädgård och deras självplock!

fotografiska

Mötte upp ett gäng kompisar på Fotografiska, drack cava, babblade och tittade på fotokonst. Lilla Bodil var prick två månader, låg i barnvagnen och socialiserade mellan varven. torp gotland ros rabatt rosor perenner perennrabatt trädgård

I mitten av september återvände vi till vårt torp på Gotland. Jag avslutade sommarens stora projekt: anlägga en perennrabatt med att slå på stora trumman: sätta en väldoftande, pompös ros mitt i rabatten. Min mamma Märta hade skickat frön från trädgården i Värmland som vi spred ut lite varstans. Har jag sagt att vi håller på att anlägga en blomsteräng på tomten också? Längtar så till sommaren när resultatet kommer …torp gotland tapet sommarhus

Kvällarna spenderades med att göra storslagna planer. Drömmer om en tapet där på väggen …

torp gotland kök sommarhus

Jag tog med er på en rundvandring genom vårt torp. Sovrummet hade ni ju redan sett vid det här laget, så ni var det dags för köket. I sommar tänker jag spela in lite film på torpet, vad tror ni om det?

bonjour jumperfabriken

September avslutades en tidig dimmmorgon med håret på ända iklädd den mest välsydda klänning jag burit – från mitt och Madeleines samarbete med Jumperfabriken.
Det var september det! Imorgon river jag av oktober, november, december och sedan är det adiós med 2016. Då ska jag visa lite vad jag pysslat med de 16 första dagarna på det nya året.

Pseudotvillingar: Att få barn tätt

God morgon!
Måndag och första jobbdagen efter jullovet kickas i gång med bortakontor på café. En bit lyx för att dränka saknaden efter de där två små liven som jag pussade blöta i morse.

Det är så dubbelt det där. Jag har älskat att jullova mig, åka pulka och roddat kids, men har även längtat efter att börja jobba, ta tag i projekt, välta mig i mina egna tankar och ryggsimma genom idéhavet. Utan att slitas mellan viljan att bloggajobbatänka och Majkens ljuvliga små ”maaammaaa”-rop och Bodils smittande skratt. Slutföra saker. För hur härligt det än är att spendera varje minut med två små barn under två år, så behöver jag en paus. Bara sitta ner en stund.
Det handlar inte om att vilja bort. Det handlar om att vilja göra något annat.
Men nu när måndagen väl kom känns det helt sjukt att jag längtat efter jobb. Blotta tanken på att Majken ska vara på förskolan och ropa efter någon annan känns hjärtslitande.
BÖL.
Men jag vet också att hon älskar förskolan, lär sig så mycket av pedagogiken och att det är fint att se henne bygga relationer. Med andra. Också.
Samtidigt får jag längta.
Längta efter att hämta Majken från förskolan klockan 15 och längta efter onsdag då jag är föräldraledig med Bodil (för nytillkomna bloggläsare så delar jag och min partner John på föräldraledigheten genom att dela på veckorna. Vi jobbar alltså varannan dag eller som denna vecka när jag jobbar måndag-tisdag och han onsdag-torsdag-fredag).

Appropå tvåbarnshärj så ramlade det in en fråga i mejlboxen i går kväll av signaturen Sanna som handlade om pseudotvillingar. Hur är första tiden? Hur funkar det när ens partner går tillbaka till jobbet? Hur hinner en med båda barnen på bra sätt? Hur baxar en två barn i trappor?
Eftersom det är flera som önskat inlägg om tvåbarnslivet så tänkte jag kicka i gång min allra första jobbdag med att grotta ner mig i ämnet.

Let’s do this!

Så hur är det att ha två barn under två år? Helt underbart, fantastiskt amazing. Och helt och hållet krävande. En gör prick hela tiden. Vad gör en då? Ja, det vettetusan, men sitter still gör en inte i alla fall.
Några av mina vänner som har pesudotvillingar beskriver första året som ett svart hål ur minnet, förmodligen för att all tankeverksamhet går åt att rodda, trösta, mata, söva, byta blöja – repeat.
Det bästa är att se deras relation växa fram. Majken har roats av Bodil från dag ett och efter några få månader så kan de liksom skratta tillsammans. När Bodil sover frågar Majken efter ”Bobo” och visar tydligt att hon vill att Bobo ska sitta bredvid och leka. Majken kramar om, pussar och leker kurragömma. Bodil är publik och eventuellt det mest tåliga barnet som suttit i ett par babytossor. En 1,5-årings ömhetsbevis är inte alltid av det försiktiga slaget om en säger så.
I början, när Bodil var spädis, var det lite nervöst när Majken ville rumla runt med sin syster, men vi har försökt att uppmuntra att de ska vara nära. Vi vill ju inte att Majken ska vara rädd för att vara kring Bodil, så istället för att säga ”nej, slå inte” har vi försökt visa hur hon ska klappa och göra sin syster glad. Måste säga att det funkat över förväntan.

Majken är ju ett gaaanska så aktivt barn som klättrar, balanserar och härjar runt. Inget lugnt-leka-i-sandlådan-kid med andra ord. Med denna vetskap i åtanke så valde vi att vara föräldralediga tillsammans (tog ut dubbeldagar) den första tiden. Bodil är ju född den 9 juli (hon fyller 6 månader i dag, woop, woop), så det var ju brinnande sommar just då, vilket så klart förenklade själva ledigheten.
Den första tiden med bebis är ju väldigt speciell, oavsett om du fått ditt första eller andra barn. Det blir ett helt nytt liv, nya känslor och nya rutiner (inga rutiner?) så jag tycker egentligen att det är helt sjukt att en bara har tio dagar på sig att landa. Jag vet, jag vet, det är en lyx jämfört med andra länder, men ändå. Tio dagar är inte lång tid.
Jag har haft tredje gradens bristningar efter båda mina förlossningar, så förutom att en har fött ut ett barn genom ett ganska litet hål (obviously ett för litet hål), ånjuter hormonfyrverkerier, har obefintliga magmuskler (eller på fel ställe), en kropp som ska hitta sig själv efter tio månader av ombyggnation och livsskapelse och tuttar som går igenom någon form av skärseld (amning), så är en dessutom kanske nyopererad. Tio dagar i sammanhanget för att återkomma till livet och fungera fysiskt (och psykiskt) är ganska lite.
Så har en möjlighet att vara hemma längre efter förlossningen – ta den. Oavsett om det är första, andra eller tredje barnet.

Den största chocken med att få andra barnet var otillräckligheten tror jag. Jag ammade ju Bodil till skillnad från Majken, så familjen blev ganska uppdelad. John och Majken lekte och härjade, medan jag och Bodil ägnade all vår tid åt amning. Jag saknade Majken något enormt, samtidigt som jag ville njuta av det nya livet jag bar i min famn. Det var uppslitande. Särskilt när Majken räckte ut en hand när jag satt där och ammade, sa ”mamma” och ville att jag skulle följa med och leka. Känslorna när hon började gråta av att jag sa nej. Att den förut så förvarande mamman hade blivit en frånvarande mamma.
Snart blev jag förvisso en fena på att gå-amma och kunde jag rodda rutchkane-åkning och amning – SAMTIDIGT. Vi kan väl säga att jag fullständigt sket i var och hur jag ammande.
Mitt bästa tips är att förbereda sig på att det blir lite uppdelat i början, att det känns som att en har ett varsitt barn, men att det inte är för evigt. Det är bara under en period.
För att det inte skulle bli allt för uppdelat så gjorde jag och John en deal att han avstod lek ibland, så att jag inte var den enda nej-sägaren.

Efter en och en halv månad började vi jobba. Vi delar ju alltså på föräldraledigheten rakt av från start, så vi är föräldralediga varannan dag. I samma veva började Majken förskolan. Alla gör ju sina egna val, men för oss har det verkligen varit avgörande att ha ett barn på förskolan. Jag vet inte vilken stål folk är gjorda av därute (eller har för lugna barn), men jag hade inte pallat att vara hemma med två barn under två år under den första tiden.
Nu, efter sex månader (när Bodil är lite stadigare och inte så fragil, Majken har lärt sig vad hon får göra och inte göra med Bodil och jag har slutat amma (= lite mer mobil)), så hade det varit en annan femma. Inte så att det hade varit en lätt match, långt ifrån, men vardagen hade nog passerat utan skador i alla fall.
Det har dessutom varit guld värt att kunna ge Bodil en smula uppmärksamhet, samtidigt som Majken får skapa egna relationer, lära sig massa smarta saker och får leka. Jag vill ge mina barn det bästa och det bästa för min Majken är helt klart några timmar förskola varje dag.
Så mitt andra tips: förskola. Om det passar ditt barn och dig vill säga. I Stockholm får kids till föräldralediga gå 30 timmar i veckan (och det är på gång på flera ställen i landet), så Majken går 9-15 varje dag.

På frågan hur man hinner med båda barnen så skulle jag säga att dela upp tiden och ”ja och nej”-sägandet med din partner. Gör en plan. Majken blev ju otroligt pappig de första månaderna av Bodils liv (aj i hjärtat). Inte så konstigt liksom. Jag satt och ammade och John var alltid tillgänglig. Så vi gjorde en plan när vi skulle ”byta barn”: När John skulle få egentid med Bodil och när jag skulle leka med Majken. Och så bestämde vi att John skulle säga nej när Majken ville leka, för att jag skulle kunna vara den tillgängliga ja-sägaren. Gjorde under för allas relation kan jag säga. Jag fick känna mig behövd av Majken och John fick spendera tid med Bodil. Det ska tilläggas att jag delammade Bodil tills hon var 5 månader, just för att förenkla uppdelningen mellan mig och John.

Så till barnbaxandet. Vinter alltså. Hur mycket jag än älskar snö och pulka, så har vinter fått en helt ny dimension sedan jag fick barn. Det stavas overaller. Älskade, hatade overaller. Alla dessa kläder som ska på.
Det tar ju en evighet att klä på två barn. För att få det att funka någorlunda smärtfritt använder jag mig att (FANFAR) ål majti ”Pettson och Findus” på appen SF Kids. Båda barnen blir som förtrollade och påklädnaden går i ett kick. Plus att jag älskar Pettson och Findus. Bra att de lär sig om livets goda i tid.

Vi har delat upp det som så att den som är föräldraledig lämnar på förskolan och den som jobbar hämtar på förskolan (börjar jobba tidigare istället). Anledningen? Det är lättare att lämna Majken på förskolan än att klä på en 1,5-åring alla vinterkläder och höra sig för om dagen på ett engagerat sätt med en bebis skrikande i örat. Plus att det är lättare att gå ner tre trappor utan hiss med två barn än att gå upp för alla trappor. Själva baxandet löser jag med att ha Bodil i Ergobaby och Majken i handen. Eller så bär jag Majken på höften om benen råkar strejka just den dagen.
Vardagsträning? Oyes!

Jag hoppas jag kunnat svara på några av era frågor om livet med två barn, annars är det bara att fylla kommentarsfältet så ska jag försöka svara.
Kram och heja alla som kämpar där ute. Med ett eller flera barn.

Världens finaste julklapp

Det var en minst sagt annorlunda jul 2016. Förutom att vi vår resa till Skellefteå blev inställd i två omgångar eftersom the Sundhs blev sjuka omvartannat, så fick jag världshistoriens bästa julklapp!

På självaste julafton blev jag nämligen moster till en liten Zea!
Mitt under brinnande Kalle Anka, när det var som att världen stod still och biltrafiken tog ett djupt andetag, kastade jag mig in i en taxi och drog till BB på Karolinska. Tryckte nervöst på hissknapparna och pirrade i varenda ven.
Där fick jag gråta en skvätt, krama om min syster och träffa en alldeles ny människa.
<3

6. Här bor jag!

img_5939

Hej från barnrummet!
Dagens decemberutmaning är att visa en eller flera bilder från mitt hem. Eftersom vår två-rummare är ett härj av ommöblering, tapetsering och ongoing projects så kommer en bild från det rum som är klart, nämligen barnrummet.
Bodil visar i sömnen.

Vill ni se mer?
I väntan på att vår lägenhet kommer i ordning kan du kika in i vårt torp på Gotland.

barnrum

 

Q&A: Blommig tapet, barnsäng och chokladhus-tips

Hej! Vad sägs om att börja varje måndag med ett stycke Q&A? Vore det inte något så säg!
Börjar denna tradition redan i dag och djupdyker i ämnen som blommiga tapeter, retro spälsängar, kappor, kängor, babypölar från Småland och pseudotvillingar.

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong

Q: Är tapeten bubblig eller råkade den bli så vid tapetseringen?
Linn
A: Hej Linn, nej, tapeten ser ut så. Tapeten är ett foto av ett broderat tyg så alla skuggningar är liksom riktiga skuggningar. Väldigt förlåtande tapet om en säger så, hehehe.
Kram emma

diy kids decor barnrum pyssel inredning kartong vintage barnsäng

Q: Hej Emma! Hittade en liknande barnsäng själv för några månader sedan via blocket, fast med spjälor och älskar den. Jag har en fråga dock. Jag och min man köpte den med tanken på att vår barn (som fortfarande ligger i magen) skulle kunna sova i den från 10-12 månaders ålder. Vi tänker att vi kommer ha barnet i vår egen säng i början. Men…spjälorna är inte så höga och nu har vissa runt omkring mig skrämt upp mig och menar på att det inte går att ha ett så litet barn i en sån ”farlig” säng… Hur har ni gjort med Majken? Och hur tänker ni att ni kommer att använda denna säng? Tack på förhand!!
/Linnea
A: Hej Linnea! Först och främst: Vad härligt att ni har hittat en gammal barnsäng. Det är något visst med att drömma och planera medan bebisen ligger i magen. Det blir liksom lite mer verkligt då.
Jag tycker inte alls ni behöver oroa er.  I början är ju sängen perfekt för den lilla bebisen. Vi använder redan den här sängen till Bodil när hon sover om dagarna. Och det är även i denna säng som hon sover i början av kvällen. När det är dags för oss att gå till sängs bär vi över henne och så får hon sova i min armhåla under natten. Det kommer ju komma en tid, ungefär vid 8 månader,när Bodil kommer pröva sina skills som klättrare och då blir det en annan femma. Då får en ha lite koll. Majken föll ur sin Blocketfyndade IKEA-spjälsäng ungefär då (vi hade underskattat hennes skills och inte sänkt spjälsängen i tid). Under den kritiska klättertiden (från 8 månader) blir det rejäl spjälsäng för Bodils del, sedan återgår vi till denna när hon har koll på alla armar och ben.
Majken, som är 20 månader, sover i en sådan här säng och har gjort sedan hon var 12 månader. Hon kan ta sig i och ur med hjälp av ett par koffertar på hög som står bredvid, men oftast klättrar hon inte ur själv utan ropar på mamma (vi har babymonitor i barnrummet så vi kan höra hennes små rop).
Jag tror lätt att er bebis kan sova i sängen från 12 månaders ålder, beroende på klätter- och kontroll-på-ben-och-armar-skills. Barn utvecklas ju så himla olika, men ni kommer med all säkerhet att märka när det passar att börja sova i sängen. Det är ju bara att lägga ut lite kuddar under så har en safe:at lite.
Så kör i vind säger jag!
Kram emma

img_1967Q: Hej Emma!
Var kommer kängorna ifrån som du har ett par bilder upp? De ser VÄLDIGT härliga ut!
Hej och kram från Victoria
A: Hej Victoria! Kängorna kommer från Ecco! Köpte dem förra året och älskar dem!
Kram emma

img_2334

Q: Hej fina Emma! Jag älskar din blogg, tack för peppen!
Undrar två saker: Varifrån är din marinblå kappa?
Och vart hittar jag ett så fint babynest som dyker upp på sista bilden?
Ha en dödsfin måndag! <3
Fanny
A: Hej Fanny! Min blå ullkappa är handsydd och är inköpt på Zara. Helt underbart mjuk och härlig. Och svaret på nästa fråga hittar du nedan …
KRAM

img_0797

Q: Vilken fin puff/bo/vet inte vad barnen sitter i på sista bilden! Var kan man köpa en sån? Jättefina bilder, fint att se hur både sjuka barn och glamour ryms i livet) <3
Charlotta
A: Hej Charlotta! Visst är pölen härlig? Den kommer från Ng baby och är gjord i linne (bra för miljön) och uppsydd i Småland. Bra va? Vi brukar krypa ihop hela familjen i en hög i den och den är outstanding för småkorvar som Bodil.
Kram emma

img_1236

Q: Wow vilket hus! Hur fäste du väggarna? Blir väldigt sugen på att ge mig på ett chokladhus-bygge!
Anna
A: Hej Anna! Klart att du ska ge dig på ett chokladhus! Om det går fel är det ju bara att äta upp, hehehe. Det är liksom nästan så att en vill att det ska gå fel så en får smaska i sig …
Nåväl, väggarna är sammanfogade med smält choklad. Jag smälte chokladen i vattenbad och väntade därefter till chokladen hade den perfekta kola-konsistensen. Inte för lös och rinnig och inte för tjock och svårarbetad. Stort lycka till med chokladmumsandet, eh, jag menar bygget av chokladhuset!
Kram emma

Q: Tack för en fin blogg!
Jag är har en 14 månaders här hemma och i december kommer ett syskon. Jag undrar om ni förberedde Majken på att få ett syskon/bli stora syster? Isåfall hur gjorde ni då?
Kram emma
A: Hej Emma! Åh, stort grattis! Vad roligt med pseudotvillingar! Vi förberedde Majken genom att prata mycket med henne om att hon skulle få ett syskon. Troligtvis förstod hon exakt ingenting, men jag tror på att börja pränta in från start, om det då är att ”klappa fint”, vara en snäll kompis eller att introducera ett syskon. Känns fint på något vis, om inte annat för mig. Vi visade Majken gravidmagen, lät henne mysa och låtsades att hon plingade på hos bebisen genom att trycka på naveln. ”Plingplong” sjöng vi ut, vilket Majken tyckte var himla roligt. I början kallade vi symboliskt nog Bodil för Plingplong, men ja, jag tror inte riktigt att denna övertydlighet gick fram, hehe.
Kram och stort lycka till!

När gölliga saker dröjer sig kvar

det här inlägget innehåller gåvorkofta emma malena

God morgon!
Just nu sitter jag i sängen och skissar upp veckan som kommer. Det ska göras pysseljobb, jag ska ratta en cirkelsåg för första gången i mitt liv och så kommer mina föräldrar till stan för att assistera kids. John ska nämligen åka i väg på jobbresa i ett par dagar så förstärkning från Värmland kommer.
Jag är så tacksam att jag har ett nummer att ringa när det krisar ihop sig, för två kids (en bebis och en cirkusaspirerande akrobat) är en utmaning. Helt klart.

Dessutom ska jag säga adjö till alla gölliga, lånade och välgjorda barngrejer som användes i förra helgens barnplåning, packa ihop och skicka tillbaka med posten.
Vissa saker har dröjt sig kvar. Som en den här megafina barnkoftan från västkustska Emma & Malena som jag fick behålla som en tidig julklapp till lilla Majken.
Hur fin är den inte?
Dessutom oeko-tex-certifierad och producerad i Portugal. Det gillar en ju.