Barnens höstgarderob 2017

God afton!
Här ligger jag i sängen med laptopen i knät och ska alldeles strax ta tag i operation bygglov för växthus (!), men innan jag förmodligen kokar sönder i huvudet av paragrafer så tänkte jag nörda in på barnkläder.
Jag får hemskt många frågor om just barnkläder: om jag ruvar på några supertips som jag kan dela med mig av, var jag köper barnkläder och vilka kläder som jag skulle klä mina barn i om de var ett annat kön.
Som svar på den sista frågan skulle jag säga: exakt samma (vill jag tro i alla fall). Jag klär mina barn i mina favoritkombinationer av färger, mycket ull, hållbart och till 90% begagnat. Och så älskar jag strumpbyxor pga KAN inte hålla reda på massa strumpor som ideligen försvinner.
För mig finns inga restriktioner. Volanger, färger, hängslen, skor, klädmodeller och material tillhör alla.

Så till mina supertips som jag ska försöka rota fram. Ni får tre.
1. Köp begagnat. Gå loss på loppisar, secondhand och Tradera. Jag är en Tradera-fantast som ständigt har sökningar i gång på mina favoritmärken. Dessutom ligger jag alltid en storlek före i planeringen. I barnens garderob har jag märkt upp en låda med ”Majkens nuvarande storlek” och ”Majkens nästa storlek”. Senaste köpet? Ett par Kavat-skor till Majken. Nästan helt oanvända.
2. Handla tidlöst. Köpa nytt? Shoppa kvalitet i tidlös design som antingen kan passa kusiner och vänners barn om ett par år eller kan säljas vidare (kvalitétgrejer har ett högt andrahandsvärde).
3. Älska ull. Mmm, en minns ju sticksig ull mot halskragen under bävernylonsoverallen.  Men ett och annat har hänt på ullfronten sedan en annan ålade fram i snowjoggers över Värmlands-tundran. Tovad ull och ullfleece är prick lika mjukt som fleece, men andas och är naturligt. Dessutom har ull högt andrahandsvärde.

Så till lite inspiration. Mycket finns att köpa begagnat!

  1. Ulljacka, 795 kr, från Disana. Älskar Disanas grejer. Bullerby-söta ullplagg som andas, värmer och är mjuka (de sticks inte det minsta). Perfekt att ha under skaloverallen också när kylan kommer. Två stycken sådana här är redan inköpta från Kokobello.
  2. Strumpbyxor i ekologisk ull, 79 kr, från Cubus. Som jag skrev ovan. Jag förmår mig inte hålla koll på strumpor och detta är ju allt i ett. Cubus har rejäla strumpbyxor i ekologisk bomull med bra passform som inte ger efter.
  3. Farfarströja i ekologisk ulltrikå, 99 kr, från Lindex. Vita undertröjor är finemang till det mesta. Fläckar tänker ni, galltvål tänker jag.
  4. Handsydda puffbyxor, 450 kr, från Vintagefabriken. Strumpbyxrumpor i all ära, men jag brukar addera ett par shorts eller puffbyxa över för en extra värme och piff.
  5. Fairtrade-tillverakd ullmössa, 474 kr, från OEUF NYC. Det går inte att förneka. Mössor med öron, pompoms och mönster ÄR gulligt.
  6. Ullbyxor, 495 kr, FUB. Fenomenalt under skaloverallen i vinter! Sådana här i liknande modell har min stikc-proffs-svärmor stickat till barnen. Klipp ut, spar och ge till stickkunnig person i din närhet.
  7. Linne-romper, 786, Soor ploom. Ett av mina favoritmärken är Soor Ploom. Alltså kika in deras sajt. Dör. Gaaaanska dyrt, men det är å andra sidan finfin kvalité. Om inte annat bra inspo om du vill damma av symaskinen och sy något av linnetyg.
  8. Vinterkängor, 1 095 kr, från Kavat. Döfina kängor märkta med Ecolabel från svenska Kavat. Tidlösa och blir ju bara finare ju slitnare de blir. Högt andrahandsvärde och garanterat varma.
  9. Rosa tröja i ekologisk bomull, 399 kr, Konges Sløjd/Cirkusfabriken.se. Rosa alltså. Så himla fint till senapsgult, grått, vinrött … Året om. 
  10. Strumpbyxor i ekologisk ull, 79 kr, från Cubus.. Ett par i varje kulört!
  11. Tröja, 199 kr, H&M. Om du inte redan har gjort det: Spana in H&Ms Conscious och Premium-kollektioner. Önskar att H&M endast gjorde kollektioner som var hållbara och med högre kvalité, men kanske tids nog …
  12. Overall, 899 kr, från Mini Rodini. Svenska Mini Rodini plogar upp den hållbara världen inom barnkläder. De är verkligen ett föredöme! Älskar deras Pico-overaller som är av hög kvalité, tidlösa och hur fina som helst. Perfekt nu på hösten och med ull under (lager-på lager) kan de bäras länge. Dessutom: Högt andrahandsvärde.

 

Varm augustisol, kullerstensgator och Visby

Freeeeedag!
Det firar vi med att bränna av lite fler bilder från Gotland. En tillbakablick till sista sucken av sommaren. Varm augustisol, tomma kullerstensgator och ett rosendoftande Visby.

Vi lunkade fram genom gränderna och siktade in oss på …

på min favoritaffär Akantus. Ett sista besök innan vi skulle bege oss tillbaka till stan.

Majken och John inspekterade leksaksutbudet.

Och testlekte med alla figurer medan jag pillade på allt fint runtomkring. 

Så mycket fint!

Kom ut från Akantus med en liten mus till Majken som snabbt fick namnet ”Mamma Mus”. Genialt. 

Mamma Mus var all over the place. På gatorna, i rosenbuskarna, på lyktstolparna …

Och så skulle musen rida på Majkens axlar. Och Majken skulle rida på Johns axlar.

Classic gangsta-mus.

Vi bländades av lunchsolen på en bänk och parkerade oss därefter på närmsta lunchställe …

Baksidan av Almedalens fik – genialt ställe!
Sedan åkte vi hem till torpet och torpade ut det sista. Mer om det senare.
Kram och trevlig helg!

Gotland, Visby, sommar och kräftor

Regnig september-måndag i Stockholm kräva sin sommardag, right? Medan barnen klättrar över mitt fejs i detta nu, i väntan på att gå till förskolan i full galonmundering, så tänkte jag grotta ner i lite augustibilder från Gotland som jag inte hunnit publicera.

Några av sommarens bästa dagar spenderades här, inne i Visby, bland stockrosor, kullersten, ringmur, utomlandsljus och pastelliga hus.
Jag älskar att strosa här, dra barnvagn och fylla varenda millimeter av hornhinnan med färg.

Majken kippade med ögonen i barnvagnen medan jag fotograferade varje steg.

Sedan blev det lite stressigt. Topp 3 över vyer en inte vill möta när en försöker söva ett barn.

Efter manuvrerad orkesterstress blev det klassfoto av dagens glada gäng. Livia, Isolde, Fatima, John, (sovande?) Bodil och Tommie.

Och de här två gullisarna. 

Medan hälften av gänget gick in på ett museum traskade jag och John omkring på lugna gator med slumrande barn i barnvagnen. Älskar ju så klart mina ungar, men den där timmen när de sover mitt på dagen, när härj övergår i lugn, en kan reflektera, insupa, andas – de är banne mig bra fina alltså. Extra bra om en befinner sig på rasande vackra platser.

Vid 14 fick det vara färdigsovet så då väckte vi Majken och Bodil så att de fick ropa ut ett ”tadaaa” till kameran. Bodils första ord.

Bodil sprang fram och tillbaka, kors och tvärs över hela Region Gotland …

… medan Majken mest ville vara här.

    

Puss!

Resten av gänget anslöt …

Och jag fick ta en bild på Livia häroppe. Så jädra härlig den ungen är alltså. 

När vi traskat varje kullersten drog vi ner till …

Almedalen, fikade, lekte i lekpark och plåtade kids på baggar.

Sedan pep vi hem till torpet och laddade upp för kräftskiva!  

Vi knödde ihop oss runt middagsbordet utanför köksingången, sörplade kräftor och skålade. Här gassar kvällsolen på och det blir liksom medelhavsgöttigt.

Hejhej! 

Efter middagen pep kidsen i väg till äppelträdet och gungan, medan vi andra satt kvar. 

Sedan knoppade de små av i en rasande takt och vi satt här, i augustivärmen och njöt.
Typiskt fenomenal dag om du frågar mig.

Inskolning på förskolan – hur gör man?

Hej svejs på måndagseftermiddagen eller vad det är nu? Post-luch?
Jag vet, jag vet, jag ska svara på alla era frågor som kommit in, men först tar jag en akutfråga som ramlade in just now.

Q: Emma, kan vi prata om inskolning? Är mitt i med min lillunge och går ju sönder. Hur gör ni? Hur gör man? Snörvel..
/Anna
A: Hej Anna! Oh, maaaaj vad jag känner med dig! Som jag grät när Majken skulle skolas in. En sommar av extrem mammig- och pappighet skulle övergå i förskola. Sure, vi hade hängt på låset till varje öppen förskola och hängt med andra kids under större delen av föräldraledigheten, men när förskolan började – vad hade en för det? Inget!

När vi skolade in Majken stack jag från inskolningen med Majken under armen dag tre. Jag hade varit så ball hela inskolningen, snickelsnackat med de andra föräldrarna, ammat mellan varven (John kom förbi med Bodil titt som tätt) och känt att det här går ju finemang. Majken hade ömsom lekt ömsom varit ledsen, vilket ändå kändes som en okej reaktion på något helt nytt.
Men dag tre så fick jag se ett annat barn stå själv på gården, lite längre ifrån de andra klasarna av barn, och då brast det. Inte så att barnet i fråga var ledset eller så, utan det räckte med att det stod ensamt i ett hörn. Fantasin och mörkermolnen gick spinn.
”Måste gå, kommer sen”, snyftade jag till förskolepersonlen. Tog med mig Majken, gick hem, grät mot Johns axel, laddade om, grät igen och gick sedan tillbaka till förskolan.
Det var så himla smärtsamt. Att tänka på alla stunder som Majken kanske var ensam, någon var dum mot henne, inte fick vara med. Jag målade upp hundra olika senarion och tidpunkter då jag inte skulle vara där, inte kunde skydda, inte kunde trösta. Att lämna henne gick emot ALLT i hela kroppen, men shit alltså.
Så här ett år senare (när vi ska skola in Bodil), så vet jag att det blir bra. Så himla, himla bra. Även om det gör ont att lämna och barnet skriker, så går det över. Förskolepersonlen är proffs på att avleda och även om en själv lunkar molocket från förskolan, gömmer sig i buskarna, spejar, gråter och liksom slits ut från sitt inre, så är det ett helt faktiskt tillfälle för barnet att skapa egna relationer och ett sammanhang. Känna sig trygg med andra och växa.

Även om det var gaaaanska mycket personalomsättning på vår förra förskola (pga osäker framtid för förskolan), så litade jag fullt på förskolepersonlen och deras otroliga briljans. Ja, det kanske krävdes ett par samtal till min kompis Fatima, som jobbat på förskola, bara för att försäkra mig om att personalen har koll på alla barn, men Majken trivdes som fisken. Hon grät lite vid lämning (vissa dagar mer än andra), men jag kramade om henne, sa att jag kommer snart tillbaka, överlämnade henne till en av förskole-favoriterna, sa hej då och gick sedan ganska snabbt. Rev av plåstret snabbt så att säga. Det skreks ju ganska rejält några gånger, vilket slet i sär mig, men efter några minuter så satt de där – förskolefavoriten och några små barn – och sjöng imsevimse spindeln på en trapp.
Efter varje lämning smsade jag och John med varandra och avlade rapport. Och pö om pö övergick skrik i att Majken bara gick och lekte med sina nyvunna föris-kompisar i sandlådan. Och då började en grina för det också, hahaha. Att de inte skrek och var ledsna över att en gick. Kanske knappt fick en kram.

Majken hade sina trygga vuxna, Margareta (som slutade) och sedan Tony, som hon hade sett ut efter noga prövning. Det var vuxna som hon tydde sig till, pratade om och som hon sprang mot, gav en kram och busade med under lugg. Att få se den relationen! Herregud,  så fint.

Nu börjar vi en sprillans ny förskola, LM Gården, vid Telefonplan i Stockholm, och det kommer förmodligen gråtas en del. Antingen vid inskolningen, eller senare, men gråten försvinner så snabbt och ersätts av grym pedagogik, nya sånger, kompisar och förmågan att ratta sig fram i gruppen. Här är det inte lika mycket personalomsättning, utan en välrenommerad, trygg och otroligt uppstyrd förskola. För Majken gör det ju detsamma, hon trivdes ju hur bra som helst på förra (och vi kommer sakna Tony), men tryggheten att folk inte slutar gör mycket. För oss.

I dag gick barnen sin första dag på förskolan. Bodil är yngst i gruppen (den enda som är född 2016, buhhööö), men å andra sidan så har hon sin syster, vår lill-kompis Ossian (min kompis Ninas barn) och grannbarnet Finn i samma grupp.
Förhoppningsvis hittar hon ”sin” vuxna favorit snabbt i gruppen, och de som hon tyr sig till.  Dessutom pratar vi (okej, det kanske är jag som pratar) väldigt mycket om att ta hand om andra härhemma. Jag menar ju indirekt att Majken ska se efter Bodil, men jag tror i och för sig att pansar-Bodil kan ta hand om sig själv.

I helgen var vi på förskolans gård och testlekte lite. Prövade rutschkanan, pröv-åt sanden i sandlådan och kikade på alla gömställen. Glädjande nog var några andra barn i samma grupp där med samma mission. Så Majken har redan fått träffa några framtida kompisar. Bodil försökte hänga på så gott det gick och det smärtade så att se hennes rultande hallå-jag-är-här-gång efter Majken. Annars är ju Majken och Bodil som ler- och långhalm, men det var tydligt att Majken tydde sig till de andra barnen nu och liksom sprang ifrån Bodil. Hjärt-slit.
Herregud, börjar böla bara jag tänker på det.

Som du märker är jag ganska nära till gråt i rungande inskolnings-härj, hehehe. Även om jag gör det för andra gången. Men det är ju inte så konstigt. En har burit, tröstat, oroat sig och slitit sitt hår för de där små, och så helt plötsligt så ska de starta sitt egna liv. Herregud, blir så blödig när jag tänker på det. Går sönder.
Men så vet jag ju också att det blir så himla bra, bara en kommer över inskolnings-puckeln. När en får längta.
Och som en kompis sa till mig när jag skulle skola in Majken: Du är inte den första som gråtit i en buske utanför förskolan. Och så är det ju.
Men det kan få vara så tänker jag. En kan få oroa sig, sörja ömsom glädjas över att de ska få bli lite egna.
Så, på torsdag, när det är dags att lämna för första gången finns Emma Sundh, rödgråten och dan att beskåda någonstans runt Telefonplan.
Fritt inträde! Välkomna!

Ps. Snabba lämningar är att föredra, annars drar man bara ut på det hela. Lycka till och hoppas att mitt svar hjälpte lite på vägen.
Kram emma

Nybäddat med ekologisk och linne under äppelträden

emmasvintage.se i samarbete med NG baby  NG baby linnelakan barn bebis ekologiska sängkläder påslakanset järnsäng vintage täcke kudde

Sist vi var på torpet vältrade jag mig i det här: Under blommande äppelträd och fullproppad tvättlina i vildvuxen trädgård fotograferade jag Majkens lilla, gulliga säng, fylld med massa klimatsmart fluff.

Jag har nämligen fått äran att plåta loss några av mina absoluta favoriter ur NG babys sängklädessortiment, dels deras serie Organic Basic som är ekologisk och GOTS-certifierad (bland annat påslakanset och spjälsängsskydd), men också deras bäddset i linne i färgerna dusty pink och petrol green. Allt uppsytt i Emmaljunga i Småland.

NG baby linnelakan barn bebis ekologiska sängkläder påslakanset järnsäng vintage täcke kudde GOTS

Lilla Bodil ville rumla runt i allt det där (vem vill LIKSOM inte det? Ge mig en under-äppelträden-säng variant 1,73 lång och jag skulle inte gå en meter i sommar). NG baby linnelakan barn bebis ekologiska sängkläder påslakanset järnsäng vintage täcke kudde GOTS emmasvintage

Vid ett tillfälle knölade jag ner mig själv där också. Bästa jag gjort.

NG baby linnelakan barn bebis ekologiska sängkläder påslakanset järnsäng vintage täcke kudde GOTS emmasvintage Gotland

Vad tycks?

Våren 2017 genom min mobil

  

Den 1 juni betyder sommar, right? Så nu tycker jag att vi säger goodbye till våren 2017 genom att titta hur april och maj sett ut genom min mobillins. Mars får inte vara med för den var tok för vinterträlig. Vill du kika in mina bilder på Instagram, se filmer och följa mig på insta live så heter jag @emmasundh. 

Så. Let’s go. Våren började med ett stycke TV-skåp som stått slöjat i mörker hela vintern och som lyste opp en dag. Då var det vår. Städade kök gjorde jag i samma veva. Ungefär världens mest onödiga grej när en har småbarn (eftersom den städade känslan står pall i cirka en minut).

  

Slängde runt med rutig kappa på stan och tog bild på Byggfabrikens snygg-golv ena dagen och myste med den här goskorven andra dagen. Varannandaglivet alltså.

  

Över påsk åkte jag och familjen till Värmland, till mitt barndomshem, för att möta våren. Det gick ju så där …

  

Den 19 april kom ändå våren. Körsbärsträden blommade i Kungsan och jag nosade på världshistoriens vackraste soffa. Själva fasen att en inte har ett vardagsrum alltså. I nästa lägenhet – DÅ!

  

Fyndade blåblommiga koppar på Stadsmissionen och fixade köket för ett jobb som kommer i höst (då får ni se det klara resultatet!).

  

I slutet av april pep vi till Gotland för att öppna upp torpet för säsongen. Äntligen!

  

Majken ”mössfanatikern” Sundh ville promt ha min basker. Och sova i den. Mössa var för övrigt ett av hennes första ord. Viktigt att ha på sig tydligen.
Bevittnade en magisk solnedgång från Visby hann vi också med innan vi åkte tillbaka till fastlandet.

  

Efterlängtade maj började med loppis-fix inför #kransenloppis. Jag var skitnervös. Hade ju ingen aning om hur många som skulle komma, ställa ut eller vad det skulle bli för väder.
Spenderade majdagar med att affischera stan och ta kort på mitt kök.

  

Det började växa ur husfasader (mitt bästa) och vi fyllde helger med Gröna lund, karuseller och grillpremiärer. Och Majken myste med sin BFF, Ossian.

  

Premiärade Vintervikens trädgårdscafé och inventerade naturen.
Så en dag kom majsnön. Ni vet, majsnön, helt random grej. Just den snöiga dagen hade jag och Emily Dahl planerat att göra en balkongplåtning. Medan snön singlade ner utanför balkongen skapade vi det här. Thank God för att det slutade snöade sen och solen kikade fram.

  

Efter balkongplåtningen var hela lägenheten full med löjtnantshjärta, stäppsalvia, chili och tomater. Och barnrummet var (som vanligt) fullt med blommor och det här gullefjunnet.

  

Det blev den 14 maj och loppis! Och succé! Så mycket folk! Nu har vi i loppisgruppen bestämt att det blir loppis nästa år också. Roligt.
I samma veva köpte jag en retro dubbelvagn (märke Emmaljunga) på Blocket som min snälla granne Hasse hämtade upp i Eskilstuna. TACK!
  

Fyllde kökshyllorna med färg ena dagen och picknickade med Bodil under blommande hägg andra dagen.

  

Så blev det dags att åka till Göteborg, möta upp ett gäng värmlänningar (som annars bor utspritt över landet) för ett dygn häng. Vi bodde på vackra Hotell Eggers, käkade trerätters lunch och middag, picknickade i park och festade en en svit. Här är jag tillsammans med min kära vän Åberg som bor i Göteborg. Vad skulle vi vara utan varandra?

  

Tog kommuns roligaste bild på Åberg och Nina och fångade lite Eggers-hörn.   

På ett försenat tåg från Göteborg längtade jag ihjäl mig efter mina små. Helt sjukt vad de små liven gör med en alltså. Väl hemma blev Majken sjuk, så jag fick vara hemma med henne och Bodil en hel dag <3

Fångade bästa växten som kan växa ur en kruka och när det började dofta Kriti himmelfärd åkte vi till torpet på Gotland. Häggen framför finingången (ja, vi har även en köksingång) stod i full blom när vi kom!

  

John hade fixat världens finaste mors dag. Gick upp i ottan med barnen för att göra jordgubbstårta med choklad! Själv firade jag genom att köpa ett par förlossningar. Skymningen föll över torpet och de gofisarna fångades på bild.
Herregud vad jag tar bilder på de där två (jag går HELT emot från den vision jag hade innan jag fick barn), men jag lever ju i en sorts barnsoppa. Life of psuedotvillingar indeed.

Precis innan vi skulle åka tillbaka till Stockholm slog syrénerna ut i blom och jag liksom upptäckte att vi hade en syrénberså (typ som när en drömmer att en hittar en gömd dörr i sitt hem och ba ”ETT RUM TILL” (är det bara jag som har drömt denna dröm??).
Det stod en stor enbuske för bersån innan, men den är nedtagen så nu ska bersån bara tätats till med ytterligare syréner, sedan har vi en lummig syrénberså om ett par år.
Avslutade med ett baljbad under äppelträdet och därefter lade vi maj till handlingarna.
Hur har din vår varit?

Mellan hägg och syrén (och en retrobarnvagn)

Som kontrast till novembers overalljonglerande, prustande genom snöslask och isande vindar på diagonalen så bjöd förra veckan på det här. Picknickfilt med lilla Bodil under kommuns största (och mest väldoftande) hägg.

Den nya vagnen parkerade vi bredvid filten och medan Bodil bläddrade i böcker och lekte med tyggrönsaker så låg jag ömsom kikade på henne ömsom tittade på molnen som drog förbi.

Min bästa vy.

Och den här är inte så pjåkig den heller. Hägg. Jag bara sniffar in varje millimeter som jag får tag i.

Bodil upptäckte maskrosor för första gången och jag visade hur man kunde måla händerna gula.

Vissa föräldralediga dagar är aaaaningen bättre än andra (kan jag lugnt konstatera).
Det är verkligen en lyx att kunna dela upp föräldraledigheten som jag och John gör (jobba varannan dag och vara föräldraledig varannan dag). Det är en ynnest att få en dos av hela det där första året. Både långa barnvagnspromenader med göllig minibebis i lövvirvlande höst och en annan dos med picknickhäng, öppna-förskolan-lek och kikskrattsbus. Plus att både jag och John vet exakt hur jobbiga de där overallknövlande snöslasksnovembrarna är.
Jag hoppas verkligen att fler arbetsplatser öppnar upp för mer kreativa sätt att dela upp föräldraledigheten. Eller vad tycker du?

Family Living + anteckningsblock från Rifle Paper C

emmasvintage.se i samarbete med Family Living


Goddagens! Här kommer något blomsterprunkande festligt så här en vanlig torsdag.

För ett och ett halv år sedan, mitt under min tågsafari genom Frankrike, hörde min favorittidning Family Living av sig och frågade om jag ville jobba tillsammans med dem. Eh. Ja. Jag har ju jobbat på mangen magasin genom åren (Vecko-Revyn, GLAMOUR, Damernas Värld), men det finns en tidning som ligger mig lite extra varmt om inredningshjärtat.
Sedan dess har jag haft en sida i varje nummer av Family Living där jag tipsar om underbara, hållbara ting med vintage-vibe.

Nu har dessutom min sida fått ny kostym – med ett helt uppslag, full med ekologiska, hållbara och fina saker och ett DIY-tips på tema barn, barnrum eller inredning. För att fira loss detta festliga så har jag teamat upp med Family living och världsbästa Rifle Paper Co (som gör prunkande magi i återvunnet papper) för att ger er läsare något alldeles exklusivt. Just nu kan du nälmnigen signa upp på 4 nummer av Family Living och få mina favorit-anteckningsblock från Rifle Paper Co (set om två) på köpet. Hur snajsigt? Erbjudandet är limiterad, så det är först till kvarn som gäller.
Beställer du nu får du ditt första nummer i slutet juni, perfekt till sommar och semester.

Här kan du ta del av erbjudandet –>
4 nummer av Family Living och få mina favorit-anteckningsblock från Rifle Paper Co