Mina 29 bästa (klimatsmarta) semestertips

Det är 37 dagar kvar till midsommar och det börjar liksom osa semester som ur gatubrunnar i Paris. Men till Paris ska vi inte (fast kanske till hösten, och då med tåg (så klart)). Utan vi ska ta en tripp genom bästa semester-tips-listan. Jag har nämligen satt ihop en lista med 27 oslagbara (om jag får säga det själv) tips på resemål, utflykter och upptåg inför sommaren! Temat är budgetsmart, klimatklokt och nära!


–-> Tjörn
Salta dopp, solvarma klippor och Atlantblått hav. Det är något visst med Västkusten (och Tjörn i synnerhet). Att åka över Tjörn-bron och känna att en nästan lyfter, ta båten till Åstol eller cykla med saltvått hår genom fiskebyar, förbi båthus och ner till kluckande hav. På kvällen äta krabbor och räkor, klättra upp på bergen, lägga sig i ljungen och låta vindar ta tag i vartenda kjolstyg.

Kom i håg! Du behöver inte åka tvärs över jordklotet och bränna ett par ton fossila bränseln för att hitta de bästa pärlorna, uppleva de mest oförglömliga.

Psst! Missa inte Akvarellmuseet i Skärhamn! Underbara utställningar, fantastisk mat och ibland så bjuder himlen på magiska solnedgångar.

–-> Svampsafari. 
Semestern innehåller så mycket förväntningar och storslagna planer – en expressbiljett till besvikelse. Semestern behöver inte vara så bombastisk. Skippa zebra-safri på djurpark – dra på svampjakt istället. Otippat mycket lyckorus när en springer på Herr kantarell och dessutom får en äta svampmackor till kvällen.

–-> Gotland
Surprise, surprise! Givetvis tycker jag att du ska ta båten över till Gotland (skippa flyget!) och uppleva en bit Italien, Frankrike och Danmark i ett enda resemål. Det finns något kontinentalt, provencalskt med Gotland. Crépes-kulturen, de naggande stenhusen, sanstränderna (med horisonten!) och den avslappnade atmosfären som gör att det känns som du rest tusentals mil (fast du egentligen bara tagit färjan över en bit av Östersjön).


Psst. Danmark? Karibien? Mexico? Nej, en sandstrand utanför Slite. Det du!

Kom i håg! Pittoreska byar finns inte bara i Italien, de finns lita varstans i vårt avlånga land. Ta en tur till Visby, Kalmar, Sigtuna, Ystad eller Trosa. Har du fler tips på gulliga städer eller orter? Fyll på i kommentarsfältet.

–-> Stockholm
Ta tåget till Stockholm och njut av huvudstadens bästa pärlor. Gå på Gröna lund, festa loss på Trädgården, ha picknick på Djurgården, käka lunch på Blå porten eller i Vintervikens trädgårdscafé, sitt på uteservering vid Hornstulls strand och ta ångbåten ut till en skärgårdsö för ett dopp.

Psst. Embrace:a när-semester eller staycation! Upptäck en närliggande stad eller ta in på hotell i din egen. Se något närliggande med nya turist-ögon!

Kom i håg! Festivaltiderna! Tajma in Stockholm under någon av alla festivaler här, Popaganda eller Stockholm music & arts exempelvis.

–-> Bottenviken
Ta nattåget (mysigt!) uppåt i landet och njut av kvällar och nätter som aldrig tar slut. En av de mest fantastiska veckor spenderade vi i pottheta Västerbotten (29 grader varmt!), med uppfriskande dopp och kornblått hav.

Psst. Horisonten bör inte bara avnjutas på Capri eller Tulun, utan även här, på en solvarm klipphäll intill Bottenviken.

–-> Prunk-utflykt! Pip i väg till en handelsträdgård, ät lunch bland fikonträd och vajande lavendel och se om det finns självplock i närheten. Mer sommar än så här blir det inte.

–-> Stanna hemma. Några av de bästa semesterdagarna är ju trots allt när en inte gör någon ting. Inga planer, utan en gör bara det som faller en in.
Bädda för att låta bilen stå (om du har en sådan), genom att storhandla och utmana dig själv i att ta dagen som den kommer.

Kom i håg! Ge ditt kidd världens bästa egenskap – att kunna hitta på egna lekar, bli självständig, fylla sin tid och göra magi av sin fantasi. Lättare sagt än gjort, men jag tycker så här: Dagens föräldraskap innehåller så mycket krav, ångest och känsla av otillräcklighet. Lätta på kraven och låt barnen leka själva. Låt dem ha tråkigt och se vad de hittar på för att fylla sin tid. Jag pampas själv med kraven på att vara en närvarande och rolig förälder, som skapar fantastiska minnen åt mina barn.
Ibland (jag erkänner, gaaanska så ofta) så säger jag glatt ja till kurragömma, styr upp roliga utflykter och för att njuta av känslan av att jag lever upp till bilden av den härliga föräldern. Jag uppmärksammar varje steg istället för att säga nej, låta dem leka själva, hitta sin egen väg, utveckla sin egen fantasivärld och skapa något stort av något litet. Fullständigt egoistiskt.

–-> Cykelutflykt. Hoppa upp på hojjen och rulla i väg på äventyr! Fyll cykelkorgen med picknick, låt vinden ta tag i solblekt hår, lyssna till syrskor och hör sommarvägarna knastra under däcken. Mer klimatsmart och sommaridylliskt finns inte!


Kom i håg! I viss kollektivtrafik kan du ta med cykeln, i fall att du vill åka lite längre. På Gotland kan du exempelvis hänga cykeln bakpå bussarna!? En cykelsafari behöver med andra ord inte ta 17 timmar, utan en kan välja vilken del en vill cykla.

–-> Österlen. Fyll bilen med vänner och roadtrippa Österlen fram! Gå på kilometerlånga stränder, ta ett topp i vågorna, besök medelhavet (och käka lunch) på Apotekarns i Simrishamn, drick äppelmust bland blommande äppelträd i Kivik, slott-hoppa, insup bokskogslugnet och ät minst en pizza!

Psst. Ett måste-besök är så klart Mandelmanns trädgård.

Kom i håg. En fullvärdig barnsemester behöver inte nödvändigtvis innehålla Bamse-klubben, safari och virrvarrtivoli. Ett besök på en bondgård kan vara nog så exotiskt för de små barnen. Att klappa en katt eller en häst för en 2-åring är ju lika spännande som att se klappa en tiger och en zebra (hur kan de veta skillnaden?).

––> Göteborg
Jag bara älskar Göteborg (lyllo alla som bor där eller i närheten)! Gå parisiska boulevarder fram, stanna till på mysiga små caféer eller ta båten ut till någon ö. Ramla dåliga gatan fram, kika in i små butiker och möt tropikerna i Palmhuset.

Kom i håg. Att du kan ta Blå tåget till Göteborg från vissa destinationer! Snyggaste tåget plus pianobar! Obs, obs!

––> Värmland. Leta dig ut på landsbygden i lummiga Värmland-skogar (eller åk på flottsafari på Klarälven!), hyr ett torp med ett gäng vänner, sitt på glasverandor och spela yatsy och babbla när regnet smattrar eller cykla till en närliggande sjö när solen steker. Nattbada, drick rosé på en klippa och läs mängder av pockets i hängmattan. Upptäck en helt ny (och outforskad) del av landet!
Det behöver så klart inte vara Värmland, men eftersom jag är en värmlänning måste jag slå ett extra slag för landets härligaste och gladaste landskap.

Små tips som gör stor skillnad

– Res smart. Åk tåg i första hand, men all kollektivtrafik är ju bättre än att puttra själv i en bil otaliga mil som en egentligen kunde ha glidit fram med tåg. Ja, men undantag för flygplan som spottar ut sig 2,5 ton/per person om du svänger till Asien tur och retur (lika mycket som en bil fräser ut under ett år). Åk på roadtripp, absolut, men fyll bilen med härliga kompisar!
– Åk tåg. Ja, nu sa ju jag det här ovan, men tänk på att att du kan åka tåg långt.  Om du gillar att resa och se dig omkring så borde du inte sitta och titta på moln, du borde faktiskt se dig omkring – på riktigt. Åk tåg ner till Kontinenten. För ett och ett halvt år sedan åkte jag, John och Majken (då knappt 7 månader) tåg ner till Frankrike. Det är en av de häftigaste resor jag varit på. På supermoderna tåg (där de serverade champagne i baren) swischade vi fram med en TV-skärm av storslagna slott, magnifika bokskogar, blommande fält och pittoreska hus, genom städer, byar och landsbygd.
– Planera miljösmart. Bor du i Stockholm, men planerar att roadtrippa med vänner på Österlen? Ta tåget ner Skåne och hyr bilen där. Du spar tid och dessutom, hur kul är E4:an egentligen?
– Låt resan ta tid. Ju snabbare du vill resa desto mer energi behövs = miljön tar mer stryk (undantag förslaget ovan). Flyg och snabbfärjor är de värsta bovarna. Träna in vanan att alltid välja bort dessa alternativ.
– Stanna länge (om du har möjlighet). Istället för att åka på en weekend i New York och sedan spendera en vecka vid Riveran och därefter åka på skidresa till Alperna och kanske en vinterresa till Kuba – åk till ett resemål och stanna länge! Det finns inget bättre sätt att upptäcka en plats och samtidigt ha möjlighet att lära känna nya människor.
– Längta! Det finns inget bättre än att resa, hitta nya hemliga platser och insupa nya dofter och se nya ställen. Det ska vi så klart inte sluta med. Men vi kan resa smartare.
Ta vara på reseupplevelsen och behandla den som det fantastiska minne (och lyx) det faktiskt är. Planera in en långresa långt i förväg, läs på, boka in de mest fantastiska hotell (som garanterat inte kommer vara fullbokade) och längta, längta och längta. I vår tid finns inte längtan i samma utsträckning som förr (när en sparade i tio år för att kunna köpa sin dröm-chiffonjé), utan vi lever i ett priviligerat samhälle där många kan förverkliga sina drömmar med relativt kort varsel. Ta tillvara på längtan, det är en sinnesjukt härlig (och utrotningshotad) känsla (och när du kan förverkliga drömmen blir känslorna riktiga. På riktigt). Gör inte halvdanna resor ofta, gör en drömresa som blir precis som du vill.
Detta inlägg har jag gjort med anledning av att grymma nätverket The Sustainable society har temat är ”Packat och klart” denna månad. Är du intresserad att läsa mer på temat miljö och resande (kanske älskar du att resa, men också älskar miljön), läs inläggen nedan som jag tipsar om.

PS. Häng på! Skriv ett miljöosande inlägg på temat ”Packat och klart” och dela på vår Facebook. Ju fler klimatsmarta semestertips desto bättre, right? Kanske en guide till dina Sverige-pärlor, bästa tipsen i din hemstad eller hemliga ställen som finns på tågavstånd.

Upptäcksfärd i fransk by

IMG_1975

Medan våra klättringspeppade kompisar besteg stenbumlingar i Fontainebleau-skogen åkte vi runt i området på jakt efter pittoreska, franska byar. Det var ju ett ganska så lätt uppdrag. Särskilt det där kravet på att de skulle vara franska. IMG_2306

Först gjorde vi en snabbvisit i Fontainebleau. Gick på marknad, tittade på husen och käkade crêpes. Härjade runt, the french way. När det var gjort ville vi ha variant mindre by. IMG_2309

Därför åkte vi istället till den galleritäta (övervuxna) konstnärsbyn Barbizon.

IMG_2409

IMG_2394

Sällskapet för dagen var dessa två. IMG_2391

Majken körde den viktiga Göran Persson-stylen med tankesug på glasögonskalmarna.  Tycker att Göran Persson borde bära hjärtsolglasögon i knallgult lite oftare.

IMG_2392

Kosackdans i bärsele. Genialt!IMG_2372

Kikade bakom stora portar och in i hemliga trädgårdar, klädd som ett blåbär. Den bästa blå nyansen om du frågar mig.
Lämnade Barbizon med ögonen tankade med fransk idyll (så de stackars suktande ögonen klarar sig ett tag i betongen).

Q&A: Drömtorp, min bikini, frisyrer & drömmen om att bli gravid

IMG_1498-1

Q: Hej Emma! Jag drömmer liksom du om ett torp, och uppskattar verkligen inläggen där du har dammsugit Hemnet och Blocket bostad efter dina favoriter. Jag undrar – av ren nyfikenhet – vad är du på jakt efter? Tror du att du kommer att hitta det du söker? Och var letar du? Vad har du för kriterier liksom? Hur tänker du kring torp? Dela eller ha själva?
Tack för en inspirerande blogg!
/Åsa.
A: Hej Åsa och vilket pepp att ha en torpar-kompis som älskar att vältra sig i stugor precis lika mycket som jag! Hurra! Nu reloadar jag alla bostadssajter varendaste dag, sonderar torp-terrängen och bara väntar på att de ska översvämmas med söta, små torp att fylla dagdrömmarna med. Så snart kan du (förhoppningsvis) njuta av fler torpar-inlägg.

Jag längtar jag ständigt ut på landet, och med en bebis i magen blir längtan efter gröngräs och lunch i syrénbersån än mer lockande. Att få hitta en oas som inte nödvändigtvis är fylld med folk (även om jag älskar fölket i Kransen).
Som den lantis jag är känns det dessutom viktigt att barnet i magen får lära sig att ha lite skit under naglarna från tidig ålder. Trädgårdsland, vild trädgård och massor av projekt är med andra ord ett måste för moi.

Sedan jag var sju äpplen hög så har jag drömt om ett alldeles speciellt hus, ett stenkast från mina föräldrar. Varje kväll när jag ska sova så tänker jag på det där huset. Varendaste varenda kväll. Det är mitt happy place, en plats som jag ständigt återkommer till i mina dagdrömmar. Huset är obebott, men inte till salu. Än. Och kommer kanske aldrig bli, vad vet jag.
Så i väntan på just det där huset så försöker jag fylla drömmarna med faluröda torp, glasverandor, pärlspontskök, vildvuxna trädgårdar, spröjsade fönster, en fastutrappa, knarriga trägolv, sovrum med gamla tapeter och guldockramålade spegeldörrar.
Det är lite vad jag är på jakt efter, om jag nu aldrig kommer kunna förverkliga drömmen om mitt happy place. Helst skulle jag vilja ha ett stort hus där alla mina vänner får plats, men i takt med att allt fler vänner köper egna torp så krymper torpardrömmarna. Från sådana här kollektivhus-schabrak med fyrahundratvå handfat till små, små torp.

Gällande att dela att äga själv, så är jag ju något av en kollektivperson. Jag älskar tanken på att äga tillsammans, dela på jobb och umgås på lediga stunder. Att ha en plats att samlas kring, istället för att alla sitter i varsina små torp runt om i Sverige och undrar varför ingen kommer och hälsar på.
Ren geografiskt så lockar Gotland mest, men även Sörmland, Östergötland och Småland. Värmland lockar så klart också, men där finns det som sagt bara ett hus som finns på min näthinna. Där bor ju också mina föräldrar, i mitt älskade barndomshem, min oas, mitt stand-in-torp som jag lånar lite och försöker smyga in små projekt. Men mina föräldrar bor ju faktiskt där på heltid, så det blir inte så mycket att förverkliga egna drömmar, utan hjälpa till med deras visioner. Vilket så klart inte är fy skam.
Med tanke på att jag har mitt barndomshem kvar på landet och får utlopp för min aldrig sinande fixar-glädje när jag är i Värmland, så tar jag och John jakten efter ett torp med i sakta mak. Ju äldre mina föräldrar blir desto mer kommer jag dessutom vilja hjälpa dem med trädgården, underhåll av mitt barndomshem, beskärning av äppelträd och vardagsfix, så jag inte sitter med ett alldeles för stort torparprojekt på fel sidan landet medan de går på knäna. Så det är något jag också räknar med i torp-kalkylen.
Du hör ju Åsa, det vore ju optimalt att köpa det där huset ett stenkast från mina föräldrar. Då kan jag förverkliga mina egna drömmar, men ändå kunna vara en liten fixar-nisse när de behöver. Och dessutom skulle alla mina vänner få plats när de hälsade på …
Hoppas du hittar ditt drömtorp! Jag håller alla tummar och tår.
Stor kram emma

IMG_1833

Q: Hej Emma! Jag är liksom du gravid (barnet kommer till världen i april) och nu har jag en fråga till dig som du kanske kan svara på. Jag och min partner har börjat fundera vad vi ska göra i sommar, hur (och om) vi ska semestra och hur vi ska tänka kring ett nyfött barn. 
Du och John verkar alltid ha så mysiga somrar, så jag undrar helt enkelt vad ni har för planer. Inte så att jag ska copy/paste:a, men är mest nyfiken på hur ni tänker kring semester och barn?
Ps. Ska bli så kul att följa er och det nya lilla livet, särskilt eftersom vi kommer ha ett barn strax efter er. 
Kram Anna-Karin
A: Hej Anna-Karin och stort grattis! Och vad roligt att ni också ska få en vårknodd. Ja, om det är något jag tänker på så är det sommaren. Ett alldeles ypperligt sätt att förtränga tråkigare saker har jag märkt. Jag och John har lite lösa planer och en spikad resa, med insikten att det kan gå helt åt pipsvängen. Men vi ställer in oss på våra planer fungerar något sånär, mest för att vi älskar att dagdrömma. Gotland står så klart på menyn, som alltid. I maj ska vi – om bebisen samtycker – åka ner till våra kompisar i Göteborg (ser så sjukt mycket fram emot detta), vi kanske hyr ett torp någonstans i Sverige och senare på sommaren blir det troligtvis en sväng till Värmland där en massa vänner (och katten Sockan) kommer att sammanstråla. Inte mindre än TRE av mina vänner från Värmland väntar barn just nu, så jag bara måste ju dit och spana in de nya liven. Plus hjälpa mor och far med ditten och datten (förra sommaren låg jag bara som ett kolli i hängmattan, så i år är jag taggad på att hugga i).
I oktober åker vi till (FANFAR) Frankrike! En hel drös med kompisar ballade ur en dag och råkade hyra ett hus söder om Paris, så då tar vi bebisen under armen och åker dit. Frankrike-resan är det enda som är spikat och allt annat är dagdrömmeri-stadie på. Vi tänker mycket Sverige, tåg och enkla häng. Inte så mycket stad, utan med vischan där man kan gå i nattlinne hela dagen om en så vill.
Lite så. Det blir en del korta resor och andra längre varianter, en mix helt enkelt.
Kram och stort lycka till
Emma

IMG_1465IMG_1738

IMG_9680

Q: Älskar din bikini, drömmen!! <3 var köpte du den?
Caroline
A: Hej Caroline! Nämen man tackar! Min bikini har jag köpt från Janna Drakeed. Vintagefabriken (som jag driver tillsammans med Volang-Linda och Vintageprylar-Lollo) sålde dessa förra året och jag kunde ju bara inte motstå denna goding. De var mäkta populära kan jag lova. Tyvärr produceras inte denna modell just denna säsong (men vi hoppas innerligt att de kommer in igen, för de är verkligen helt underbara), men såg att Janna har några bikinis kvar i sin Etsy-shop. Så skynda fynda! Du kommer inte bli besviken kan jag säga.
Den prickiga toppen som jag bär på bilden nedan kommer från Forever21, och hör alltså inte till bikinin. Men det är ju det fina med just bikinis: de går att mixa och matcha i all oändlighet.
Kram emma

IMG_2643

vintage_möhippa_7041_2Foto: Isabelle Pedersen

 Q: Hej Emma
Vilket underbart hoppingivande ock fargsprakande inlagg! Tackar tackar for det :) Gar det for sej att fraga om var du fick tag I den fina kameran?
Nina
A: Självklart går det alldeles utmärkt! Den gröna kameran är en Diana-kamera.
Kram emma

IMG_9270

Q: Hej Emma!
Jag behöver hjälp!
Det började att jag och min bästa barndomsvän var så glada för vi båda försökte bli gravida. Vi var så lyckliga att vi äntligen skulle få gå rundor på stan och vagga rundor med våra stora magar tillsammans (en barndomsdröm vi hade).
Jag blev gravid väldigt snabbt men inte hon. Nu har vår flicka kommit till världen och min vän försöker fortfarande. Jag är så lycklig över vår dotter men så otroligt ledsen för min väninna. Jag försöker allt vad jag kan att stötta henne men jag vet inte riktigt vad jag kan göra eller säga. Det plågar mig verkligen att se henne så ledsen och det kommer tårar när hon smsar att hennes mens återigen har kommit.
Hur ska jag ”hjälpa” henne?
Vad hade du gjort?
Väldigt tacksam för svar!
Kram
A: Åh, alltså jag lider så ofantligt mycket med er. Båda två. Det finns inget jobbigare att inte kunna påverka den där gravidmagen. Åt båda håll. Jag blev gravid (första gången (som slutade i missfall)) när en nära vän hade försökt bli gravid under en längre tid (längre än mig). Och som jag skämdes. Samtidigt som jag ju så klart var glad över att ett liv växte därinne. Men det var så dubbelt. Hela upplevelsen var dubbel. Och enormt jobbig. Jag önskade så att hon skulle ha den där graviditeten, inte jag. För jag tyckte någonstans att hon var mer ”värd” den än jag. Låter knäppt, men älskar man en vän så gör man. Men det går å andra sidan inte att påverka naturen.

Sedan har jag ju varit på andra sidan, när andra har varit gravida och jag mer än allt ville bli gravid. Och det är banne mig inte heller lätt. Det finns också en skam där. Att glädjas något enormt åt någon annans lycka, och samtidigt önska att man själv var i samma sits. Vara avundsjuk på det som man inte har, och så klart, samtidigt skämmas över att man är just avundsjuk.
Mitt enda tips är att vara där för henne, peppa på allt möjligt, inte vältra sig så mycket i barngrejen (även om det är svårt när man är mitt uppe i det) och kanske göra något HELT icke-barnrelaterat. För är man inne i den där längtan-efter-barn-tunneln så är det svårt att se något annat. Det är bara det som gäller. Och då kan det vara skönt att få ta semester från de tankarna. Förstå att det finns andra saker som är värda något, att det finns andra saker att leva för och att barn inte är allt. För det gör inte saken bättre att fylla tunnelseendet med ÄNNU mer barn – det ska gudarna veta. Det är enormt viktigt att känna att man har ett värde – även utan barn. Jag minns att en bekant sa till mig och John ”det ska bli så roligt när ni får barn, för då kommer vi ha så mycket att prata om”, ”då kan vi göra ditten och datten” och ”tänk när ni också får barn, DÅ … ”. Vi som försökte så innerligt blev så himla ledsna. Som att vi inte hade något värde utan den gyllne guldbiljetten. Att livet skulle börja först när vi hade ett barn. Vi som EGENTLIGEN älskade vårt liv.
De där kommentarerna gjorde bara stressen ännu mer påtaglig. Och ångesten över att det inte fungerade. Och stress och ångest hjälper liksom inte direkt till när det ska göras barn om en säger så.
Kommentarerna var så klart inte illa menade, säkert sådant som bara slank ur i någon form av felriktat pepp om att få dela en erfarenhet, men man får komma i håg att man är så otroligt hudlös när man försöker bli gravida. Det är som att man vänder ut och in på varenda del av sig, så en får vara lite försiktig. Och peppa en hel massa på andra saker. Det är så viktigt. För det kan ju faktiskt vara så att någon av ens vänner varken kan eller vill ha barn. Och ett barn kan inte vara en inträdesbiljett till något. Det måste vara en bonus. En vän är lika mycket värd med eller utan barn, och det går inte att säga för många gånger.

För din del måste du så klart kunna vältra dig i det nya, lilla livet och jag tror någonstans att din väninna inte vill gå minste om det heller. Men med måtta. Tar hon avstånd under en period, ta det inte personligt (och inte heller som ett tecken på att hon inte tycker om ditt barn), utan det kan bara vara ett sätt att skapa ett lufthål för att kunna andas.
Rent krasst finns det ju ingenting du kan göra, annat än att finnas där. Ge kärlek och bomull. Och berätta för henne en gång för mycket att hon är viktig för dig. Precis som hon är. Just den där omhuldande kärleken kan man inte få för mycket av. Särskilt inte när man är hudlös.
Det är viktigt att bli sedd, lyssnad på och även att få tillåtelse att vara ledsen. Trots att tanken är så enormt fin när folk säger att ”om ett år är du gravid, var så säker”, så kan det kännas som att sorgen att inte vara gravid NU viftas bort. Att man inte blir förstådd, vilket är enormt frustrerande. För känslan är ju så otroligt närvarande. Så mitt hundraelfte tips är att lyssna. Även om det är svårt att inte komma med en gnista hopp när man så gärna vill hjälpa till.

En viktig aspekt i gravidtetsfrågan är ju att det TAR TID. Jag blev själv chockad över hur svårt det var. Hela mitt liv har jag nojat över att bli gravid och tagit alldeles för många dagen-efter-piller eftersom samhällets utgångspunkt är att det är så himla lätt att bli gravid.  Sexualkunskapen prejar huvudet fullt med hur man skyddar sig mot detta nästan virusliknande och det ska preventivmedla sig hit och dit. Med den utgångspunkten kan det vara lätt att tro att man ska bli gravid på fem röda, men det är ju långt ifrån alla som blir det. Tvärtom, det tar månader och ibland år.
Det som jag tycker är häftigt, och som jag skrev om i det här inlägget, är att man aldrig vet vad som lurar runt knuten. Även om allt känns nattsvart, hoppet är borta och det är svårt att få luft i tunnelseendet, så har man inte en aning om vad som väntar.
Jag tycker heller inte att man ska vara rädd att ta emot professionell hjälp. Det är inte meningen att man ska klara allt själv här i världen. Långt ifrån.
Bara att gå och prata med någon kan göra under, eller att pröva IVF (har HUR många vänner som helst som genomgått IVF-behandlingar).
Jag och John började ju gå en utredning, och jag tror att mentalt – att förflytta sig framåt från att ha stått och stampat under månader – är det guld värt.
Lycka till och hoppas innerligt att ni kan vara ett stöd gentemot varandra, att din kompis kommer ur tunnelseendet (bara för en dag kan räcka långt) och att ni tar hand om varandra.
Stor kram emma

IMG_43263

Q: Hej! Jag har läst din blogg alldeles för länge nu utan att ge mig till känna. Tack snälla för en världsfin blogg som jag kan drömma mig bort i.
Jag har faktiskt en undran som jag aldrig fått riktigt svar på. Jag vill så himla gärna kunna göra flotta vintagefrisyrer med fina lockar, kringlor, rullar och så vidare. Jag har, och älskar, er bok! MEN jag har av naturen tunt hår. Mamma och någon snäll frisör har kallat det ett ”fint” hår. Har du tips på frisyrer, eller är det bara att ge upp?
Lycka till med bäbis, jobb och allt! Kram

A: Naaaaj, ge inte upp! Det finns massor av tips för att hjälpa håret på traven. En grundregel när det kommer till vintagefrisyrer är att inte ha nytvättat hår, eftersom det då är lite för fint. Extra viktigt för dig som redan har fint hår från början. Själv har jag naturligt spikrakt och fullkomligt ostyrigt hår, men med blonderingen har håret blivit strävt och lättjobbat. Lägg till mousse och värmeskydd i blött hår och håret är preppat för frisyr!
Självklart ska du inte behöva blondera håret för att få styr på det, men du kan eftersträva den behandlade känslan genom att till exempel använda torrschampoo.
Det ger håret volym och den där behandlade känslan som är optimal för just vintagefrisyrer. Annan typ av stadga fungerar så klart också.

Sedan tycker jag att du ska boka in ett besök hos Sarah Wing, Retroella, som är expert på hår och vintagefrisyrer. Hon sitter inne på år av kunskap och kan guida dig till vad som passar just ditt hår. För när allt kommer omkring så är ditt hår unikt, så det som passar någon utmärkt, behöver inte fungera för dig (hur smott det än hade varit).
Ps. tack för allt fint pepp.

Stort lycka till!
Kram emma