Stockholm, Mariatorget och min bästa outfit (just nu)

Halloj och god morgon!
Kom hem från Köpenhamn i går kväll och är helt förvirrad. Tror att det är måndag trots att det är tisdag och förstår inte hur jag ska få rätsida på det hela.
I kameran ligger hundrasju bilder från Köpenhamn (förmodligen det tiobubbla) som väntar på att få dagens ljus. Kommer inom kort på bloggen, var så säker.
Men först några bilder från en lördag på Södermalm.
Just den här lördagen var Johns födelsedag. Dagen hade börjat med inte mindre än två överrasknings-ja-må-han-leva eftersom båda barnen ville vara med, men var lite osynkade i sömn. Efter frukost drog vi in till söder och Mariatorget.

Älskar Mariatorget, fontänen och lugnet där precis vid Hornsgatan. Människor som sitter på parkbänkar, språkar och läser tidningen. Vi tittade mest på drakarna i fontänen. 

Därefter gick vi uppåt, mot Mariaberget.

Och den här utsikten. Ganska flott, eller hur?

Fikade, titta och pekade ut mot båtar som skyfflade över människor från stadshuset, Riddarholmen till Södermalm.

Där, intill Stockholms mäktigaste vy, ligger Ivar Los park.

Ni vet en sådan där som jag gillar. Med småhus, hästar och inte så mycket standard 1A. Det här är LÄTT min nya favorit. 

Busfrön på äventyr. 

Gänget och Stockholm.

Vid lunchtid började barnen bli trötta så då tog vi en sväng med barnvagnen. De somnade och vi passade på att flanera runt lite bland de gamla gatorna.

Det här är för övrigt min favoritoutfit just nu. Blus från H&M, vintagekjol från Myrorna, gamla espadrillos och en stor korgväska. 

Skulle kunna tänka mig att glida omkring i den hela sommaren.

Sådant här blir jag genuint lycklig över att lägga ögonen på.

För att inte tala om saker som är inbäddade i syrénprunk. Vi letade oss in i Olle Adolphsons park som är en liten plätt full med blommor …

Med ganska bra utsikt om en säger så. 

Passade på att ta en bild på födelsedagsbarnet i födelsedagspresenten som han fått av mig och barnen, inköpt via Lemonlou. Ekologisk och smart, saker en gillar. 

Njöt i fulla drag …

Och vajade lite i vinden. 

Efter en liten promenad gick tillbaka mot Ivar Los park, mötte min syster som hade anslutit sig och …

… åt världsgod poké boll från A bowl

Barnen vaknade, lekte, inspekterade och sedan …

… Traskade vi hemåt i den varma eftermiddagssolen.  

Hem till innergården och utemiddag!

Skansen, björnar och en bit vår

Efter den där påskaftonen som jag gärna arkiverar så bestämde vi oss för att bege oss ut på utflykt. Tidigt i ottan började vi packa väskan med nöd-russin och andra survival-kit. Och så begav vi oss till Skansen genom ett påsk-folktomt Stockholm.
Vi var framme precis vid öppning och fick traska runt bland de gamla huset och ha de flesta ställen för oss själva. Så himla lyxigt!

Vi gick på upptäcksfärd och hittade …

… det här gänget. Tydligen Pettsons höns enligt Majken. 

Majken kutade i väg och vi andra hängde på. 

In i gränder jag aldrig sett förut, men som på något vis var väldigt bekanta. Känner ni igen?

Jo, här har det spelats in några scener från Fröken Frimans krig.

Mina små vildingar gick nyfiket runt och kände på dörrarna.

Och klättrade på varenda pryl.

Älskar för övrigt den här färgkombinationen. Basker från Vintagefabriken, halsduk från H&M, kappa och kjol från Beyond retro, strumpbyxor från Lindex och skor från Kavat.

Majken ser på utsikten! Längtar så till våren när den där vyn fylls med grönt.

Tittade på sälarna i bassängen. 

Det här med att följa efter i barnens fotspår. Älskar det! De kutade in på baksidan av järnhandeln och där fanns en bostad från 1930-talet som en kunde kika in i. 

Red lite dalahäst, kollade in katterna på Lill-Skansen, åt pannkakor och fick se …

.. björnarna! Höll på att tappa ner Bodils basker – rakt ner till Björnarna. Men min ninja-hand hann fånga den. Hade varit flott med baskerklädda björnar va?

Den här tittade rakt in i Bodils ögon och tyckte nog att hon såg ut som en lagom lunch.  Björnmamman (jag alltså) lyfte då upp Bodil och tassade tyst från glasväggen.
När klockan började närma sig lunch kilade vi ut från Skansen och pep över till …

Rosendal som ligger ett stenkast bort (från utgången vid vargarna). Här prunkade våren minsann!  Där mötte vi upp mina föräldrar som var i stan.

Så jädra vackert precis överallt. De hade ställt en massa enorma grenar i en lika enorm vas. Fångade den på bild, men min lins immade igen. När imman hade lagt sig satt det en massa folk precis där (som kanske inte vill synas här), så ni får använda er fantasi. 

Vi köpte lunch och smaskade i oss medan barnen sov i vagnen. 

När de vaknade vankades det fika och …

… spex-morfar!

Vilade ögonen på massa vårknoppande liljor …

Och spröda blommor. 

Sedan tog vi spåvagnen hem! Bästa dagen på länge!

Låååångfredag, sötaste lekparken och en ny klänning

Medan Stockholm ekade tomt, vägarna susade tyst och alla satt hemma med munnarna fulla av ägg pep vi in till Söder. Långfredag, ledigt och oceaner av tid.
Utflykter är mitt absolut bästa! Barnen tycker det är spännande, är uppslukade av nya vyer och jonglerandet blir enklare. Gladare barn ger mer harmoniska föräldrar, det är sedan gammalt.
Vi började med fika på Bysis och tog sedan 4:ans buss till Skanstull. En av stans finaste lekparker ligger ju där i krokarna – Bryggaretäppan – så vi drog dit. Igen.

Kidsen kutade runt, medan vi stod och babblade med några grannar som också hade bespetsats sig på Bryggaretäppan. På väg hemåt pep jag in på Stadsmissionen, sonderade terrängen och kom ut med den här: 

Ett stycke randig klänning. Jag har fortfarande inte hunnit prova den, men tänkte att ni kunde få se en bild imorgon. 

Brukar ju sällan bära rött, men denna kunde jag bara inte står emot.

Eftermiddagen gick snabbare snabbt. Nina och lilla Ossian kom förbi på ett härj, kidsen cyklade runt, runt (BÄSTA GREJEN MED NYA LÄGENHETEN!) och sedan kom Lisa och Per över på tacos. Men då hade jag lagt ifrån mig kameran och tagit lite ledigt. Ibland måste en ju göra det också.
Vad grodde ni på långfredagen?

Ses vi på Antikmässan i år?

emmasvintage i samarbete med Antikmässan

I dag är det exakt 33 dagar kvar tills vi får nycklarna till vår nya lägenhet. Lägg på en sisådär en 30 dagar och det blir det premiärtur till torpet för säsongen.
Och om 20 dagar (den 15-18 februari) fylls Stockholm med antikviteter, vintageprylar, retrogodingar, smycken och byggnadsvård …

Ni hör ju hur perfekt i tiden Antikmässan går av stapeln! Jag ska GIVETVIS dit (hallå, ALLT är ju till salu).
250 utställare och tusentals begagnade grejer – på ett som samma ställe. Nyp mig!

Dessutom kommer jag få en unik chans att kika på alla prylarna innan mässan öppnar (och ni kommer självklart att få följa med via Instagram, Insta stories och här på bloggen). Men lite jobbigt läge om drömprylen svischar förbi, right?

Så förboka din biljett nu vettja (billigare än att köpa på plats), så ses vi på mässan!

Själv ska jag leta rätt på fina lampor till nya lägenheten, en ljuskrona med prismor till middagsbordet, härliga fotogenlampor (som den här på bilden) och överkast till torpet och kanske någon leksak till Majken som fyller år i mars.

Ett unikt tillfälle att fiska opp en detalj eller två att älska för all framtid.

Q&A: Grått kök, Elsa Beskow-bokstöd och gravidmage-känslor

Hello!
Jag hade en mils lång viktig att göra-lista i dag, men det blev vabb, febriga barn och Pettson och Findus i stället. Hann med att svara på några frågor via Insta live, vilket var SKITLÄSKIGT. Men en måste ju pröva på det också. Hade persilja mellan tänderna och pladdrade på som om det inte fanns någon morgondag.
Men jag har ju lovat att svara på frågorna som har ramlat in i kommentarsfältet här också. Ska vi kika in? Klart vi ska!
Q: Alltså så fint! Ska bli så roligt att se hur ni får det i nästa lägenhet, tror toppen minst!! En fråga om väggfärgen i köket , så fin! Vet du färgnummer? Förlåt för dötrist fråga som alla får jämt…:/ men sitter i planeringen för att bygga nytt hus (shit pommes osv) och söker färgkoder som en tok.. så svårt när man har så många rum att greja med samtidigt helt plötligt!!
Sofia
A: Hej Sofia! Och vad spännande med hus! Wiiihoo! Och det är inte alls en dötrist fråga. Att hitta de rätta nyanserna är skitsvårt, så varför inte hjälpas åt? Dessutom är jag så sablans nöjd med mitt ommålade kök att det bara vore ju bara dumt att inte basunera ut vad de heter. Väggarna är målade i ”Havstulpan” från Beckers och skåp och luckor (IKEAs vita, vanliga) har nyansen ”Knop”. Stort lycka till med huset! Kram Emma

Q: Har du tips på små utflykter i Stockholm som med fördel görs med termoskaffe? 🙂
A: JAAAAAA! Åh, vilket underbart uppslag på blogginlägg. Jag sätter ihop en guide snabbt som ögat! Kram Emma

Q: Varifrån är den SUPERFINA rosa kjolen? ♥️
Elin
A: Hej Elin! Den är köpt på Asos för hundra år sedan (när jag var gravid), men den verkar finnas kvar i sortimentet (nämligen här: ASOS TALL High Waisted Longerline Pencil Skirt. Kram Emma

Q: TORPARLAMPAN VAR hittar man den???
Himla
A: Visst är den fin? Den hängde och dinglade på Strömshaga och finns bland annat här, i Baldershage.
Kram emma

Q: Åh, Elsa Beskow sakerna alltså! Vet du vart och när hittar man dem? Har letat på nätet som en tok men hittar ingen info om det.
Karoline
A: Hej Karoline! Nyheterna släpps i mars 2018, så snart, snaaaart! Kram emma

Q: Tack för fint inlägg om missfall! Jag har försökt bli gravid i ungefär tre år. Under den tiden har jag fått ett missed abortion i vecka sju och är inne på IVF nr två. Måste säga att detta med att inse att det kanske inte blir några barn är som en nära döden-upplevelse eller något sjukt existensiellt i alla fall. Allt man tänkt om livet och sig själv sätts liksom i gungning. Jag har ju liksom inget att lämna bakom mig ännu, är ju mitt uppe i en utdragen cirkus som typ avgör mitt liv MEN typ två år in gick jag i terapi och det har verkligen hjälpt. Vi fokuserade egentligen inte så mycket just på barnskaffande eller missfall utan annat men det har verkligen hjälpt mig hantera den här krisen av att liksom inte veta och inte få veta på flera år hur det ska gå.
Men en sak jag är intresserad av är typ, du som gått igenom detta med svårighet att få barn och missfall och nu i allra högsta grad fått va med om att få barn… Hur förhåller du dig till att det är som ett fuck you för barnlösa att se gulliga barn och barnvagnar på stan, nu när du liksom lever det själv? Du som liksom fattar hur det är att känna så? Som fattar att man också skäms för att man känner så?
Mitt bästa för att inte känna så för övrigt är att jag börjat inse att det verkar jobbigt att ha barn. Alltså jag vill ha det fortfarande men.. uppskattar nu även att jag får lite mer egentid innan 🙂
Amanda
A: Hej Amanda och tack för din kommentar. Det är så många som längtar, önskar och kämpar därute och jag tror din kommentar betyder mycket för dem. Och för mig också.
Att bli påmind, få perspektiv. När jag var i början av min graviditet med Majken så bestämde jag mig för att inte prata om graviditeten nämnvärt på bloggen, inte heller om bebislivet. Och tja, det gick ju så där med den saken. Steg för steg öppnade jag upp den box som jag så heligt lovat att hålla stängd. Jag hade stängt den för jag vet hur ont det gör. Samtidigt var jag så himla glad, lycklig, rädd och skraj att jag hade svårt att lägga band på mig. Att få våga vara lycklig där och då. Kanske till och med unna mig att tro att det skulle gå vägen. Hoppas. Och sedan vara glad för att det gick.
Men det var och är med mixed feelings som jag har lagt upp gravidbilder och gulliga bebis-bilder. Att få barn är lite av en psykos, en bubbla och inne i den bubblan känns det helt rimligt att göra val som en annars inte hade gjort. Mitt liv har bestått av huvudsakligen barn de senaste tre åren, och därför har bloggen färgats av det också.
Men nu, ute från föräldraledigheten och ute på andra sidan så är det lättare att få perspektiv. Jag märker mer att jag försöker bli min egen, ta bilder på mig själv istället för barnen och fokusera på det som var bloggens DNA innan jag fick barn.
Jag måste säga att du är en sådan inspiration. Dels att du går i terapi (VILKET ALLA BORDE GÖRA), men också för att du trots den omtumlande tanketombola det är att vilja ha barn ändå har perspektiv. Jag förstår att det finns bra och dåliga dagar för perspektiv, men du har ju helt rätt: Det ÄR jobbigt att ha barn. Prövande.
Det finns fördelar och nackdelar med ALLT! Jag kan avundas folk utan barn som kan resa, vara spontana, dra i väg på äventyr och slänga i väg sig själva på middag hux flux.
Skulle kunna skriva en bok på saker jag skulle gjort innan jag fick barn, så här med facit i hand.
Missförstå mig rätt, jag älskar mina barn, hahaha, men det jag menar är att OM en söker fördelar eller nackdelar med barn så går de att finna. Och om en mår bra av någotdera är det väl bra att fokusera på just det. Allt för välbefinnandet.
Jag tycker inte att en ska skämmas för att det känns som ett fuckyou-finger, men en sak som en kan tänka på (förutom en uträkning över hur mycket kräks och bajs som den personen förmodligen kommer torka innan dagen är slut, och i relation: hur många glas cava du kan sippa under tiden) är att en inte har en aning om hur vägen till bebisen har sett ut. Långdragen, chockerande, oplanerant, otajmat, med fel person eller inte med en person alls. Det är svårt att veta hur magen kom dit från första början, och det kanske är värt att slänga in i uträkningen.
Kram på dig och stort lycka till.
emma

Q: Hej! Vilket fint läppstift! Varifrån kommer det? 🙂 Tack för en fin blogg!
Ulrika
A: Hej Ulrika! Tack för fina ord! Här kommet massa info om läppstiftet: Max Factor Colour Elixir Lipstick 711 Midnight Mauve.
Kram emma

Foto: Johan Spinell

Q: Så fantastiskt hemtrevligt det ser ut! Klurar på de fina små soffborden, har länge försökt få tag på små runda bord. Vill du avslöja var de kommer ifrån?
Caroline
A: Hej Caroline! Vad glad jag blir! Det är lätt ambivalent att lämna denna lägenhet, det är ett som är klart. Soffborden har jag fått låna från smarta tjänsten Beleco – där du kan hyra designmöbler istället för att köpa! Borden kommer ursprungligen från Madame Stoltz!

Rapport från ett städat kaos

Hej på er!
Här kommer en rapport från mitt liv, som ändå kan sammanfattas som ett städat kaos.
I onsdags – efter veckor av rens, fix och trix (och jonglerande av barn som konkurrerade om uppmärksamheten) – plåtades lägenheten av en mäklarfotograf.
Vår lägenhet har aldrig varit vackrare, och det är med dubbla känslor som jag släpper taget om den här pärlan. Det ska bli underbart med en större lägenhet, men nu, när den kromar sig så här fint, undrar känner jag ändå att jag är ganska så nöjd just här.
Men det är ju ändå fint att jag och lägenheten slutar på topp känner jag.

Jag har plåtat av varenda hörn nu när den är så fin och till och med gjort en liten film som jag kommer lägga upp här. Kul va?

Innan vi drog i gång det här sälja-lägenhet-kaoset så funderade jag varför folk säljer innan visning. Nu förstår jag varför. Jag är totalt slutkörd och igår fick jag ett bryt som efterträtt på den här veckan. Hade sovit fyra timmar på natten (efter stöknatt med barnen) och hade plåtning hela dagen igår. Såg fram emot en harmonisk eftermiddag med barnen som jag liksom längtat efter under alla de här kaos-veckorna när lägenheten fått så mycket prioritet. Men det blev liksom inte riktigt så. Började så fint med att jag och ett av barnen lade ett pussel. Sedan, när det blev dags att gå hem. Då började det. Härjet. Ett av barnen vägrade lämna förskolan, sprang i väg så fort jag hade burit henne till ytterdörren och gallskrek så fort jag pratade. Fick inte öppna munnen. Det andra barnet sprang åt ett annat håll när jag älgade efter den första. Och så där höll det på. I en evighet. Ett plagg i taget, sedan stack något barn i väg. Det ena barnet fullt påklädd,  svettandes och redo att gå och det andra barnet som började ta av sig alla kläder som jag precis fått på. Önskade hundra armar och en aldrig sinande kreativitetsbank för hur jag skulle få med barnen på ett gemensamt spår.
Men var helt slut.
Det tog en timme att ta sig utanför förskolan. EN TIMME. Barnen sprang åt olika håll i kapprummet med ytterskorna på, och jag älgande efter med de där blå skoskydden prasslande över golvet och försökte fånga in dem. Någon ur personalen yppade något om skogräns och jag höll på riktigt på att smälta ihop till en blöt fläck.

Väl hemma så satt jag mest som en ihopkrupen filifjonka och kände mig som världens sämsta mamma. Men så somnade jag och ett av barnen i varandras armar när kvällen kom. Läkte lite där.

Och nu ska jag försöka ta tag i allt det där som har hamnat efter.
Först och främst ska jag svara på alla frågor som kommit in via kommentarsfält och mejl, och sedan ska jag ta mig an alla inlägg som jag utlovat den här veckan, men inte hunnit med. Jag hoppas att ni har överseende med att min fina veckoplan sprack.
Ni är alltid top of mind, och jag vill alltid vara en person som håller vad den lovar, så alla inlägg kommer. Men med en liten fördröjning.

Nu hoppas jag att ni får en underbar fredag och helg. Själv ska jag äta semla, krama om mina ungar och försöka blogga ikapp så gott det går. Laga vegetarisk mat, äta hemgjord pizza och hänga med kompisar ska jag också göra.
Hur ser din helg ut?

Hej från nya kontoret

God morgon!
Just precis här sitter jag just nu – i mitt alldeles egna, nya kontor på Metargatan på Södermalm. Lyckan just nu!
Det är lätt spartanskt om en säger så, den enda möblel som finns här just nu är en lejongul fåtölj med fransar. Här ska jag sitta och jobba tills jag hittar ett fint skrivbord i mörkt trä. Sedan ska det upp tapeter, det ska införskaffas ett skåp, en fin kontorsstol och lite annat fint.

Jag har en egen liten ingång, ett stort fönster som ska fyllas med fint och vägg i vägg sitter min kompis Emily Dahl. Vi lyssnar på P3, dricker starkt kaffe och rop-babblar om hur himla bra det här kommer att bli.
Emily har precis berättat att hon sett en triljon katter häromkring. Och jag hoppas innerligt att jag kan anställa en liten katt som vill sova i den här fåtöljen om dagarna när jag hittat det där skrivbordet.
Det här kommer bli så fantastiskt bra!

Q&A: Gotland, blommiga hättor och hur det är att vara lantis i Stockholm

Q: Vaaar hittar man slika ljuvliga baddräkter? Min post preggomage ämnar inte skvalpa offentligt i bikini medan jag jagar lillis på stranden!
Krix
A: Tjena! Den här baddräkten är inköpt hos Vintagefabriken. De har massor av bikinis och baddräkter som sväljer post-preggo-magar och liksom trollar bort dem (nya mönster kommer varenda säsong). Tro mig, jag har en hel limpdeg kvar som lever rullar därinne.

Q: Hej hej! Det verkar så idylliskt miljö på Gotland! Får man fråga hur lång tid det tar från er lägenhetsdörr till stugdörren? Är det inte tufft att få med barn och grejer när det är många byten? Tack på förhand!
Johanna
A: Hej Johanna! Ja, det tar ju ett tag att åka hit, men det gör också att vi stannar längre när vi väl är här. Ingen skytteltrafik direkt. Och ja, det är en helt fantastisk ö alltså.
Det tar ungefär fem timmar skulle jag tippa på. Vi har en sommarbil som vi ärvt av min mormor, som vi ställer av vintertid eftersom vi bor i stan (noll behov). Den tar vi ofta när vi åker hit och passar på att frakta möbler, pinaler, mat och blöjor.
Det tar ungefär 40 minuter från Midsommarkransen till färjan, och sedan tar färjan ungefär tre timmar och därefter är det 20 minuter med bil till vårt torp. Lägg till lite marginal för att starta bilen (den kan vara lite segstartad vilket är ett litet spänningsmoment när en ska passa en färjetid) och trilskande barn och väntan på färja. Så okej, säg fyra timmar då (jädrigt tajt).  Det går alldeles finfint att åka kollektivt hela vägen, så det kanske vi börjar göra när barnen är lite större, och har bilen stående på Gotland istället. Vi får se. Kram Emma

Q: Hur tänker ni kring hus på Gotland, hur man tar sig det? Du brukar alltid verka så noga med miljön och att man skall handla smart o återvunnet.
A: Ja du, detta är ett huvudbry för mig. Önskar mig en liten, liten tågräls över Östersjön i julklapp.
Jag och familjen åker alltid färja till och från Gotland, men vad jag förstått är det jämt skägg i utsläpp gällande färja och flyg. Det är långt i från optimalt. Men jag tänker som så här: Vi flänger inte fram och tillbaka mellan Gotland och fastlandet, utan vi gör ytterst få resor över Östersjön. Istället klumpar vi ihop och är här längre perioder.
Dessutom är ju Gotland som Italien, Frankrike och ibland ett litet Hawaii – och jag har inte behövt korsa halva jordklotet. Men ändå – huvudbry.
Kram emma

Q: Vad heter den blommiga tapeten du har i hallen?
tack,
mvh tea
A:
Den blommiga tapeten är av märket York och inköpt på Engelska tapetmagasinet för en herrans massa år sedan. Där går den inte att få tag i längre, men den går förmodligen att luska reda på.
Kram emma

Q: Mössorna! Har letat ihjäl mig, vart har du hittat? <3
Johannassofia.blogg.se
A: De har jag fyndat på secondhand och tradera (sök på hätta). Nu verkar förvisso Majkens hätta vara på vift, så det finns förmodligen en ganska hätta lättillgängligt någonstans på Visbys gator … (#fail)
Kram emma  

Q: Emma, Varför trivs du i Stockholm? Hur funkar det med barnen i Stockholm? Jag fattar hela grejen med mycket kompisar och umgänge osv. Men jag tänker det vardagliga? Miljön? Hur trivs man? Hur är vardagen med barnen i Stockholm? Är från Värmland, bor just nu i Värmland men är mycket och flänger med barnen i Stockholm och Göteborg. I Göteborg tycks allt vara rätt enkelt, jag vet inte varför men det känns liksom Ok där, att dra runt barn, barnvagnar osv. Mecket funkar helt enkelt. Barnen gillar läget och vi har det rätt najs. Miljön känns snällare. Men Stockholm, det funkar liksom inte? Skitkrångligt med vagnen, upp och ner ur tunnelbanan med vagn och barn, folk som knuffas och skiter fullständigt i barnen, blir irriterade osv. Barnen blir crazy sekunden vi sätter foten på centralen, sen håller det i sig. Känns som att ta sig genom en hinderbana full av vrålstarka gladiatorer?! Kanske kommer jag få jobbmöjligheter där, men tamigtusan, hur kan en lantis anpassa sig till Stockholm? Hur känns vardagen funktionabel?
Ellen
A: Hej Ellen! Jag förstår precis vad du menar. När jag flyttade till Stockholm 2002 så ville jag ha trumsmatter-puls, aldrig sinande fest, ständigt nya bekantskaper och att leva livet ända ut i lilltån. Som att vara på Trädgården under bron prick varje dag. Nu vill jag gärna ha möjlighet till trädgården under bron varje dag, men välja bort det, hehehe. Det var just därför jag flyttade från Hornstull på Södermalm. Jag behövde ett lugn. Lugna sitta-ner-och-höra-fågelkvitter-parker, promenad genom grönska och vidder. Den platsen hittade jag i Midsommarkransen. Det är som en liten småstad i storstaden. Och faktum är att jag sällan lämnar Midsommarkransen. Kanske för att åka in till Söder, men city besöker jag ytterst sällan. I Midsommarkransen lunkar livet, trafiken smyger fram så en kan lätt gå mitt i gatan, det hejas glatt av personalen på Coop och på stammis-caféet AB café småbabblas det över beställningar.
Och lite så är det med Stockholm. En måste hitta sin lilla småstad, om det så är Hökarmossen, Bredäng, Aspudden, Farsta, Ekerö, Rinkeby eller Midsommarkransen.
Men jag håller med dig om Göteborg. Så jädra trevligt att det nästan irriterar. Älskar den där jädra stan vid havet och undrar varför den inte ligger längs med röda tunnelbanan ut mot Fruängen. Är det för mycket begärt?
Kram emma

Våren 2017 genom min mobil

  

Den 1 juni betyder sommar, right? Så nu tycker jag att vi säger goodbye till våren 2017 genom att titta hur april och maj sett ut genom min mobillins. Mars får inte vara med för den var tok för vinterträlig. Vill du kika in mina bilder på Instagram, se filmer och följa mig på insta live så heter jag @emmasundh. 

Så. Let’s go. Våren började med ett stycke TV-skåp som stått slöjat i mörker hela vintern och som lyste opp en dag. Då var det vår. Städade kök gjorde jag i samma veva. Ungefär världens mest onödiga grej när en har småbarn (eftersom den städade känslan står pall i cirka en minut).

  

Slängde runt med rutig kappa på stan och tog bild på Byggfabrikens snygg-golv ena dagen och myste med den här goskorven andra dagen. Varannandaglivet alltså.

  

Över påsk åkte jag och familjen till Värmland, till mitt barndomshem, för att möta våren. Det gick ju så där …

  

Den 19 april kom ändå våren. Körsbärsträden blommade i Kungsan och jag nosade på världshistoriens vackraste soffa. Själva fasen att en inte har ett vardagsrum alltså. I nästa lägenhet – DÅ!

  

Fyndade blåblommiga koppar på Stadsmissionen och fixade köket för ett jobb som kommer i höst (då får ni se det klara resultatet!).

  

I slutet av april pep vi till Gotland för att öppna upp torpet för säsongen. Äntligen!

  

Majken ”mössfanatikern” Sundh ville promt ha min basker. Och sova i den. Mössa var för övrigt ett av hennes första ord. Viktigt att ha på sig tydligen.
Bevittnade en magisk solnedgång från Visby hann vi också med innan vi åkte tillbaka till fastlandet.

  

Efterlängtade maj började med loppis-fix inför #kransenloppis. Jag var skitnervös. Hade ju ingen aning om hur många som skulle komma, ställa ut eller vad det skulle bli för väder.
Spenderade majdagar med att affischera stan och ta kort på mitt kök.

  

Det började växa ur husfasader (mitt bästa) och vi fyllde helger med Gröna lund, karuseller och grillpremiärer. Och Majken myste med sin BFF, Ossian.

  

Premiärade Vintervikens trädgårdscafé och inventerade naturen.
Så en dag kom majsnön. Ni vet, majsnön, helt random grej. Just den snöiga dagen hade jag och Emily Dahl planerat att göra en balkongplåtning. Medan snön singlade ner utanför balkongen skapade vi det här. Thank God för att det slutade snöade sen och solen kikade fram.

  

Efter balkongplåtningen var hela lägenheten full med löjtnantshjärta, stäppsalvia, chili och tomater. Och barnrummet var (som vanligt) fullt med blommor och det här gullefjunnet.

  

Det blev den 14 maj och loppis! Och succé! Så mycket folk! Nu har vi i loppisgruppen bestämt att det blir loppis nästa år också. Roligt.
I samma veva köpte jag en retro dubbelvagn (märke Emmaljunga) på Blocket som min snälla granne Hasse hämtade upp i Eskilstuna. TACK!
  

Fyllde kökshyllorna med färg ena dagen och picknickade med Bodil under blommande hägg andra dagen.

  

Så blev det dags att åka till Göteborg, möta upp ett gäng värmlänningar (som annars bor utspritt över landet) för ett dygn häng. Vi bodde på vackra Hotell Eggers, käkade trerätters lunch och middag, picknickade i park och festade en en svit. Här är jag tillsammans med min kära vän Åberg som bor i Göteborg. Vad skulle vi vara utan varandra?

  

Tog kommuns roligaste bild på Åberg och Nina och fångade lite Eggers-hörn.   

På ett försenat tåg från Göteborg längtade jag ihjäl mig efter mina små. Helt sjukt vad de små liven gör med en alltså. Väl hemma blev Majken sjuk, så jag fick vara hemma med henne och Bodil en hel dag <3

Fångade bästa växten som kan växa ur en kruka och när det började dofta Kriti himmelfärd åkte vi till torpet på Gotland. Häggen framför finingången (ja, vi har även en köksingång) stod i full blom när vi kom!

  

John hade fixat världens finaste mors dag. Gick upp i ottan med barnen för att göra jordgubbstårta med choklad! Själv firade jag genom att köpa ett par förlossningar. Skymningen föll över torpet och de gofisarna fångades på bild.
Herregud vad jag tar bilder på de där två (jag går HELT emot från den vision jag hade innan jag fick barn), men jag lever ju i en sorts barnsoppa. Life of psuedotvillingar indeed.

Precis innan vi skulle åka tillbaka till Stockholm slog syrénerna ut i blom och jag liksom upptäckte att vi hade en syrénberså (typ som när en drömmer att en hittar en gömd dörr i sitt hem och ba ”ETT RUM TILL” (är det bara jag som har drömt denna dröm??).
Det stod en stor enbuske för bersån innan, men den är nedtagen så nu ska bersån bara tätats till med ytterligare syréner, sedan har vi en lummig syrénberså om ett par år.
Avslutade med ett baljbad under äppelträdet och därefter lade vi maj till handlingarna.
Hur har din vår varit?