Hurra, fanfar och konfetti-regn! Nu är den – Ä N T L I G E N – här!
Tidningen Amelia Vår 2015 som jag – tillsammans med en rad inspirerande, briljanta och kreativa kvinns – har jobbat med under vintern finns nu i butik. Och jag är så stolt att jag håller på att smälla av.
Framför allt för att jag fått tillfälle att jobba med så kriminellt skickliga och peppiga människor. På 124 prunkande sidor bjuder Underbara Clara in till vårfest, Mokkasin-Sofia tar dig med till sina hemliga ställen i Paris, Lina Eidenberg Adamo tar dig in i sitt sinnessjukt vackra Gotlands-hus, Elsa Billgren visar upp det bästa av Budapest, Hjartesmil avslöjar sina London-favoriter, Tant Johanna ger inredningstips inför våren, Emily Dahldelar med sig av sina smartaste knep för att remake:a cykel (och har även plåtat vårens snyggaste, flätade frisyrer), Johanna i Kulla får oss att vilja odla och flytta ut på landet, Husligheter visar upp de finaste prylarna för balkong och altan och Vintageprylar-Louise öppnar dörren till sitt torp.
Puh! Ja, ni hör ju. Amelia Vår innehåller så mycket briljans att jag blir helt andfådd. Och ja, sa jag att ni kan vinna en miljösmart cykel från Stålhästen och typ hundrafemtioelva andra grymma grejer?
Själv har jag redaktörat över tidningen, tagit reda på du förverkligar drömmen om ett torp och odlar ätbart i kruka. Två av mina viktigaste frågor i livet just nu.
Nu hoppas jag innerligt att Amelia Vår 2015 säljer som smör, så jag får möjlighet att göra om det här. För det var något av det roligaste jag gjort. Inte minst att få jobba med alla dessa skickliga människor.
Och till detta? En helt fabulöst underbar Amelia-redaktion som fyllde mina dagar med sång (layouten), kissar-nästan-på-mig-skratt, bubblande värme och intryck som jag sent ska glömma. Saknar varendaste kotte på den där redaktionen.
Spring å köp nu!
Jag har själv redan inhandlat två exemplar. Ett gav jag till min barnmorskan Monkan, eftersom hon varit med mig på resan på något sätt. Och en tidning ska jag nog skicka till min mormor Ulla, som vilken dag som helst blir gammelmormor.
Det blir fina fisken det!
Stor kram
emma
Oktober började med ett återupptäckt hårspänne som satte frisyrstilen för hela hösten.
Hösten kom i en rasande fart, jag åkte hem till Värmland och det var så där friskt kyligt som det bara är i oktober.
Det var dags att ta upp ekan ur sjön. Syrran fick paddla in ekan med en åra (den andra hade blivit snodd) och sedan lades den upp på land i väntan på vår.
Magen växte, vi gick på rutinultraljud och jag cyklade genom Midsommarkransen med den lyckligaste känslan. Att vi hade nått hit. Till hösten, med en växande mage. Det var mer än jag hoppats på.
Jobbade hemifrån en hel del och fångade några detaljer från vår lägenhet på bild.
Lille Chaplin fyllde ett år, vilket firades med barnkalas (och enorma mängder kakor) hemma hos Linda och David.
Fångade höstljuset i min bleka fejja innan det försvann. Hår och ansikte gick i samma ton minsann.
Gick med halvt öppna pennkjolar i brist på andra kläder. Fick ju krypa till trikå-korset till slut. Men ett bra tag knölade jag ner mig i mina vintage-kjolar.
Jag och John började sakta men säkert förbereda för den lilla bebisen genom att flytta om i lägenheten. Stora skåp fick ge plats för spjälsäng, Emma-fåtöljer fick nytta rum och alla mina vintagekläder fick åka långt in i garderoben. Bye, bye och på återseende.
Det blev november och jag sladdade in den finaste barnvagnen i vardagsrummet.
Vi hade en massa kurser på Vintagefabriken, bland annat en kurs i vintagefrisyrer med Miriam Parkman. Och så spånade vi fram en DRÖMKURS (om ni frågar mig). Om jag kommer vara där? You bet!
Skrev för glatta livet för en rad tidningar och magasin, bland annat gjorde jag ett jobb om frisyrens historia (från 1900-talet fram till i dag) för Aftonbladet Sofis mode.
Istället för promenader (som är lite som terapi för mig), bakade jag filmjölksbröd. Lika mycket terapi, och snällare mot fogarna.
Och det var inte det enda jag bakade jag kan säga. En hel plåt med mitt bästa (efter wienerbröd) – mockarutor eller kärleksmums. Åt av dem i dagar efteråt. De bästa dagarna jag haft på länge. One mockaruta a day, keeps the doctor away.
Fick världens roligaste uppdrag! Att illustrera en bloggheader till Majas manufaktur.
Jag och John röjde runt i vardagsrummet, satte upp en bokhylla över en hel vägg och stökade runt på vinden i timtals. Nu är det ordning på torpet kan jag lova.
Kylan kom och vinterkappan åkte på.
På vår innegård såg det ut så här.
Linda och jag drog runt på en massa pressvisningar, hängde i mina gamla kvarter på Knivsöder och drömde om våren.
En himla mysig dag träffade jag den här gullisen. Ja, inte bara då förstås.
Jag och mina Vintagefabriken-vapendragare Linda och Lollo sågs på Söder, botaniserade i tyger på Tygverket, fikande, babblade och planerade framtiden.
Köpte mig ett elegant hårspänne av en ännu elegantare fröken på Glitter.
Den sista helgen i november blev det dags för årets stora tradition. Bokstavsfest med tema F. Här har ni kvällens snyggaste enligt mig! En fisk!
Det blev december och jag spräckte ett par klänningar.
Fick galet mycket julfeeling och gick på Skansens julmarknad.
Hälsade spjälsängens första gäst välkommen. En ko-gåva från UnderbaraClara.
Dukade upp ett miljösmart julbord – tema pyssligt återbrukstänk – hos Uppsalahem.
Spenderade otaliga timmar i det här kuddhärjet.
Första snön kom. ÄNTLIGEN! Jag älskar snö.
Fast nåja, jag kan erkänna att det inte var lika roligt dagen därpå när jag skulle gå till Vintagefabriken över det halkigaste gatorna med en gravidmage som skymde mina steg.
Det sötaste bebiskläderna från Lille lova knits landade på hallmattan. Alltså det sötaste jag sett.
Köpte en gran och lade Johns julklapp under, övervakad av en loppisfyndad (extremt naggad) julbock. Vår förra katt Winston hade en crush på den där julbocken så den är lätt … besudlad.
Några dagar innan julafton for jag och John upp med “snabbtåget” till Umeå och åkte vidare till vintriga Skellefteå. Där firade vi jul hos Johns föräldrar, åkte pulka och åt en väldans massa god mat.
Världens bästa John utanför Nordanå. Året 2014 slutade så här. I nyårsstass och gravidmage.
Häromdagen kom ett stort paket till Vintagefabriken. Eftersom det inte var adresserat till någon speciell så öppnade jag, Lollo och Linda storögt paketet.
Därinne låg en rad mjukdjur från Underbara Claraoch hennes syster Annas samarbete med Yawama of Sweden– till oss!
Så himla, himla fint.
I paketet låg bland annat den här UNDERBARA kossan – tillverkad i ekologiskt garn.
Jag föll pladask för kossan när jag såg den på UnderbaraClaras blogg i början av hösten, eftersom den påminde om mitt Värmland, kossorna och landet.
Där jag trivs som bäst.
Nu har denna fräsiga kossa flyttat in i spjälsängen – som första gäst – och väntar på sin kommande kompis, Cirkus Sundh. Älskar att kossan ser så förväntansfull och taggad ut, för det är jag också …
Tusen tack Clara, Anna och Yawama för den fina presenten!
You made my day.
I morse släpade jag mig – med tröttögon och slöben– genom regnet till Saltå kvarn-butiken på Södermalm. Det nalkades en ny version av Underbara Claras stört bra:iga temafrukostar, och morgonens ämne var liksom lite för intressant för att missa. Tema för frukostsamtalet var nämligen ekologisk mat.
När jag kom in genom butiksdörren satt Un Velo-Emelie där.
Och snart ramlade även Miriam och Johanna in genom dörren …
Den här genombra:iga människan har jag inte sett på länge, så det var ett kärt återseende. Och så fick jag hälsa på den lilla gullisen Henry också. Alltså en färggladare familj får man leta efter. Så himla fint.
Dagens gäst, jämte den eminenta Underbara Clara (ge kvinnan ett eget samhällsprogram for god sake) var Emelie Hansson från Naturskyddsföreningen. Under samtalet förklarade Emelie det fina med ekologisk mat, vilka produkter en ska undvika och vad alla dessa kemikalier gör med oss. Själv försöker jag äta helt ekologisk (strävar efter det, men är långt ifrån perfekt) och är livrädd för alla dessa kemikalier som vår mat besprutas med (både en, två, ja, upp till sju gånger innan vi stoppar dem i munnen) så att de ska glänsa fint i butiken. Emelie upprepade att vi inte ska vara rädda över läget, men däremot bekymrade. Men jag tycker nog att vi ska vara både rädda och bekymrade. Det är ju inte så att både världen och mänskligheten visar fräsig Game over-grafik när allt går åt pipsvängen och sedan ger oss fem nya liv. Och ett nytt jordklot. Nåväl, som ni märker så tycker jag att det här är en rysligt viktig fråga. Puuuh. Men det är så basalt, och denna industri är fullproppad med lobbyister som verkar för att företag ska tjäna en massa pengar i första hand. Nä, i den enda handen. Folks hälsa, förmående och fortlevnad är inte direkt prio ett så att säga.
Nåväl. Här är hon. Den lätt upprörda miljönörden med regndräkt hår, läppstiftsränder runt munnen och tröttögon med stört mycket eyeliner så att de ska se öppna ut.
Den här smarta planschen satt uppe i butiken. Som en lathund över de bästa varorna att byta ut mot ekovarianter. Kaffe, mejeriprodukter potatis, kött, bananer och vindruvor. Allt detta är fullkomligt fullproppat med gift, och tro mig, det vill du inte ha i dig.
Om du är nyfiken på vad som avhandlades under frukostsamtalet kan du kika här: Underbara Claras drömmorgon på Saltå kvarn
Den första mars 2013 får jag, Volang-Linda och Vintageprylar-Louise nycklarna till vår alldeles egna lokal. Det som några veckor senare ska bli Vintagefabriken.
På bilden ovan står jag utanför ingången till kontoret, och ett stenkast till vänster ligger ingången till det som senare ska bli vår vintagebutik.
Mars är månaden då vinter sakta övergår i vår. Midsommarkransen dränks i vårsol och den översta ytan av snötäcket blir till drippdroppande skare.
Vintagefabriken gör Vintageparty-jobb på löpande band. Exempelvis en lekfull och pastellig påskdukning för Aftonbladet.
Med vimpel-cupcakes och …
… pastellfärgade ägg.
Gör – äntligen – en film där jag visar hur jag fixar min frisyr.
Tillsammans med Vintagefabriken gör jag jobb på löpande band. Och i mars kommer ett av dem ut i butik, ett marint barnkalas för Family living, med mängder av pyssel: gnuggistatueringar, boj-godis, ankdammsbål, ankarvimplar och pappersbåtar. Och vågade fiskdammspåsar och en sjömanskragar för barn – som jag visar hur man gör med hjälp av en liten film.
Bär diadem och korpsvart klänning.
Varje vaken minut ägnar jag åt att såga, måla, borra, spika och fixa inne på Vintagefabriken tillsammans med Volangen och Vintageprylar. Det är helt galet att vi i princip gör allt själva, på rekordkort tid.
Mellan varven borrar jag ner ansiktet i denna farbrors varma famn.
Är med i tidningen Älskade hem, i blommig klänning i mitt pastellkök.
