Roadtrip på Österlen: Industrilampor, mysiga hotell och långa sandstränder och

IMG_9814

Den näst sista dagen på Österlen-safarin började i en liten antikbutik som låg mitt emot vårt hotell. Chesterman & dotter hette detta finfina ställe som var fyllt med apoteksflaskor,  industrilampor, arkivskåp, nötta möbler och skolplanscher.
IMG_9793

Stod och fingrade på den här fräsiga trolleriasken och två industrilampor, innan jag ole-dole-doffade till mig en av lamporna.
IMG_9821

Butiken var egentligen stängd, men de öppnade för oss och stängde lika kvickt efter att vi gått. Himla snällt alltså. IMG_9831

Vi traskade tillbaka till vårt mysiga hotell, Hammenhögs gästgiveri, hämtade våra väskor, proppade in dem i farmors Volvo och sedan gungade vi i väg över vägarna igen. IMG_9837

Jag satt i baksätet och fick extra mycket kittel-gung i de böljande backarna. Knäppte bilder med kameran genom det öppna fönstret och milsvidda ängar och fält. IMG_9866

Vi stannade till med Volvon i söta Skillinge. IMG_9850

Kikade på fina små hus bakom riddarsporre-hav. IMG_9871

Och rosa kåkar omgivna av rosor. IMG_9863

Efter att ha fyllt hela kroppen med sommarstugs-längtan blev vi desperat kaffesugna. Så vi slängde i oss kaffe och fikabröd på ett litet fik.

IMG_9940

In i Volvon igen, upp i en fyr, ner igen och sedan sprang jag med kaffe-pigga ben genom skogen. IMG_9910-Recovered

Iklädd Honolulu-fyndad vintageklänning.

IMG_9987

Skogen mynnade ut i stora sanddyner som jag besteg.

IMG_9989

Det blåste varmt och sanden kilade in mellan tårna.

IMG_0106

På andra sedan sanddynen väntade det här!IMG_0163

Kilometerlånga stränder.

IMG_0146

Per, Lisa och mops-Mello sprang fram och tillbaka. Och Lisa slängde av sig alla kläder och hoppade i. Det gjorde inte jag. Badkruka och hajrädd (rädslan gör sig även gällande i insjöar och pooler bör tilläggas (jag skyller på livlig fantasi)) stod jag suget och tittade på. IMG_0162

Det var så fasligt vackert och det kändes som att vi var utomlands. Med sand i skorna och vindrufsad frisyr begav vi oss söder ut på vägarna.

IMG_0168IMG_0177

Stannade till på ännu en antikaffär längs vägen, där vi pratade katter med ägaren och fingrade på alla fina burkar och pinaler. IMG_0186

Därefter satte vi oss i bilen igen och puttrade ner till Kurt Wallander-land, Ystad närmare bestämt.

Au revoir alla klänningar – vi (kanske) ses igen!

Pjuu. Jag har rensat i garderoben hela dagen. Vintageklänningar, sjömanströjor, vippkjolar och kappor. Alla de där plaggen som med nöd och näppe får plats, ska nu få hitta nya ägare. Även några porslinskatter åker med också. Och en koffert.
Även om det smärtar en aning (jag har rensat ut större delen av min vintageklänningssamling), så är det för en bra sak.
Nämligen Vintagebloppis som går av stapeln imorgon, söndagen den 4 maj, på Kristinehovs malmgård. På plats kommer du får möta mängder av sköna bloggare, som tillsammans med Tradera, har dragit i gång detta – till förmån för välgörenhetsorganisationen Kvinna till kvinna (som jobbar för fred och jämställdhet).
Det kostar 40 kronor att gå in och hälften av inträdet går raka vägen till Kvinna till kvinna.  Bra va?

Dessutom skänker jag 15% av alla pengar jag får in på min försäljning till Kvinna till kvinna. Självfallet kommer jag även att sälja Vintagefrisyrer på plats, och passar på att  skriva ett extra kapitel till dig om du vill. Brukar visst bli så när jag ska signera böcker: Långt.
Och just det: Har du inte möjlighet att komma på Vintagebloppis, så kan du buda på den min guldklänning och  Marc Jacobs-klänning. Alla pengar från auktionerna går raka vägen till Kvinna till kvinna.

Lady in vintage red.

Bästa ni! Tack för era peppiga, fina och grymma kommentarer på inlägget om gifter i frukt. Det känns så himlans fint att läsa era kommentarer, där ni slänger in den oekologiska handduken och minsann också får nog.
För tillsammans är vi starka och kan påverka tänker jag. Sedan önskar jag er alla som skrev om era missfall (och även mig själv) en massa guppande gravidmagar så småningom. Många gav mig tipset att kolla körldkörteln, och det gjorde jag faktiskt för ett par månader sedan, efter att ha fått tips av en god vän. Så den är okej. Men tusen tack för tipset (och till er som har svårt att bli gravida och inte kollat köldkörteln – kolla kommentarerna i inlägget här. Massa bra tips till dig som vill bli gravid).

Så igen, tack!
Och nu kör vi – miljöfokus 2014.
I denna miljösmarta anda har jag inhandlat ett stycke vintageklänning från min favoritbutik  Beyond retro.
Vad tycks?

vintage dress by emmas vintage

Det är grönt precis överallt och det luktar helt amazing

Knopparna knoppar som popcorn ute just nu, det luktar helt hjärnsprittande tokfransgott ute. Vårkappan har åkt ner från vinden, medan vinterskorna åkt opp. Min Honolulu-klänning sportas flitigt och det är bara början.
Och vet ni vad? Det är banne mig vår.

Randig kappa från en vintagebutik i Paris, solglasögon från en vintagemarknad i London, blommig klänning från en vintagebutik i Honolulu, vita strumpbyxor från Asos och skor från Miss Selfridge.

En ny vintagepärla i min garderob

grön klänning by emmas vintage

Jag har rensat ut min garderob, vikt ner svunna tiders favoritkläder i koffertar och sagt hej då till pärlor jag aldrig trodde jag skulle göra mig av med. Några godingar är för små, andra har aldrig riktigt passat just mina kurvor, min hy eller min längd (men säkerligen någon annans) och andra önskar jag bara en ny bärare – rätt och slätt.
Sakta men säkert förbereder jag mig för Vintagebloppisen i maj. Jag är så enormt taggad ska ni veta, särskilt med tanke på att jag tillsammans med värsta grymma blogg-lineup:en samlar in pengar till Kvinna till kvinna. Hur bra?

I brist på kläder som passar i min garderob gick jag och köpte mig en ny, blommig klänning (i min favoritfärg) från Beyond retro. Vintage förstås.

April 2013: Vintageparty, coffee in bed and morning view photo shoot

Retronostalgiska rosettfrisyrs-januari, jazzande födelsedags-februari och virvlande Vintagefabriks-mars.
Vinter övergår sakta i vår och April månad börjar här. Hemma på landet i Värmland.

Snön ligger stadigt över den vilda trädgården. Jag tar långa promenader, spelar spel och sover djupt. Som alltid hemma på landet.

Tillbaka i Stockholm matchas vinterkappa med solglasögon.

Jag visar upp bilder ur den purfärska boken Vintageparty, som den här – på dösnygga Miriam Parkman. Foto: Martina Ankarfyr och Anna Larsson.

Efter mängder av förfrågningar, så bloggar jag äntligen om mitt bröllop. The inlägg.

Den här godingen – Vintageparty – säljer som smör i solsken.

Suktar efter vår och köper mig en vårig vintageklänning i solgult.

Inreder på Vintagefabriken och drömmer om barfotaväder.

Spenderar en helg på Vintagemässan och säljer slut på alla böcker vi har!

Och förälskar mig i de gula heart-skorna från Swedish hasbeens (och träffar deras döhärliga Fia Haak för första gången (vars fötter det är på bilden)).

Skickar uit biljetter till releasefesten för Vintageparty – som så klart har resetema.

Den 10 april firar jag Vintageparty-releasen på Vurma tillsammans med en hel hög härliga människor. Dels personer som är med i boken, hjälpt till att göra den möjlig på något vis, men också finfina ärtor som vi bjuder in bara för att vi gillar dem.
Kvällen till ära bär jag en eiffeltornshatt.

Bonjour Madeleine!

Och så här ser det ut hemma hos mig efter releasefesten!

Hoppar in och jobbar på mitt gamla jobb, Damernas Värld, i ett par veckor.

Krokusarna dyker upp och det luktar vår ute – jord och nyspruckna blad.

Snön försvinner och det blir barmarkspromenad med John.

Vinterkappa byts ut till vårkappa.

Mörka vintermornar byts ut mot morgonkaffe i vårsolen i sängen.


Vintagefabriken börjar sakta ta form, Vintageparty syns i alla tidningar och mig hittar ni i  Dagens Nyheter.

Fotografen Martina Ankarfyr gör en fotoserie med mig.

Det börjar växa ur asfalten och vårregnet smattar mot asfalten. Känns nästan (men bara nästan) som sommar.

21. Tell us about what fashion mean to you.

paris by emmas vintage

fashion by emmas vintage

fashion by emmas vintage

paris by emmas vintage

emmas vintage

 

Emily Dahls julkalender (läs hur du deltar i ”berätta om”-kalendern här) nummer 21 ska vi prata mode.

21. Berätta om vad ‘mode’ betyder för dig.

Mode för mig är ett sätt att uttrycka mig, mina intressen och min personlighet. Det är ett sätt att förstärka det som jag brinner för. Min kärlek till svunna tider, vintage, miljöpolitik och färg.
Mode för mig handlar också om ett verktyg för att matcha mitt humör. Om jag klädde mig i en fyrkantig, grå kostym så skulle jag nog känna mig precis så. Som en grå, tillrättalagd kostym. Utan plats för det härj och lek.
Om jag däremot kliver i en vippig vintageklänning, där benen och rumpan kan sprätta och dansa fritt, en crazy-ish cirkusdräkt eller en fodralklänning med magiska detaljer från förr, då får alla hela kroppen – och personligheten – plats. Jag får plats.
Och så har jag nog alltid varit. Även om det har varit små, nästintill osynliga detaljer. Som är jag. Converse till IKEA-uniformen, en brosch på kavajslaget eller ett par randiga, regnbågsstrumpor som ingen annan ser än jag.

För mig är mode även ett finger i luften som berättar om vilken värld vi lever i. Precis som flappern – som visade bar hud och anammade något så banbrytande som raka former – var ett steg framåt för kvinnans frigörelse, lika kreativt blev hantverket under 1930- och 1940-talet då världen skakades av ekonomisk kris och politiskt tumult. Mode har alltid varit ett sätt att  – om än med små medel – visa vem man är, vad man står för – och inte minst: vilken musik man lyssnar på.
Mode är politik, ekonomi, kultur, feminism och personlighet, i ett virrvarr av uttryck. Och har så alltid varit. Med små medel har man spelat banjo på vad som är socialt accepterat. Och just i kittlingen, där den social acceptansen får sig en törn – där skapas mode.

Det kan vara genom ett klädesplagg, en kjolslängd, en korsett eller avsaknaden av den. Eller så kan det vara där mode och personlighet lever i symbios, eller – ännu bättre – där mode kontrasterar den förutfattade meningen. Det är det som gör mode intressant. Som en färgsprakande person i den där grå kostymen, världens snällaste människa i en råtuff outfit med nitapplikationer. Eller en råfeminist med skarpa åsikter, iklädd en vän skapelse.

emmas vintage

emmas vintage

A new (pretty old) vintage dress.

vintageklänning by emmas vintage

Måste bara visa vad härliga Absolut Lisen hittade till mig hos Stockholms StadsmissionEn snällare julmarknad. Den perfekta vardagsklänningen.
Duvblå med trekvartsärm och tealängd på kjolen.
På bilden ser den ut att vara solblekt, men det är bara tusen solkatter från sovrumsfönstret som vill vara med på bild.

vintageklänning by emmas vintage

Instaweek: Katt till middag, guldskor och franska bakverk

Veckorna rinner i väg i en rasande takt. Augusti blir till september, bara ben får strumpbyxor och mornarna spricker upp, tysta, dimmiga och daggiga. Utan fågelkvitter och gassande sol. Jag hinner knappt med, efter förkylningsdagar och deadline-hets.
Tänkte att vi ska göra en liten recap på vad jag har haft för mig, sett ur min instagram. Vill du följa mig även där så heter jag emmasundh.

Let’s nostalgera! Här är vecka 34, 35, 36 och 37.

Inviger min nya kattallrik som jag fått av Volang-Linda i födelsedagspresent. Lyckan! Lovar mig själv att aldrig ta av mig min nya klänning som jag köpt på Vintagefabriken. Det här med att ha en butik vägg i vägg med sitt kontor är farligt. Men jag har gjort en deal med mig själv – att låta tingen finnas i butik i minst fyra veckor. Om ingen har köpt dem då, ja, då får jag köpa dem.

Dr. Johns prima festflugor flyttar in på Vintagefabriken. Jag är så stolt över min kära partner som tillverkar dessa på kvällarna. Ofta sitter vi tillsammans i köket, John med symaskinen och jag med illustrationspennorna. Vi lyssnar på musik, småpratar och skapar allsköns ting.
Lika flotta som Dr. Johns prima festflugor är mina guldskor från Swedish Hasbeens som jag bär när jag går på Guldknappen 2013. Kan vara de mest bekväma, högklackade skor jag någonsin gått i.

Minns sommaren på Sicilien och får i samma veva se Emma & Malenas vår- och sommarkollektion 2014. Fastade rejält för den här barntröjan med ”Ett skepp kommer lastat”-broderi.

Host, host och sedan blir jag sjuk. Sängliggande i tre, nästan fyra, dagar med fem kilos katt på mig. Innan jag blir sjuk hinner jag stylar magiskt jobb tillsammans med Vintageprylar och Emily Dahl.

Så fort feber släpper cyklar jag till Vintagefabriken, världens bästa jobb, hänger med mina vänner och planerar höstens vintagesläpp. Där finns bland annat den här blå, sammetsklänningen med. Hojamejlen så fin den är.

Börjar en fredag med att bli bjuden på bakverk av skickliga Mia Öhrn som släpper boken ”Franska bakverk”. Helt magiskt gott ska jag säga dig.
Och så provar jag prickiga outfits på Vintagefabriken och hoppas någon hinner köpa den före mig så att fler får ta den av underbara – miljösmarta – vintageplagg.